I samband med dålig praktisk implementeringsgrad av den cirkulära metoden återtillverkning, var målet med arbetet att konstruera en modell som kan användas av företag i syfte att implementera återtillverkning. Modellen konstruerades utifrån perspektiven grunder och optimering. Optimering delades in i tre ytterligare perspektiv, där företags-, produkt-, och processperspektivet inkluderades. I processperspektivet inkluderades potentialen för optimering genom industri 4.0 (I4.0), på grund av återtillverkningens idag låga adoption av dessa. Arbetet är avgränsat till implementering av återtillverkning, nämnda perspektiv, samt I4.0 teknologier som identifierats optimera återtillverkningsprocessen. Lösningsmetoden för arbetet har grundat sig på litteratur och åtta genomförda intervjuer med respondenter från akademin samt industrin. Resultatet som framställs utifrån detta bygger på förutsättningar som exempelvis innefattar att fastställa förvärv av returprodukter, säkerställa kommunikation med intressenter, etablera kommunikation med original equipment manufacturer (OEM) och att beslutstagande kan underlättas med RFID, QR-koder, Big data, IoT och AR. Modellens beståndsdelar är samtliga förutsättningar inom respektive perspektiv. / Based on the poor practical implementation rate of the circular method of remanufacturing, the aim of this work was to construct a model that can be used by companies for the purpose of implementing remanufacturing. The model was constructed from the perspectives of basics and optimization. Optimization was divided into three additional perspectives, where the company-, product-, and processperspectives were included. In the process perspective, the potential for optimization through industry 4.0 (I4.0) was included, due to the currently low adoption of these by the remanufacturing industry. The work is limited to the implementation of remanufacturing, the mentioned perspectives, and I4.0 technologies that have been identified to optimize the remanufacturing process. The methodology for retrieving information has been based on literature and eight interviews with respondents from the academy and industry. The results are based on prerequisites that include, for example, establishing acquisition of returned products, ensuring communication with stakeholders, establishing communication with original equipment manufacturers (OEMs) and that decision-making can be favored by the usage of RFID, QR codes, Big data, IoT and AR. The components of the model are based on all the prerequisites within each perspective.

Syfte – Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur kvalitetsstyrning av inkommande returflöde kan generera en effektivare återtillverkningsprocess. För att uppfylla syftet har följande två frågeställningar formulerats: Vilka faktorer i returflödet påverkar effektiviteten i en återtillverkningsprocess? Hur kan dessa faktorer kontrolleras för att erhålla en effektivare återtillverkningsprocess? Metod – För att uppnå examensarbetets syfte har en fallstudie genomförts hos återtillverkningsföretaget Recyctec AB i Jönköping. Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och benchmarking. Utöver fallstudien har en litteraturstudie genomförts där ett teoretiskt ramverk skapats. Det teoretiska ramverket har sedan analyserats tillsammans med empirin för att slutligen generera examensarbetets resultat. Resultat – De osäkerhetsfaktorer som författarna identifierat är: drivkrafter för ett återtillverkningsnätverk, osäkerheter i returnerade produkter och kvalitetsbedömning av returnerade produkter. Genom att arbeta med åtgärder för returproduktanskaffning och kvalitetsstyrning för dessa tre osäkerhetsfaktorer kan en effektivare återställningsprocess erhållas. Genom att kombinera olika drivkrafter kan samarbetsviljan i återställningsnätverket ökas. Vidare kan osäkerheten i returnerade produkter minskas genom att dela in kvalitet i olika tydligt definierade och standardiserade kvalitetsklasser. Implikationer – I detta examensarbete föreslås återtillverkande företag skifta fokus från kvalitetskontroller till kvalitetssäkring och lägga resurser där problemen uppstår. Vidare föreslås även en kombination av olika drivkrafter för returproduktanskaffning för att därigenom skapa incitament för returer av bättre kvalitet. Begränsningar – Befintlig teori har fått tolkas och anpassas av författarna för examensarbetet då specifik teori för aktuell analysenhet inte funnits att tillgå. Problemställningarna i återtillverkningsbranschen har visat sig vara branschspecifika och därmed olika. Examensarbetets generaliserbarhet hade därmed kunnat stärkas av ytterligare fallstudier. / Purpose – The purpose of this thesis work is to contribute with knowledge about how quality management can generate a more efficient remanufacturing process. In order to fulfill this purpose the following two questions were formulated: 1.     Which factors in the return flow affects the efficiency of a remanufacturing process? How can these factors be controlled to obtain a more efficient remanufacturing process? Method – In order to achieve the purpose of this thesis, a case study has been conducted at Recyctec AB in Jönköping. Empirical data has been collected through interviews, observations and benchmarking. In addition to the case study a literature study has been carried out in order to create a theoretical framework. The theoretical framework has been analyzed together with the empirical data in order to generate the result of the thesis. Findings – The uncertainties identified by the authors are: driving forces for the remanufacturing network, uncertainties in returned products and quality assessment of returned products. By working with measures on return product acquisition and quality management for these three uncertainties, a more efficient remanufacturing process can be achieved. By combining different driving forces a higher level of cooperation in the remanufacturing network can be achieved. Furthermore, dividing quality into different clearly defined and standardized quality classes can reduce the uncertainties in returned products. Implications – This thesis proposes remanufacturing companies to shift focus from quality control to quality assurance and to address resources where the problems arise. Furthermore, the authors suggest remanufacturing companies to combine different driving forces for product return in order to create incentives to return products with higher quality. Limitations – Existing theory has been interpreted and adapted by the authors to the thesis, as specific theory for the current unit of analysis has not been available. The problems in the remanufacturing industry have proven to be industry specific and thus different. The thesis generalizability could therefore been strengthened by further case studies.

<p>Återtillverkning är ett koncept som får allt större betydelse inom dagens tillverkningsindustri. Konceptet bygger på att uttjänta produkter tas tillbaka och återfår ett marknadsvärde genom en process som innefattar: sortering, rengöring, demontering, bearbetning, montering och testning. Återtillverkning är mer vanlig i USA där metoden använts under många decennier, men mer ovanlig bland svenska företag. Detta är dock någonting som är på väg att förändras i och med hårdare lagstiftningar och en ökad miljömedvetenhet bland företagen.</p><p>I syfte att föra ut kunskap och utforska metodikens för och nackdelar har Linköpings Tekniska Högskola startat ett projekt som går under namnet REKO. Detta examensarbete är det andra som ingår i projektet och är ett samarbete mellan högskolan och Scandi-Toner AB. Företagets återtillverkning av tonerkassetter sker till stora delar genom manuellt arbete. Arbetsmiljön hos företaget är påfrestande, då den är både högljudd och smutsig. Företagsledningen har beslutat att försöka automatisera vissa delar av produktionen.</p><p>Detta examensarbete innefattar framtagning av konceptet för den automatiserade rengöringsprocessen. Kraven var att automationen möjliggör en effektivisering av produktionen men också en förbättrad arbetsmiljö för produktionspersonalen. Framtaget koncept skall passa in i nuvarande produktionssystem, men också ge möjlighet till en förändrings av produktionen i framtiden. Vikten har legat på att hitta ett koncept som skall vara enkel att implementera i Scandi-Toners produktion samtidigt som den skall vara enkel att tillverka och serva.</p><p>Arbetet har resulterat i ett koncept bestående av olika moduler som möjliggör en isolering av toner och absorbering av höga ljudvolymer. Utnyttjandet av transportbana och paletter medger hög flexibilitet och en god möjlighet att förändra produktionsflödet för snabbare bearbetning och bättre överblick av produktionsförloppet.</p>

Återtillverkning är ett koncept som får allt större betydelse inom dagens tillverkningsindustri. Konceptet bygger på att uttjänta produkter tas tillbaka och återfår ett marknadsvärde genom en process som innefattar: sortering, rengöring, demontering, bearbetning, montering och testning. Återtillverkning är mer vanlig i USA där metoden använts under många decennier, men mer ovanlig bland svenska företag. Detta är dock någonting som är på väg att förändras i och med hårdare lagstiftningar och en ökad miljömedvetenhet bland företagen. I syfte att föra ut kunskap och utforska metodikens för och nackdelar har Linköpings Tekniska Högskola startat ett projekt som går under namnet REKO. Detta examensarbete är det andra som ingår i projektet och är ett samarbete mellan högskolan och Scandi-Toner AB. Företagets återtillverkning av tonerkassetter sker till stora delar genom manuellt arbete. Arbetsmiljön hos företaget är påfrestande, då den är både högljudd och smutsig. Företagsledningen har beslutat att försöka automatisera vissa delar av produktionen. Detta examensarbete innefattar framtagning av konceptet för den automatiserade rengöringsprocessen. Kraven var att automationen möjliggör en effektivisering av produktionen men också en förbättrad arbetsmiljö för produktionspersonalen. Framtaget koncept skall passa in i nuvarande produktionssystem, men också ge möjlighet till en förändrings av produktionen i framtiden. Vikten har legat på att hitta ett koncept som skall vara enkel att implementera i Scandi-Toners produktion samtidigt som den skall vara enkel att tillverka och serva. Arbetet har resulterat i ett koncept bestående av olika moduler som möjliggör en isolering av toner och absorbering av höga ljudvolymer. Utnyttjandet av transportbana och paletter medger hög flexibilitet och en god möjlighet att förändra produktionsflödet för snabbare bearbetning och bättre överblick av produktionsförloppet.

Att återanvända textilavfall, till exempel plagg från textilföretag, innebär att det bara finns en begränsad mängd av varje materialresurs. Det behövs då tas fram en metod för att tillverka nya produkter med plagg som materialresurs. Denna studie forskar i om återtillverkning av plagg är möjligt att lägga i produktion där hållbarhetsaspekten ligger i fokus. Med grund i tidigare studier gjordes en tabell av avfallshierarki och återtillverkning. Idag finns verksamheter som arbetar med återtillverkning men då är det vanligtvis gjort på̊ tyg i metervara eller där man adderar nyproducerat material till begagnade plagg. Hittills har få studier genomförts av återtillverkning i produktion med plagg som materialresurs. Denna studie håller sig till att inte använda annat nyproducerat material än sytråd. Borås energi och miljö bidrog till denna studie med fleecetröjor som annars skulle kasserats. Sedan gjordes materialberäkning på fleecetröjorna för att genomföra materialoptimering av en bestämd produkt för nämnda plagg. Det gjordes en kort prototypframtagning tillräcklig för denna studie. I studien användes tröjorna för att framställa nya produkter. Projektet analyseras för att se om det är möjligt att lägga detta i produktion. Slutsatsen visar att metoden är repeterbar och kan utvecklas som presenteras i vidare forskning. / Reusing textile waste, such as garments from textile companies, means that there is only a limited amount of each material resource. A method is then needed to manufacture new products using garments as a material resource. This study researches whether the remanufacturing of garments is possible to put into production where the sustainability aspect is in focus. Based on previous studies, a table of waste hierarchy and remanufacturing was made. Today there are businesses that work with remanufacturing, but then it is usually made from fabric in metered material or where newly produced material is added to used garments. This study is not used by newly produced material other than sewing thread. Borås energi och miljö contributed to this study with fleece sweaters that would otherwise have been discarded. Then material calculation was made on the fleece shirts to carry out material optimization of a specific product for said garments. A short prototype production was sufficient for this study. In the study, the sweaters were used to produce new products. The project is analysed to see if it is possible to put this into production. The conclusion shows that the method is repeatable and can be developed as presented in further research.

This report presents a product development project as a part of the course Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC36) during spring of 2022 at Karlstad university. The project has been done by the student Linnéa Karlhager Liss, supervisor was Kent Evermark and examinator was Leo de Vin. The project was carried out of mission by the consulting firm Semcon and the product development has been performed regarding one of their client’s products. The client wants to investigate in which ways their consumer electronics product could be more climate neutral. Nowadays the consumer electronics product consists of electronics enclosed in two covers of plastic polycarbonate as well as an input and an output cable. On the surface of the plastic, there is a glued-on sticker that enables communication between product and user. The aim with this project was to clarify what can be done to make the product more environmentally friendly, to then undergo a product development process and give a suggestion of final concept. The project has consisted of the phases project planning, pre-studying, problematization, idea generation and delivery. For the electronics product to become more environmentally friendly, the product should climb the waste hierarchy from energy recovery to material recycling, reusing and remanufacturing. The project resulted in a final concept where the electronics product is divided into smaller modules to make it easier to replace the parts when they break. The previously welded plastic covers have been given snap fasteners, which enables non-destructive disassembly and remanufacturing. The decal has been eliminated and thus no glue is needed. Instead, the user communicates with the product through an app in the mobile. As no other materials are judged to be able to achieve the product requirements without additives, the material remains polycarbonate. / Rapporten presenterar ett produktutvecklingsprojekt som gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC36) under vårterminen år 2022 vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Linnéa Karlhager Liss, handledare för projektet var Kent Evermark och examinator var Leo de Vin. Projektets uppdragsgivare var konsultbolaget Semcon och produktutvecklingsarbetet har kretsat kring en av deras kunders produkter. Kunden önskar undersöka hur deras konsumentelektronikprodukt kan bli mer klimatneutral. Elektronikprodukten består i dagsläget av elektronik innesluten i två kåpor av plasten polykarbonat samt en ingående och en utgående kabel. På plasten finns en fastlimmad dekal som möjliggör kommunikation mellan produkt och användare. Målet med projektet var att klargöra vad som kan göras för att produkten ska bli mer miljövänlig, för att därefter genomgå en produktutvecklingsprocess och ge ett förslag på slutkoncept.Projektet har bestått av faserna projektplanering, förstudie, problemformulering, idégenerering och leverans.  För att elektronikprodukten ska bli mer miljövänlig bör produkten klättra i avfallstrappan från energiåtervinning till materialåtervinning och återtillverkning. Projektet resulterade i ett slutkoncept där elektronikprodukten är uppdelad i mindre moduler för att lättare byta ut delarna när de går sönder. De tidigare sammansvetsade plastkåporna har fått snäppfästen vilket möjliggör oförstörande demontering och därmed återtillverkning. Limmet som tidigare funnits på plastkåporna har eliminerats i och med att kommunikationen sker genom en applikation i mobilen istället för en dekal. Då inga andra material bedöms kunna uppnå produktkraven utan tillsatser, kvarstår materialet polykarbonat.

Bakgrund: Med målet att minimera avfall och miljöpåverkan har allt fler företag börjat arbeta med cirkulära affärsmodeller som är en rörelse bort från en linjär resursförbrukning. Ett linjärt konsumtionsmönster, där produkter kastas när de inte längre är önskvärda, innebär enorma hållbarhetsförluster längs med värdekedjan. Cirkulär ekonomi (CE) bygger på att redan från start implementera ett cirkulärt syfte i produkter och planera för en längre livscykel för en längre livscykel. CE är fortfarande ett nischat område och branschers relation till affärsmodellen är ännu inte undersökt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för de barriärer som olika branscher ser med återtillverkning och återvinning inom CE. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för cirkulära affärsmodeller samt den roll som bransch har avseende barriärer. Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tvärsnittsurval och ett explorativt tillvägagångssätt har tillämpats. Studien är byggd på en iterativ ansats med målet att nyansera och komplettera befintlig forskning. För att fånga en objektiv beskrivning av det undersökta området utgår studiens vetenskapliga perspektiv från ett kritiskt realistiskt synsätt. Empirin är baserad på semi-strukturerade intervjuer som har analyserats genom tematisk analys. Slutsats: Studien har funnit tecken på att de barriärer som företag upplever vid cirkulära affärsmodeller skiljer sig åt mellan branscher. Material, livslängd, kvalitet, storlek och utseende är alla exempel på aspekter som har en påverkan och som skiljer sig åt mellan olika branscher. Studien fann tecken på att tillgång till material kan agera både som fördel och nackdel vid en cirkulär affärsmodell. Produkters slutkund har även en påverkan, där vissa kundgrupper kommer lägga större vikt vid estetiska aspekter och har även möjlighet att påverka kvaliteten på produkterna som återvänder till företag. Studien fann tecken på att vissa branscher kan ha svårt att konkurrera på pris men att detta inte behöver ha en negativ effekt på konkurrenskraft. Nuvarande lagstiftning påverkar företagen olika hårt, där vissa branscher ser institutionella barriärer som ett stort problem. / Background: With the goal of minimizing waste and environmental impact, more companies have started working with circular business models. A linear pattern of consumption, where products are discarded when no longer wanted, creates major environmental strains on supply chains. Circular economy is based on a circular purpose in products and planning for longer lifecycles. However, CE is still a niche area and the way that different industries manage circular business models are yet to be researched.  Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the barriers different industries face when applying circular business models. The study aims to improve the understanding of circular business models and the role that industry plays in existence of these barriers.  Method: The paper is a cross-sectional study with an explorative approach. The study is built on an iterative base with the aim of creating nuance and contributing to current research. The aim has been to acquire an objective description of the studied subject via a critical realistic point of view. The empirical data has been gathered through semi-structured interviews which has been analyzed using thematic analysis.  Conclusion: The study found signs that the barriers faced by companies using circular business models as well as the intensity of those barriers varies across industries. Material, length of product life, quality, size, and appearance are aspects that has an effect, and which varies across industries. The study found signs that access to material could act as both an advantage and disadvantage when working in a circular business model. End customers of products can also influence circular business models. Certain customers will place more emphasis on aesthetic aspects and may affect the quality of materials returning to companies. The study also found signs that certain industries may face difficulties competing on price, although this might not affect overall competitiveness. The current legislative environment affects companies to varying degrees and certain industries view institutional barriers as a major issue impacting their business.

Remanufacturing is an industrial process in which a core – a used, discarded, or broken product – is transformed into a product whose specification and condition are new-like. However, to this date, remanufacturing activities on the market are few in comparison to manufacturing. There are several types of remanufacturers; the least common type is the original equipment remanufacturer, an original equipment manufacturer that not only manufactures new products but also remanufactures cores of its own products. The potential for remanufacturing to become a more widely used industrial process for original equipment manufacturers is therefore high. Increased remanufacturing activities can positively contribute to the environment by transforming cores into a new-like condition instead of manufacturing new ones. The contribution comes from a reduction of raw material and energy consumption compared to manufacturing. Therefore, remanufacturing has the potential to decouple environmental impact from economic growth, thus contributing to more sustainable societies. However, assessing the benefits of remanufacturing does not directly correlate to growth within the remanufacturing industry. To encapsulate the environmental, social, and economic benefits of remanufacturing, manufacturers need to be aware of how remanufacturing can be initiated and implemented in practice with positive economic effects. The aim of this licentiate thesis, therefore is, to explore how original equipment manufacturers can initiate profitable remanufacturing.  This research takes a stand in a single case study where the prospect of profitable remanufacturing is studied at an original equipment manufacturer. The applied case study developed knowledge of how remanufacturing could be incorporated into existing operations at an original equipment manufacturer. In parallel, analytical economic assessment models based on cost-benefit analysis were built to measure how well the case company could perform remanufacturing. There were seven primary remanufacturing scenarios developed, ranging from centralised remanufacturing performed by the original equipment manufacturer to decentralised performed at multiple locations using a retail network. Which scenario is preferable depends on, for example, risk-consciousness, cooperation between actors, and volume targets. However, given ideal circumstances, remanufacturing in-house in a centralised scenario was the most beneficial for the original equipment manufacturer since the fewer middle hands and economies of scale also enable lower costs.  The modelled remanufacturing scenarios were based on a set of eight prerequisite factors for original equipment manufacturer remanufacturing that were derived during this research. These factors are divided into essential and supporting prerequisite factors and are illustrated through a framework called the remanufacturing rocket. The essential factors highlight fundamental requirements to perform remanufacturing. Should one of the four factors be missing, remanufacturing cannot be successfully initiated. The supporting factors can be neglected to a larger extent but are valuable to enhance the effectiveness and efficiency of the process, such as by streamlined operations, organisational change, or information exchange. Hence, to reach the fullest potential of remanufacturing, both the essential and the supporting factors are needed.  Conclusively, as an answer to the thesis aim, it is proposed to apply the prerequisite factors together with an economic assessment in an iterative manner to investigate the profitability of initiating remanufacturing at original equipment manufacturers. The essential prerequisite factors influence the first iteration of the economic assessment, which then contributes to refinements of how the essential factors should be aligned in an economically preferable way. Once satisfactory, another iterative process could be initiated between the supporting prerequisite factors and the economic assessment. By using the proposed approach, the prospects of profitable remanufacturing could be thoroughly investigated before attempting to initiate a process in practice, thus reducing the number of resources spent in vain. Additionally, the iterative process was integrated into a five-step approach for initiating remanufacturing (5AFIR) to guide original equipment manufacturers towards initiating profitable remanufacturing. Through applying this approach, it was shown that the case company could initiate profitable remanufacturing. / Återtillverkning är en industriell process där en stomme – en använd, uttjänt, eller trasig produkt – omformas till en produkt vars specifikation och kvalitet motsvarar nyskick. Men återtillverkning utgör endast en liten del av den totala tillverkningsindustrin. Inom återtillverkning finns det flera typer av återtillverkare; den ovanligaste är originaltillverkande återtillverkare, det vill säga, ett tillverkande företag som även återtillverkar sina egna produkter. Genom att det idag är en låg grad av återtillverkning bland originaltillverkare finns det utrymme för att verka för en ökning. Ökade återtillverkningsaktiviteter kan bidra till miljömässiga fördelar genom att nya produkter ersätts med återtillverkade motsvarigheter. Detta bidrag uppstår genom en reduktion av mängden råmaterial och energi som konsumeras i förhållande till nytillverkning. Det finns därför en möjlighet för återtillverkning att bidra till en frikoppling av miljömässig påverkan från ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur bidrar till ett mer hållbart samhälle. Fast att endast värdera nyttan av återtillverkning leder inte direkt till en tillväxt inom återtillverkningsindustrin. För att omfamna de miljömässiga, sociala, och ekonomiska nyttor som återtillverkning kan bidra med måste originaltillverkare vara medvetna om hur återtillverkning kan initieras och implementeras i praktiken på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Syftet med denna licentiatavhandling är därför att utforska hur originaltillverkare kan initiera lönsam återtillverkning. Denna forskning utgår från en fallstudie vid en originaltillverkare där möjligheterna för lönsam återtillverkning studeras. Den tillämpade fallstudien bidrog till att utveckla kunskap om hur återtillverkning kan integreras i en originaltillverkares befintliga försörjningskedja. Parallellt med fallstudien utvecklades analytiska ekonomiska värderingsmodeller för att tillhandahålla ett mått på hur väl fallföretaget skulle kunna utföra återtillverkning. I samband med detta utvecklades sju återtillverkningsscenarion. Dessa innefattar centraliserad återtillverkning som utförs av originaltillverkaren och decentraliserad återtillverkning som utförs vid flertalet platser inom ett återförsäljarnätverk. Vilket scenario som är mest fördelaktigt beror exempelvis på riskmedvetenhet, samarbete mellan aktörer, och tillverkningsvolym. Men givet ideala förhållanden visades det att centraliserad återtillverkning är mest fördelaktigt för originaltillverkaren, eftersom färre mellanhänder och skalfördelar möjliggör lägre kostnader. De sju återtillverkningsscenariona baserades på åtta förutsättningsfaktorer som utvecklades för att forma krav för hur originaltillverkare kan initiera återtillverkning. Dessa faktorer delas upp i grundläggande och stödjande förutsättningsfaktorer, och de bygger tillsammans upp ett ramverk benämnt återtillverkningsraketen. De grundläggande faktorerna lyfter fram elementära krav vid utförandet av återtillverkning. Om en av de fyra grundläggande faktorerna skulle saknas kan återtillverkning inte utföras på ett framgångsrikt sätt. De stödjande faktorerna kan i större utsträckning utelämnas, men de är av värde för att förbättra återtillverkningseffektiviteten genom exempelvis bekymmersfritt utförande av processer, organisationsförändringar, eller informationsutbyten. Därigenom, för att nå den fulla potentialen av återtillverkning, behövs både de grundläggande och de stödjande förutsättningsfaktorerna. Slutligen, som ett svar på avhandlingens syfte, föreslås det att tillämpa de framtagna förutsättningsfaktorerna tillsammans med en ekonomisk värdering genom att iterativt undersöka möjligheterna för hur återtillverkning kan initieras för originaltillverkare. De grundläggande förutsättningsfaktorerna influerar upplägget för den första iterationen av den ekonomiska värderingen, vilken i sin tur nyttjas för att förfina hur de grundläggande faktorerna kan läggas samman på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. När en godtagbar nivå uppnåtts kan ytterligare en iterativ process utföras mellan de stödjande förutsättningsfaktorerna och den ekonomiska värderingen. Genom att tillämpa det föreslagna tillvägagångssättet kan möjligheterna för återtillverkning undersökas på en detaljerad nivå innan initieringsförsök i praktiken, och således kan mängden resurser reduceras som annars hade konsumerats förgäves. Utöver detta integrerades det iterativa tillvägagångssättet med en femstegsansats för initiering av återtillverkning (5AFIR) för att vägleda originaltillverkare mot lönsam initiering av återtillverkning. Genom att tillämpa denna ansats visades det att fallföretaget skulle kunna initiera lönsam återtillverkning. / <p><strong>Funding agencies:</strong> The VINNOVA Challenge-driven innovation initiative and the project ElevatoRe: Elevate remanufacturing to EEE manufacturers’ strategy towards circular economy (dnr: 2018-00330). </p><p>The Swedish Energy Agency through the “Remometer” project, dnr 2019-021532, within the strategic innovation program RE:Source. </p><p>The Mistra REES (Resource Efficient and Effective Solutions) program (No. 2014/16), funded by Mistra (The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research). </p>

The current production field operates on linear resource flows, characterized by known supply and consistent manufacturing materials. In contrast, a remanufacturing system experiences variable process flows for each produced unit, even though the end product remains the same. The uncertainty surrounding the quality of cores can impact tactical decisions. This variability is influenced by factors such as the quality and condition of the core upon arrival at the facility, leading to uncertainties in cost and production times. The purpose of this research is to develop a cost estimation method for product recovery decision-making processes and enhance the flow efficiency of remanufacturing processes. To achieve this goal, the study identifies and investigates the factors that affect the condition of the core, represented by processing time. Subsequently, the analysis focuses on processing time and spare parts cost, and introduces a cost estimation method based on historical data. Finally, the current process flow is examined, and suggestions for improvements are provided. This research employs two distinct approaches: statistical and quantitative analysis, as well as qualitative inquiry that considers the experiences and perceptions of employees and other non-numerical aspects. Therefore, an action research methodology has been used, combining scientific knowledge with existing expertise within an organization to address real organizational problems. The study develops a new inspection process that combines a prediction model for processing times with a thorough inspection of important parts identified through spare part analysis. Additionally, suggestions are made to improve the flow of the remanufacturing process by prioritizing critical inventory items and introducing a new inspection and cleaning station where necessary spare parts are ordered before the remanufacturing process begins. / REMARKABLE

Jordens resurser konsumeras linjärt och ohållbart, trots att de är begränsade. Produkter produceras, används och kasseras i en hög takt. Det nuvarande förhållningssättet till jordens resurser är inte resurseffektivt och är följaktligen ett oroande problem för jordens framtid. När befolkningen växer och medelklassen på tillväxtmarknader blir större möts vi av en ökning av råvarornas pris och prisvariation. Detta innebär att vi borde överväga andra sätt att konsumera och tillverka för att bibehålla vår levnadsstandard. Om vi inte tillsätter några åtgärder skulle det år 2050 krävas en dubblering av jordens storlek och därmed resurser för att möjliggöra hantering av dagens konsumtionsnivåer. Detta är ett oroväckande faktum som kräver en förändring av vårt levnadssätt. EU satsar mycket forskning inom området för att skapa denna förändring. Vitvarubranschen är en del av problemet som beskrivs ovan. Priserna blir allt lägre och en konsekvens av detta blir ofta att kvaliteten på komponenterna blir bristande. Detta i kombination med höga priser för reparation och service, leder till kortare livslängd för vitvarorna. Resurseffektiviteten är därmed låg och en förändring krävs i hur vitvaror konsumeras. Cirkulär ekonomi är ett nytt sätt att tänka kring tillgängliga resurser. Nyckeln är att säkerställa att jordens tillgängliga resurser används på ett mer hållbart sätt i cykler. Genom att utforma och utveckla produkter för att hålla i flera cykler, modularisera och introducera nya affärsmodeller, kan produkterna hålla längre och vara mer resurseffektiva. Cirkulär ekonomi har studerats i olika fallstudier och samlats i en stor rapport av Ellen MacArthur Foundation. Rapporten visar lovande resultat för olika fall, inklusive leasing kombinerat med återtillverkning av tvättmaskiner. ResCoM är ett EU-projekt ämnat att skapa ett ramverk för implementation av cirkulär ekonomi som testas i fyra olika fallstudier, varav ett är med vitvarutillverkaren Gorenje. Genom cirkulär ekonomi kan ekonomisk lönsamhet uppnås, både för tillverkare och kunder, samtidigt som man får en lägre resursförbrukning. Denna rapport består av en litteraturstudie av cirkulär ekonomi och dess cykler applicerade på vitvarubranschen, en konsumentundersökning och intervjuer. Konsumentundersökningen visar på ett stort intresse för leasing av vitvaror. Intervjuerna gav en djupare insyn i varför förändring kan vara utmanande att genomföra för marknadsledande företag. Resultatet av vårt arbete visar, trots utmaningar, att vitvarubranschen har potential att gå över till ett cirkulärt system. Med denna studies framtagna affärsmodell i tre steg blir förändringen mindre radikal genom att utnyttja befintlig infrastruktur för logistik och försäljning. Ett framgångsrikt första steg visar branschen att det finns lönsamhet i affärsmodellen. Av detta skäl kommer andra tillverkare att intressera sig för att använda en liknande affärsmodell och tillsammans kan de staka ut vägen för en förändring mot en hållbar framtid. / The natural resources of our earth are consumed in a linear and unsustainable way, although they are limited. The current consumption model is not resource efficient and therefore a problem for the future of our earth. As the global population grows and the middle class of emerging markets gets bigger we are facing an increase in the price and volatility of raw materials. This means we should consider other ways of manufacturing and consuming in order to keep our living standard. If no actions are taken, we would need a planet twice as big in the year 2050 to cope with today’s way of consuming. This is an alarming fact that the European Union is putting a lot of effort into research on how to tackle. The home appliance industry is a part of this problem, the prices are getting lower and consequently, the quality of the components used in the appliances as well. This, combined with high prices for repair and service, leads to shorter life cycles for the appliances. Hence, the resource utilization is low and a change in the way we consume our appliances is needed. Circular economy is a new way of thinking considering the resources that are available. The key is to make sure that we are using the resources available in the most sustainable way in circular supply chains. By designing out waste, making modular products and introducing new business models, the products can have a longer and more resource efficient life cycle. The concept has been applied in different case studies and gathered in an extensive report by the Ellen MacArthur Foundation. The report shows promising results for various cases including leasing combined with remanufacturing or refurbishment of washing machines. ResCoM is a project co-sponsored by the European Union intended to create a framework for implementation of circular economy which is tested in four industrial cases, one of them being the home appliance manufacturer Gorenje. Economic profit for both the manufacturer and the customer is obtainable, as well as a higher level of resource efficiency. This report includes a study of the literature of circular economy and its different cycles applicable to the home appliance industry, as well as a market survey and interviews. The survey shows that many people are interested in leasing and the interviews provide more insight on why the change is challenging to make for the big companies that lead the industry. The results of our report show that the home appliance industry has potential to successfully implement a circular system. Using our business model to make the transition in three steps the current infrastructure of logistics and sales will make the change less radical. The first stage will be crucial for the success of the implementation. A successful first stage will show the industry that it is a profitable business model and other manufacturers will become interested in implementing a similar model, which enables the change for a more sustainable future.