<p>Uppsatsen innefattar en intern benchmarking för Volvo Construction Equipment, Arvika, Hallsberg, Eskilstuna och Braås. En kartläggning utifrån intervjuer ska göras över de investeringskalkyleringsmetoder som används i dagsläget. Syftet är att arbeta fram en mall för investeringar inom Operations Sweden, där samtliga involverade använder samma beräkningsmetoder och parametrar i sina bedömningar.</p><p>Volvo Construction Equipment tillverkar anläggningsmaskiner. De fyra fabrikerna bildar tillsammans gemenskapen Operations Sweden. Inom Operations Sweden tas beslut om ett investeringsprojekt ska genomföras eller ej. Beslutet tas av en ledningsgrupp. Innan uppstarten av Operations Sweden togs fler beslut på lokal nivå. Vid investeringskalkyleringen, som är en del i ett investeringsprojekt, uppstår skillnader både i hur man ska gå tillväga och vilka inputs som bör användas. Operations Sweden efterfrågar ett mer lättförståeligt utbildningsmaterial för hur investeringskalkyleringen skall gå till och en lathund som beskriver beräkningssätt, för- och nackdelar och de fallgropar som finns för respektive investeringskalkyleringsmetod.</p><p>Som ett resultat av intervjuerna upptäcktes att de som arbetar som projektledare oftast har en civilingenjörsexamen. Förkunskaper inom ekonomi är knappa vilket kan försvåra tillämpningen och förståelsen för investeringskalkyleringsarbetet. Ett utbildningsmaterial utarbetades utifrån intervjuerna där det framkom hur arbetssätten skiljde sig och var svårigheter fanns. Utbildningsmaterialet ska bidra till att alla projektledare inom Operations Sweden arbetar på ett enhetligt sätt vid investeringskalkyleringen och att alla ska ha tillräcklig kunskap om de olika investeringskalkyleringsmetoderna.</p>

Uppsatsen innefattar en intern benchmarking för Volvo Construction Equipment, Arvika, Hallsberg, Eskilstuna och Braås. En kartläggning utifrån intervjuer ska göras över de investeringskalkyleringsmetoder som används i dagsläget. Syftet är att arbeta fram en mall för investeringar inom Operations Sweden, där samtliga involverade använder samma beräkningsmetoder och parametrar i sina bedömningar. Volvo Construction Equipment tillverkar anläggningsmaskiner. De fyra fabrikerna bildar tillsammans gemenskapen Operations Sweden. Inom Operations Sweden tas beslut om ett investeringsprojekt ska genomföras eller ej. Beslutet tas av en ledningsgrupp. Innan uppstarten av Operations Sweden togs fler beslut på lokal nivå. Vid investeringskalkyleringen, som är en del i ett investeringsprojekt, uppstår skillnader både i hur man ska gå tillväga och vilka inputs som bör användas. Operations Sweden efterfrågar ett mer lättförståeligt utbildningsmaterial för hur investeringskalkyleringen skall gå till och en lathund som beskriver beräkningssätt, för- och nackdelar och de fallgropar som finns för respektive investeringskalkyleringsmetod. Som ett resultat av intervjuerna upptäcktes att de som arbetar som projektledare oftast har en civilingenjörsexamen. Förkunskaper inom ekonomi är knappa vilket kan försvåra tillämpningen och förståelsen för investeringskalkyleringsarbetet. Ett utbildningsmaterial utarbetades utifrån intervjuerna där det framkom hur arbetssätten skiljde sig och var svårigheter fanns. Utbildningsmaterialet ska bidra till att alla projektledare inom Operations Sweden arbetar på ett enhetligt sätt vid investeringskalkyleringen och att alla ska ha tillräcklig kunskap om de olika investeringskalkyleringsmetoderna.

<p>Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansåg vara en belastning för uppsatsen då vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordning­ställande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgång och an­vändande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har på­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen så väl som hos bankerna.</p><p>Vi har valt att arbeta utifrån en huvudfråga samt fyra forskningsfrågor. Dessa syftar till att ge upp­­satsen en klar struktur samt tillsammans svara på uppsatsens syfte. Den huvudfråga vi har arbetat efter lyder;</p><p>Vilka kalkyler arbetas fram på företagen och vilka av dessa är väsentliga för att få lån godkänt för investeringen?</p><p>Utifrån dessa, sammanlagt, fem frågor, empirin samt litteraturen har vi kommit fram till följande slutsatser.</p><p>Det som fram­kommit är bland annat att företagen inte använder de mer avancerade kalkylerings­metoderna, de aktuella företagen använder sig av pay-back metoden samt gör en kassa­flödes­analys. Från bankerna har återbetalningsförmågan poängterats och någon specifik kalkyl har inte framhållits som mest användbar för beslutsfattande. Att det nu råder en stor finans­kris har inte påverkat bankerna, åtminstone inte dess kreditbedömningar, dock har företagen påverkats i olika grad.</p>

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansåg vara en belastning för uppsatsen då vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen. Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordning­ställande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgång och an­vändande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har på­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen så väl som hos bankerna. Vi har valt att arbeta utifrån en huvudfråga samt fyra forskningsfrågor. Dessa syftar till att ge upp­­satsen en klar struktur samt tillsammans svara på uppsatsens syfte. Den huvudfråga vi har arbetat efter lyder; Vilka kalkyler arbetas fram på företagen och vilka av dessa är väsentliga för att få lån godkänt för investeringen? Utifrån dessa, sammanlagt, fem frågor, empirin samt litteraturen har vi kommit fram till följande slutsatser. Det som fram­kommit är bland annat att företagen inte använder de mer avancerade kalkylerings­metoderna, de aktuella företagen använder sig av pay-back metoden samt gör en kassa­flödes­analys. Från bankerna har återbetalningsförmågan poängterats och någon specifik kalkyl har inte framhållits som mest användbar för beslutsfattande. Att det nu råder en stor finans­kris har inte påverkat bankerna, åtminstone inte dess kreditbedömningar, dock har företagen påverkats i olika grad.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar. För det första är den, enligt ett flertal undersökningar, den mest använda metoden. För det andra är den idogt kritiserad av akademiker för dess teoretiska brister. Det finns därmed en paradox mellan metodens användning och kritiken som framförs mot den, en paradox som denna uppsats djupdyker i. Syfte: Vi vill undersöka hur småföretag resonerar vid investeringskalkylering då payback används för att finna de kännetecken som gör metoden välanvänd. Genomförande: För att besvara problemformuleringen har en kvalitativ undersökning genomförts. Sex besöksintervjuer med småföretag inom olika branscher har utförts. Slutsatser: Vi har funnit att endast en av paybacks teoretiska tillkortakommanden verkar existera i praktiken. Payback innehar dessutom ett antal egenskaper som gör den välanvänd i praktiken för småföretag. Dessa egenskaper kan delas upp i två kategorier. För det första kännetecknas metoden av att den är ett universellt verktyg vid investering; den är snabb, enkel att använda och kommunicera, den är högst justerbar och den visar tydligt på likviditetspåverkan. För det andra drar vi slutsatsen att payback är en metod för alla; den används med fördel både för de som sysslar med avancerad kalkylering och för de med mindre avancerade tillvägagångssätt. Metoden kan användas som ett inledande filtreringsverktyg för de avancerade användarna. Den kan även bidra med ekonomiska beräkningar för de användare som är mindre avancerade och som annars endast förlitar sig till "magkänslan". Originalitet: Vi gör något originellt med denna uppsats, en kvalitativ studie vars mål är att se småföretags resonemang kring payback. En sådan har så vitt vi vet inte genomförts tidigare. Nyckelord: diskonterad payback, diskontering, investeringskalkylering, IRR, kalkyleringsmetod, kassaflöde, likviditet, likviditetsmått, lönsamhet, NPV, payback, riskindex, småföretag, tidsvärde, återbetalningstid. Förslag till fortsatt forskning: Vi har upptäckt tre forskningsfrågor för fortsatt forskning.  Är payback trots allt ett mått på lönsamhet? Kan payback användas som ett riskindex vid investering? Hur ser investeringskalkyleringens användning i Sverige under det senaste decenniet?

<p>Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.</p><p>Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.</p><p>Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen.</p><p>Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.</p>

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning. Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB. Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen. Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning. Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske. Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering. Energibesparingar kommer endast ses ur ettekonomiskt perspektiv utan hänsyn till miljöpåverkan. Metod:Uppsatsen har en abduktiv strategi och en kombination av kvalitativ ochkvantitativ metodansats har tillämpas. En fallstudie har gjorts på Leksbergskyrka genom bland annat personliga intervjuer. Statistik om Leksbergs kyrkasenergiförbrukning, antal bokningar, uppvärmningstid och avsvalningstid harsamlats in för att ge underlag till studiens beräkningsmodell. Investeringskalkyleringi form av payback- och internräntemetoden har använts för att bedömainvesteringens lönsamhet. Slutsats:Investeringskalkyleringen har visat att installationen av ROWS Webbkontroll iLeksbergs kyrka har varit lönsam för Mariestads församling. Beräkningar visarpå en total energibesparing i kyrkorummet på 66,02 procent vilket innebär enåterbetalningstid på 1,14 år med payback-metoden. Vidare är internräntan 68,19procent. En installation av Webbkontroll är således en bra åtgärd för energieffektiviseringi en kyrkobyggnad då det har visat på en ekonomisk energianvändning samtidigtsom kyrkans kulturvärde inte påverkas av en installation. Förslagtill fortsatt forskning: Om beräkningsmodellen appliceras påandra byggnader med sporadisk användning skulle detta ge information om gradenav generalisering. Ett ytterligareförslag är att göra studier på andra kyrkor där Webbkontroll är installerat föratt kunna göra en mer långtgående utvärdering av styr- och reglersystemetsenergisparmöjligheter. / Background: The Swedish Church is one of the biggest owners ofpublic buildings in Sweden, many of which are culturally valuable churches. Act(SFS 1988:950) concerning cultural heritage restricts the interventions thatmay be done in a church. This means that there will emerge difficulties whenenergy efficiency of a church is planned. Since a church usually is usedsporadically, the potential to save energy is high. Though the consumption ofenergy is dependent on use, the sporadic use can be difficult to account for.To obtain a more accurate result from an investment calculation of an energyefficiency measure, a computational model will in this study be developed whichtakes into account the church's use. Purpose: The purpose of this paper is to analyze a method for energy efficiencyaccording to the financial control of a building. Limitations: This paper focuses on a control and regulation system,ROWS Webbkontroll, as a method for improving energy efficiency. Energy savingswill only be seen from an economic perspective without consideration to the environmentalimpact. Method: This paper has an abductive approach and a combination of qualitativeand quantitative methodology. A case study has been done on the Church ofLeksberg and through interviews. Statistics of energy consumption, number ofbookings and warm- and cool-down periods in the Church of Leksberg has beencollected to develop a computational model. Investment calculations in terms ofpayback and internal rate of return have been used to assess the profitabilityof the investment. Conclusion: The investment calculations have shown that theinstallation of ROWS Webbkontroll in the Church of Leksberg has been profitablefor the parish of Mariestad. The calculations that have been done in this studyshows an energy saving of 66,02 percent, where the payback-method shows aresult of 1,14 years and the internal rate of return is 68,19 percent. Theinstallation of Webkontroll is a good measure for energy efficiency in a churchbecause it has shown an economic use of energy whereas the cultural heritage isnot affected by an installation.  Suggestions for further research: If the computational model were applied to otherbuildings with sporadically use, information would be given about its degree ofgeneralization. Another suggestion for further research is to make studies onother churches in which Webbkontroll is installed to make a more extensiveevaluation of the energy saving opportunities of the control and regulationsystem.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång. Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet. Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.

<p>Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra.</p><p>Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.</p><p>Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra. I uppsatsen genomförde vi semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi gav plats för övriga frågor som dök upp under intervjuns gång.</p><p>Avslutning: Vi har identifierat följande steg i Scania Oskarshamns investeringsprocess: initiering, framtagande av beslutsunderlag, framdrivning mot beslut, beslut, inför genomförande, genomförande, uppföljning. Vi har dragit slutsatsen att investeringar genomförs i enlighet med Scanias strategi utifrån de tre kärnvärdena, dessutom är styrelsen involverad i både strategi och beslutsfattande och på så sätt kopplas investeringar till strategi än en gång. Det finns en naturlig övergång mellan de olika faserna, dock brister denna i uppföljningen. Många personer i investeringsprocessen är integrerade, däremot är inte Ekonomiavdelningen lika delaktig som den bör i investeringsarbetet.</p><p>Framtida forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur investeringsprocessen är kopplad till hur företaget arbetar med ständiga förbättringar. Ett annat förslag till framtida forskning är att studera hur investeringsprocessen är kopplad till Scanias Produktionssystem eftersom detta härstammar från ”lean production”.</p>