Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning. Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske. Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering. Energibesparingar kommer endast ses ur ettekonomiskt perspektiv utan hänsyn till miljöpåverkan. Metod:Uppsatsen har en abduktiv strategi och en kombination av kvalitativ ochkvantitativ metodansats har tillämpas. En fallstudie har gjorts på Leksbergskyrka genom bland annat personliga intervjuer. Statistik om Leksbergs kyrkasenergiförbrukning, antal bokningar, uppvärmningstid och avsvalningstid harsamlats in för att ge underlag till studiens beräkningsmodell. Investeringskalkyleringi form av payback- och internräntemetoden har använts för att bedömainvesteringens lönsamhet. Slutsats:Investeringskalkyleringen har visat att installationen av ROWS Webbkontroll iLeksbergs kyrka har varit lönsam för Mariestads församling. Beräkningar visarpå en total energibesparing i kyrkorummet på 66,02 procent vilket innebär enåterbetalningstid på 1,14 år med payback-metoden. Vidare är internräntan 68,19procent. En installation av Webbkontroll är således en bra åtgärd för energieffektiviseringi en kyrkobyggnad då det har visat på en ekonomisk energianvändning samtidigtsom kyrkans kulturvärde inte påverkas av en installation. Förslagtill fortsatt forskning: Om beräkningsmodellen appliceras påandra byggnader med sporadisk användning skulle detta ge information om gradenav generalisering. Ett ytterligareförslag är att göra studier på andra kyrkor där Webbkontroll är installerat föratt kunna göra en mer långtgående utvärdering av styr- och reglersystemetsenergisparmöjligheter. / Background: The Swedish Church is one of the biggest owners ofpublic buildings in Sweden, many of which are culturally valuable churches. Act(SFS 1988:950) concerning cultural heritage restricts the interventions thatmay be done in a church. This means that there will emerge difficulties whenenergy efficiency of a church is planned. Since a church usually is usedsporadically, the potential to save energy is high. Though the consumption ofenergy is dependent on use, the sporadic use can be difficult to account for.To obtain a more accurate result from an investment calculation of an energyefficiency measure, a computational model will in this study be developed whichtakes into account the church's use. Purpose: The purpose of this paper is to analyze a method for energy efficiencyaccording to the financial control of a building. Limitations: This paper focuses on a control and regulation system,ROWS Webbkontroll, as a method for improving energy efficiency. Energy savingswill only be seen from an economic perspective without consideration to the environmentalimpact. Method: This paper has an abductive approach and a combination of qualitativeand quantitative methodology. A case study has been done on the Church ofLeksberg and through interviews. Statistics of energy consumption, number ofbookings and warm- and cool-down periods in the Church of Leksberg has beencollected to develop a computational model. Investment calculations in terms ofpayback and internal rate of return have been used to assess the profitabilityof the investment. Conclusion: The investment calculations have shown that theinstallation of ROWS Webbkontroll in the Church of Leksberg has been profitablefor the parish of Mariestad. The calculations that have been done in this studyshows an energy saving of 66,02 percent, where the payback-method shows aresult of 1,14 years and the internal rate of return is 68,19 percent. Theinstallation of Webkontroll is a good measure for energy efficiency in a churchbecause it has shown an economic use of energy whereas the cultural heritage isnot affected by an installation.  Suggestions for further research: If the computational model were applied to otherbuildings with sporadically use, information would be given about its degree ofgeneralization. Another suggestion for further research is to make studies onother churches in which Webbkontroll is installed to make a more extensiveevaluation of the energy saving opportunities of the control and regulationsystem.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020. I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen. I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet. Mätningar utfördes på två kontorsbyggnader vid namn Fräsaren 10 och Fräsaren 11. Båda byggnaderna är belägna i Sundbyberg och har Kabona Ecopilot installerat. Mätdata loggades genom redan utsatta givare och en enklare form av validering av dessa gjordes. I Fräsaren 10 och Fräsaren 11 jämfördes Ecopilot i normal drift med driftfallet då prognosstyrningsfunktionen stängdes av i Ecopilot. Även ett tredje driftfall undersöktes i Fräsaren 10. Under detta driftfall stängdes Ecopilot av och framledningstemperaturen styrdes med hjälp av reglerkurvor. I luftbehandlingsaggregaten sattes tilluftstemperaturens börvärde, till 19-20 °C. Varje driftfall hade en mätperiod på minst 14 dagar. Energisignaturer användes för att jämföra energianvändningen och en osäkerhetsanalys av de anpassade linjerna gjordes. En egen modell för att undersöka toppbelastningar i radiatorsystemet, VS1, i Fräsaren 10 togs fram. Även en modell för att undersöka hur temperaturen varierat inomhus mellan de olika mätperioderna togs fram. Energisignaturer för radiatorsystemen VS1 och VS2 i Fräsaren 10 visade på att likvärdiga energisignaturer kunde fås för samtliga av de undersökta driftfallen under det temperaturintervall som undersöktes. Energisignaturer för värmeanvändning i luftbehandlingsaggregatet, LB2601, visade på att en konstant tillufttemperatur på 19 °C som användes då Ecopilot var avstängd, kunde ge en högre värmeanvändning jämfört med fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilot hade sin prognosstyrning avstängd. Från jämförelse mellan fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilots prognosstyrning var avstängd kunde inga substantiella skillnader hittas mellan energisignaturerna. Det betyder dock inte att prognosstyrningen inte ger upphov till energibesparingar, utan att eventuella energibesparingarna var för små relativt mätningarnas osäkerhet vid en konfidensnivå på 65 % eller 95 %. Osäkerheten kan minskas om mätningar utförs över en längre tidsperiod än som var möjligt under detta examensarbete. Värmetoppbelastningar som undersöktes i radiatorsystemet i VS1 Fräsaren 10 visade inte på att några signifikanta skillnader mellan antalet uppmätta värmeeffekttoppar under de olika mätperioderna. Det förekom dock en viss indikation att det kan leda till fler värmeeffekttoppar om prognosstyrningen stängs av i Ecopilot. För att få ett mer tillförlitligt resultat behöver mätningar göras under en längre tidsperiod. Inomhustemperaturen undersöktes i Fräsaren 10 och Fräsaren 11. I Fräsaren 10 uppgick medeltemperatur till 21,5 °C för fallen då Ecopilot var i normal drift och då prognosstyrningen var avstängd. Då Ecopilot var avstängd var medeltemperaturen 22,1 °C. Under mätperioderna uppmättes en variation som understeg ± 1 °C från medelvärdet för respektive mätperiod. Baserat på resultaten presenterade i detta examensarbete antaganden angående hur stor besparing av värme som Ecopilot ger upphov till revideras. Att jämföra energianvändning före och efter installation av styrsystem såsom Ecopilot kan ge en dålig bild av hur stor del av energibesparingen som orsakats av Ecopilot, speciellt om reglerkurvorna i det gamla systemet var dåligt intrimmade.