I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek. Vidare visar studien att det både finns stora likheter och skillnader mellan divisionernas investeringsprocesser. Likheter har ofta sin grund i företagets investeringsinstruktioner medan skillnader ofta har sin grund i divisionernas olika egenskaper och förutsättningar. / This essay studies the capital resource allocation process in the divisionalized company Södra Skogsägarna ekonomisk förening. The study aims to describe and explain the company's capital resource allocation processes and to describe and explain to what extent these processes are standardized. The study analyzes these processes using existing theory on the subject. The study shows that the capital resource allocation process is initiated by the operational levels of the firm and then integrated by the operational levels and the business unit management. Decisions are made at all levels of the company based on the capital expenditure. The study also shows that there are both major similarities and differences between the divisions’ capital resource allocation processes. The similarities are often a result of the company's capital budgeting manual while the differences often due to the different characteristics and environments of the divisions.

Remanufacturing is an industrial process in which a core – a used, discarded, or broken product – is transformed into a product whose specification and condition are new-like. However, to this date, remanufacturing activities on the market are few in comparison to manufacturing. There are several types of remanufacturers; the least common type is the original equipment remanufacturer, an original equipment manufacturer that not only manufactures new products but also remanufactures cores of its own products. The potential for remanufacturing to become a more widely used industrial process for original equipment manufacturers is therefore high. Increased remanufacturing activities can positively contribute to the environment by transforming cores into a new-like condition instead of manufacturing new ones. The contribution comes from a reduction of raw material and energy consumption compared to manufacturing. Therefore, remanufacturing has the potential to decouple environmental impact from economic growth, thus contributing to more sustainable societies. However, assessing the benefits of remanufacturing does not directly correlate to growth within the remanufacturing industry. To encapsulate the environmental, social, and economic benefits of remanufacturing, manufacturers need to be aware of how remanufacturing can be initiated and implemented in practice with positive economic effects. The aim of this licentiate thesis, therefore is, to explore how original equipment manufacturers can initiate profitable remanufacturing.  This research takes a stand in a single case study where the prospect of profitable remanufacturing is studied at an original equipment manufacturer. The applied case study developed knowledge of how remanufacturing could be incorporated into existing operations at an original equipment manufacturer. In parallel, analytical economic assessment models based on cost-benefit analysis were built to measure how well the case company could perform remanufacturing. There were seven primary remanufacturing scenarios developed, ranging from centralised remanufacturing performed by the original equipment manufacturer to decentralised performed at multiple locations using a retail network. Which scenario is preferable depends on, for example, risk-consciousness, cooperation between actors, and volume targets. However, given ideal circumstances, remanufacturing in-house in a centralised scenario was the most beneficial for the original equipment manufacturer since the fewer middle hands and economies of scale also enable lower costs.  The modelled remanufacturing scenarios were based on a set of eight prerequisite factors for original equipment manufacturer remanufacturing that were derived during this research. These factors are divided into essential and supporting prerequisite factors and are illustrated through a framework called the remanufacturing rocket. The essential factors highlight fundamental requirements to perform remanufacturing. Should one of the four factors be missing, remanufacturing cannot be successfully initiated. The supporting factors can be neglected to a larger extent but are valuable to enhance the effectiveness and efficiency of the process, such as by streamlined operations, organisational change, or information exchange. Hence, to reach the fullest potential of remanufacturing, both the essential and the supporting factors are needed.  Conclusively, as an answer to the thesis aim, it is proposed to apply the prerequisite factors together with an economic assessment in an iterative manner to investigate the profitability of initiating remanufacturing at original equipment manufacturers. The essential prerequisite factors influence the first iteration of the economic assessment, which then contributes to refinements of how the essential factors should be aligned in an economically preferable way. Once satisfactory, another iterative process could be initiated between the supporting prerequisite factors and the economic assessment. By using the proposed approach, the prospects of profitable remanufacturing could be thoroughly investigated before attempting to initiate a process in practice, thus reducing the number of resources spent in vain. Additionally, the iterative process was integrated into a five-step approach for initiating remanufacturing (5AFIR) to guide original equipment manufacturers towards initiating profitable remanufacturing. Through applying this approach, it was shown that the case company could initiate profitable remanufacturing. / Återtillverkning är en industriell process där en stomme – en använd, uttjänt, eller trasig produkt – omformas till en produkt vars specifikation och kvalitet motsvarar nyskick. Men återtillverkning utgör endast en liten del av den totala tillverkningsindustrin. Inom återtillverkning finns det flera typer av återtillverkare; den ovanligaste är originaltillverkande återtillverkare, det vill säga, ett tillverkande företag som även återtillverkar sina egna produkter. Genom att det idag är en låg grad av återtillverkning bland originaltillverkare finns det utrymme för att verka för en ökning. Ökade återtillverkningsaktiviteter kan bidra till miljömässiga fördelar genom att nya produkter ersätts med återtillverkade motsvarigheter. Detta bidrag uppstår genom en reduktion av mängden råmaterial och energi som konsumeras i förhållande till nytillverkning. Det finns därför en möjlighet för återtillverkning att bidra till en frikoppling av miljömässig påverkan från ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur bidrar till ett mer hållbart samhälle. Fast att endast värdera nyttan av återtillverkning leder inte direkt till en tillväxt inom återtillverkningsindustrin. För att omfamna de miljömässiga, sociala, och ekonomiska nyttor som återtillverkning kan bidra med måste originaltillverkare vara medvetna om hur återtillverkning kan initieras och implementeras i praktiken på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Syftet med denna licentiatavhandling är därför att utforska hur originaltillverkare kan initiera lönsam återtillverkning. Denna forskning utgår från en fallstudie vid en originaltillverkare där möjligheterna för lönsam återtillverkning studeras. Den tillämpade fallstudien bidrog till att utveckla kunskap om hur återtillverkning kan integreras i en originaltillverkares befintliga försörjningskedja. Parallellt med fallstudien utvecklades analytiska ekonomiska värderingsmodeller för att tillhandahålla ett mått på hur väl fallföretaget skulle kunna utföra återtillverkning. I samband med detta utvecklades sju återtillverkningsscenarion. Dessa innefattar centraliserad återtillverkning som utförs av originaltillverkaren och decentraliserad återtillverkning som utförs vid flertalet platser inom ett återförsäljarnätverk. Vilket scenario som är mest fördelaktigt beror exempelvis på riskmedvetenhet, samarbete mellan aktörer, och tillverkningsvolym. Men givet ideala förhållanden visades det att centraliserad återtillverkning är mest fördelaktigt för originaltillverkaren, eftersom färre mellanhänder och skalfördelar möjliggör lägre kostnader. De sju återtillverkningsscenariona baserades på åtta förutsättningsfaktorer som utvecklades för att forma krav för hur originaltillverkare kan initiera återtillverkning. Dessa faktorer delas upp i grundläggande och stödjande förutsättningsfaktorer, och de bygger tillsammans upp ett ramverk benämnt återtillverkningsraketen. De grundläggande faktorerna lyfter fram elementära krav vid utförandet av återtillverkning. Om en av de fyra grundläggande faktorerna skulle saknas kan återtillverkning inte utföras på ett framgångsrikt sätt. De stödjande faktorerna kan i större utsträckning utelämnas, men de är av värde för att förbättra återtillverkningseffektiviteten genom exempelvis bekymmersfritt utförande av processer, organisationsförändringar, eller informationsutbyten. Därigenom, för att nå den fulla potentialen av återtillverkning, behövs både de grundläggande och de stödjande förutsättningsfaktorerna. Slutligen, som ett svar på avhandlingens syfte, föreslås det att tillämpa de framtagna förutsättningsfaktorerna tillsammans med en ekonomisk värdering genom att iterativt undersöka möjligheterna för hur återtillverkning kan initieras för originaltillverkare. De grundläggande förutsättningsfaktorerna influerar upplägget för den första iterationen av den ekonomiska värderingen, vilken i sin tur nyttjas för att förfina hur de grundläggande faktorerna kan läggas samman på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. När en godtagbar nivå uppnåtts kan ytterligare en iterativ process utföras mellan de stödjande förutsättningsfaktorerna och den ekonomiska värderingen. Genom att tillämpa det föreslagna tillvägagångssättet kan möjligheterna för återtillverkning undersökas på en detaljerad nivå innan initieringsförsök i praktiken, och således kan mängden resurser reduceras som annars hade konsumerats förgäves. Utöver detta integrerades det iterativa tillvägagångssättet med en femstegsansats för initiering av återtillverkning (5AFIR) för att vägleda originaltillverkare mot lönsam initiering av återtillverkning. Genom att tillämpa denna ansats visades det att fallföretaget skulle kunna initiera lönsam återtillverkning. / <p><strong>Funding agencies:</strong> The VINNOVA Challenge-driven innovation initiative and the project ElevatoRe: Elevate remanufacturing to EEE manufacturers’ strategy towards circular economy (dnr: 2018-00330). </p><p>The Swedish Energy Agency through the “Remometer” project, dnr 2019-021532, within the strategic innovation program RE:Source. </p><p>The Mistra REES (Resource Efficient and Effective Solutions) program (No. 2014/16), funded by Mistra (The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research). </p>

The cause of unintentional initiations of energetic materials is an important area of study due to the risks that comes with storing energetic materials such as high explosives. The current models used to simulate the process of heating energetic materials by a hot metal fragment do not give reliable predictions. The objective of this thesis is to study the current models in order to get a better understanding of how to improve the accuracy of the simulations. The heat transfer in the fragment and energetic material is modeled using the heat equation and the reaction rates in the chemical decomposition of the energetic material are modeled using Arrhenius equations. This study shows the importance of accurately implementing the contact area and heat transfer coefficient between the fragment and the energetic material. The thermal conductivity has a significantly smaller affect on the initiation time compared to the heat transfer coefficient. Furthermore, the dimensions of the fragment affect the resulting simulations greatly, while the dimensions of the energetic material only does so for sufficiently small dimensions. / Orsaken till oavsiktliga initieringar av energetiska material är ett viktigt studieområde på grund av riskerna som följer med att lagra energiskt material, så som sprängämnen. De nuvarande modellerna som används för att simulera uppvärmningsprocessen av energetiska material med ett hett metallfragment ger inte tillförlitliga förutsägelser. Syftet med denna uppsats är att studera de nuvarande modellerna för att få en bättre förståelse för hur man kan förbättra noggrannheten i simuleringarna. Värmeöverföringen i fragmentet och det energetiska materialet modelleras med hjälp av värmeledningsekvationen och reaktionshastigheterna i den kemiska nedbrytningen av det energetiska materialet modelleras med hjälp av Arrhenius-ekvationer. Denna studie visar vikten av att korrekt implementera kontaktytan och värmeöverföringskoefficient mellan fragmentet och det energetiska materialet. Den termiska konduktiviteten har en betydligt mindre effekt på initieringstiden jämfört med värmeöverförings- koefficienten. Vidare så påverkar fragmentets dimensioner de resulterande simuleringarna i hög grad, medan dimensionerna av det energetiska materialet gör så endast för tillräckligt små dimensioner.

Bakgrund: Elektrifieringen har resulterat i en ökad efterfrågan av litiumjonbatterier vilket har skapat ett ökat konkurrenstryck på marknaden. För att upprätthålla konkurrenskraften och möta intressenternas förväntningar krävs betydande investeringar från företagets sida. Micropower Group som tillverkar laddare- och litiumjonbatteri är en ledande aktör på marknaden och genomför en superinvestering i en ny produktionsanläggning. Med tanke på att hållbarhet är ett aktuellt ämne har företaget valt att konstruera anläggningen utifrån en grön profil.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva investeringsprocessens tidiga skeden, samt när och på vilket sätt hållbarhet spelar roll i processen, mer specifikt från initiering till beslut. Genom att utgå från detta syfte belyses även andra icke-finansiella dimensioner som är av betydelse.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som har genomfört semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Respondenterna valdes genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Den teoretiska referensramen består framförallt av böcker, vetenskapliga artiklar från Linnéuniversitets databaser, såsom Google Scholar och OneSearch.  Slutsats: Det ursprungliga motivet bakom superinvesteringen var strävan efter att bibehålla en ledande position på marknaden och leda den gröna omställningen, vilket kräver ökad kapacitet. Emotioner var centrala under investeringsbedömningen och beslutet grundades på strategiska överväganden och dess överensstämmelse med företagets långsiktiga tillväxtstrategi, struktur, kultur och värderingar. Micropower Group integrerade hållbarhet i investeringsprocessens tidiga skeden, framförallt under framdrivning och delvis i beslut, genom att prioritera sociala och miljömässiga fördelar samt arbetsmiljöförbättringar för att stärka företagsimage, långsiktig tillväxt och lönsamhet samt konkurrensfördelar. / Background: Electrification has resulted in an increased demand for lithium-ion batteries, which has created increased competitive pressure on the market. To maintain competitiveness and meet stakeholders' expectations, significant investments are required on the part of the company. Micropower Group, which is a leading manufacturer of chargers and lithium-ion batteries, is making a large-scale super capital investment in a new production facility. Considering that sustainability is a current topic, the company has chosen to construct the facility based on a green profile. Purpose: The purpose of the study is to analyze and describe the early stages of the investment process, as well as when and in what way sustainability becomes decisive in the process, more specifically from initiation to decision. By proceeding from this purpose, other non-financial dimensions that play a role are also highlighted. Method: The study is a qualitative case study that has conducted semi-structured interviews to collect empirical material. Respondents were selected through both strategic and snowball sampling. The theoretical frame of reference mainly consists of books, and scientific articles from Linnaeus University's databases, such as Google Scholar and OneSearch. Conclusion: The original motive behind the super capital investment was the aspiration to have a leading position in the market, which required increased capacity. Emotions were central during the investment assessment and the decision was based on strategic considerations and its consistency with the company's long-term growth strategy, structure, culture, and values. Micropower Group integrated sustainability in the early stages of the investment process, mainly during propulsion and partly in decisions, by prioritizing social and environmental benefits and improvements in the work environment for strengthened corporate image, long-term growth, and profitability as well as a competitive advantage.

This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns. / 2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)