No description available.

Idag finns det ett flertal krav och rekommendationer från myndigheter vilka syftar till att reglera och hålla nere energianvändningen i kontorsbyggnader. I Boverkets byggregler, BBR, finns vägledning till hur kraven kan uppfyllas. Med detta som utgångspunkt genomförs det idag energiberäkningar i projekteringsskedet för att säkerställa att den blivande verkliga energianvändningen ej överstiger den tillåtna. Tidigare studier har visat att det trots detta ändå har varit vanligt förekommande att den verkliga energianvändningen har överstigit den beräknade och i en del fall även den tillåtna.Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader mellan de beräknade och de uppmätta värdena för kontorshus, samt vilka de bakomliggande orsakerna är. Även en analys kring de olika faktorerna som påverkar energianvändningen har genomförts. Det innebär att för att uppfylla syftet med studien har tre frågor ställts och dessa har besvarats genom undersökningar. Frågorna är: Vad har tidigare studier inom ämnet visat? Vilka orsaker kan det finnas om det uppstår skillnader mellan det beräknade och uppmätta energivärdet? Vad kan göras annorlunda för att få ett bättre resultat?För att kunna besvara frågeställningarna har det samlats in ett års mätningar av energianvändning (uppvärmning, komfortkyla och fastighetsel) för två olika kontorsbyggnader för att kunna visa om det går att bygga energieffektiva lokaler. För respektive kontorsbyggnadhar nödvändig information samlats in från respektive byggherre som har redovisat energiberäkningar med uppskattat energibehov. Den uppmätta uppvärmningen (fjärrvärmeanvändning och uppvärmning av tappkallvatten) har normalårskorrigerats enligt energiindexmetoden för att kunna jämföras med beräknade värden. Litteraturstudie och hypoteser om orsaker till avvikelser mellan beräknat och uppmätt finns användes och analyserades noggrannare för respektive kontorsbyggnad.Den specifika energianvändningen för respektive kontorsbyggnad uppnår Miljöbyggnads kravnivå Brons respektive Silver. För kravnivån Brons gäller att den specifika energianvändningen för en tillbyggnad ska vara under 80 !"ℎ $% och för kravnivån Silver för en ombyggnad under 118 !"ℎ $%. Däremot varierar användningen av energi för uppvärmning och komfortkyla där de månadsvis uppmätta värdena för respektive kontor överstiger det beräknade under året 2017. Det finns flera orsaker till att beräknat energibehov är för lågt på grund av energiberäkningsprogrammet som använts, IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE). En del indata kan ha över- eller underskattats. Exempelvis kan utnyttjandet av tillskottsenergi ha överskattats. För låg innetemperatur och att ingen hänsyn till effekten av köldbryggor tas med kan bidra till att beräknat värmebehov blir för lågt.För att uppnå bättre resultat på de månadsvis uppmätta värdena för kontorsbyggnaderna krävs noggrannare energiberäkningar med realistiska indata, vilket kan innebära att alltför höga värden på energianvändning kan upptäckas och åtgärdas under projekteringsstadiet. Det krävs kunskaper om hur byggnader kan bli energieffektiva vid användning och inte endast när byggnaderna projekteras. / Today, there is a number of requirements and recommendations by government agencies which aim to regulate and reduce energy consumption in office buildings. Boverket Byggregler, BBR, provides guidance on how to meet such requirements. With this as a starting point, calculation to determine energy usage are currently carried out in the design phase to ensure the future energy consumption does not exceed the allowed rate. However, previous studies have shown it is quite common that the actual energy consumption rate exceeds the calculated or even the allowed rate.The purpose of this study is to investigate whether there are differences between the estimated and the measured values for office buildings. Additionally, this review intends to determine the underlying causes of those differences. An analysis of the various factors that affect energy use has also been conducted and the necessary information to complete such analysis has been collected through interviews with the developer.The survey, the actual energy use for the two examined offices exceeds the calculated energy consumption value. Furthermore, the survey shows near large windows, the energy usage was higher due to having more window area, resulting in heat during the summer and needs more energy for cooling down the office buildings.The specific energy use for each office building achieves Miljöbyggnad:s requirement level Bronze and Silver. For the requirement level Bronze, the specific energy use for an extension must be below 80 kWh/m^2 and for the requirement level Silver for a reconstruction shall be 118 kWh/m^2. On the other hand, the use of energy for heating and comfort cooling varies where the monthly measured values for each office exceed that calculated during the year 2017. There are several reasons why estimated energy requirements are too low due to the energy calculation program used, IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE). ), some input data may have been overestimated or underestimated. For example, the use of additional energy can be overestimated, too low indoor temperature and that no consideration of the effect of cold bridges can be included can contribute to the calculated heat requirement being too low. Therefore, it is too early to draw any conclusions as more and more surveys are needed before being able to generalize the results.

Buildings contribute to various environmental impacts. Office fit out, as a type of refurbishment in the building life cycle, tends to recur often and is resource-intensive. Still few studies have researched the topic. Through four fit out case studies in offices in Sweden, this study investigates the impacts of office fit out by calculating the waste generation and embodied carbon of fit out. The results show that the waste generation and embodied carbon for each case study projects was 31-38 kg/m2 refurbished GFA and 93-96 kg CO2e/m2 refurbished GFA. Over time, the accumulated recurring embodied carbon of fit out can surpass the initial embodied carbon of the building when no improvement for embodied carbon reductions is made. Scenarios modelling explores how prolonging fit out recurrency and incorporating circular methods to the practice could reduce the accumulation of embodied carbon of fit out. According to the results, recommendations for the actors involved are proposed and methodological reflections are presented. This study provides an overview and initial understanding of the impacts of fit out from real-life cases to help identify what can be done to reduce environmental impacts. / Byggnader bidrar till olika typer av miljöpåverkan. Hyresgästanpassning i kontorsbyggnader är en typ av renovering under en byggnads livscykel som tenderar att upprepas många gånger och är resurskrävande. Trots det är det få studier som än så länge har undersökt ämnet. Genom fyra fallstudier av hyresgästanpassningsprojekt i kontorsbyggnader i Sverige studeras effekterna av hyresgästanpassning genom att beräkna generering av avfall och inbyggd klimatpåverkan (eng. embodied carbon). Resultaten visar att för de fyra fallstudierna genereras avfall i omfattningen 31-38 kg/m2 renoverad BTA och inbyggd klimatpåverkan i omfattningen 93-96 kg CO2e/m2 renoverad BTA. Över tid kan den ackumulerade inbyggda klimatpåverkan av återkommande hyresgästanpassningsprojekt överskrida byggnadens initiala inbyggda klimatpåverkan när inga strategier för att minska inbyggd klimatpåverkan tillämpas i projekten. Modellering av ett antal scenarier undersökte hur en lägre frekvens av återkommande hyresgästanpassningsprojekt och införlivning av cirkulära strategier kan minska ackumuleringen av inbyggd klimatpåverkan över byggnadens livscykel. Baserat på studiens resultat föreslås rekommendationer till berörda aktörer och reflektioner som rör beräkningsmetoden presenteras. Den här studien ger en översiktlig förståelse av klimatpåverkan av hyresgästanpassning i kontorsbyggnader från verkliga fallstudier, vilket kan bidra med att identifiera vad som kan göras för att minska miljöpåverkan.

The purpose of this study is to investigate whether or not green certificates have an impact on income-generating commercial buildings' rent compared to similar non-certified commercial buildings. In addition, evaluate if there exists a variation in the rent premium between the different certifications and if the rental premium increases with the distance from city center. To answer the research questions a quantitative approach with hedonic pricing regressions has been conducted. For the purpose of this study, three types of hedonic regressions models have been estimated. To capture the effect of green certificates, the models have controlled for structural, locational and, quality attributes of the buildings. The first model examinedwhether certified office buildings archive a rent premium compared to non-certified buildings. The second model separated the label into indicator variables to capture the effect of each individual label. Lastly, the third model analyzed the progressive effect of the interaction between distance and certification. This study uses a dataset of rent observations for office buildings from four major Swedish cities – Stockholm, Gothenburg, Malmö and Uppsala – in order to analyze the rent premium of green certifications. The result of this study indicates that there exists a premium of 4,9 to 5,4 percent for certified buildings. When investigating each certification label the results indicate a rental premium of 10 percent forBREEAM, 5,1 percent for LEED, and 4,4 percent for Miljöbyggnad. Lastly, the finding suggests an incremental premium for certified buildings located farther away from the city center. This study contributes to the rising literature on the topic of green office buildings, as it is the first study to investigate the rental impact of green certification on the Swedish market. / Syftet med denna studie är att undersöka om miljöcertifieringar har en hyrespåverkan på kontorsbyggnader, i jämförelse med liknande icke-certifierade kontorsbyggnader. Vidare,undersöka om hyrespremien skiljer sig mellan de olika miljöcertifieringarna samt om hyrespremien ökar med avståndet från citykärnan. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts, bestående av tre olika modeller. Modellerna kontrollerar för strukturella, lägesspecifika och kvalitativa attribut. Den första modellen undersöker huruvida certifierade byggnader erhåller en högre hyra i jämförelse med icke-certifierade byggnader. Den andra modellen separerar de olika typerna av miljöcertifieringar för att undersöka vilken certifiering som bidrar med högst hyrespremie. Slutligen, den tredje modellen analyserar den stegvisa effekten av interaktionen mellan avstånd och certifiering. Datasetet som studien baseras på består av hyreskontrakt från de fyra största städerna iSverige – Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resultaten påvisar att det existerar en hyrespremie för certifierade byggnader på 4,9 till 5,4 procent. Premien skiljer sig beroende på vilken certifiering byggnader har, resultaten påvisar en hyrespremie på 10 procent för BREEAM, 5,1 procent för LEED och 4,4 procent för Miljöbyggnad. Resultaten visar även att det finns en stegvis hyrespremie för certifierade byggnader som är belägna längre bort från stadens centrum. Avslutningsvis, denna studie bidrar till den befintliga litteraturen gällande gröna byggnader, då det är den första studien i Sverige som undersöker förhållandet mellan hyresnivå och miljöcertifieringar.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020. I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen. I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet. Mätningar utfördes på två kontorsbyggnader vid namn Fräsaren 10 och Fräsaren 11. Båda byggnaderna är belägna i Sundbyberg och har Kabona Ecopilot installerat. Mätdata loggades genom redan utsatta givare och en enklare form av validering av dessa gjordes. I Fräsaren 10 och Fräsaren 11 jämfördes Ecopilot i normal drift med driftfallet då prognosstyrningsfunktionen stängdes av i Ecopilot. Även ett tredje driftfall undersöktes i Fräsaren 10. Under detta driftfall stängdes Ecopilot av och framledningstemperaturen styrdes med hjälp av reglerkurvor. I luftbehandlingsaggregaten sattes tilluftstemperaturens börvärde, till 19-20 °C. Varje driftfall hade en mätperiod på minst 14 dagar. Energisignaturer användes för att jämföra energianvändningen och en osäkerhetsanalys av de anpassade linjerna gjordes. En egen modell för att undersöka toppbelastningar i radiatorsystemet, VS1, i Fräsaren 10 togs fram. Även en modell för att undersöka hur temperaturen varierat inomhus mellan de olika mätperioderna togs fram. Energisignaturer för radiatorsystemen VS1 och VS2 i Fräsaren 10 visade på att likvärdiga energisignaturer kunde fås för samtliga av de undersökta driftfallen under det temperaturintervall som undersöktes. Energisignaturer för värmeanvändning i luftbehandlingsaggregatet, LB2601, visade på att en konstant tillufttemperatur på 19 °C som användes då Ecopilot var avstängd, kunde ge en högre värmeanvändning jämfört med fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilot hade sin prognosstyrning avstängd. Från jämförelse mellan fallen då Ecopilot var i normal drift och då Ecopilots prognosstyrning var avstängd kunde inga substantiella skillnader hittas mellan energisignaturerna. Det betyder dock inte att prognosstyrningen inte ger upphov till energibesparingar, utan att eventuella energibesparingarna var för små relativt mätningarnas osäkerhet vid en konfidensnivå på 65 % eller 95 %. Osäkerheten kan minskas om mätningar utförs över en längre tidsperiod än som var möjligt under detta examensarbete. Värmetoppbelastningar som undersöktes i radiatorsystemet i VS1 Fräsaren 10 visade inte på att några signifikanta skillnader mellan antalet uppmätta värmeeffekttoppar under de olika mätperioderna. Det förekom dock en viss indikation att det kan leda till fler värmeeffekttoppar om prognosstyrningen stängs av i Ecopilot. För att få ett mer tillförlitligt resultat behöver mätningar göras under en längre tidsperiod. Inomhustemperaturen undersöktes i Fräsaren 10 och Fräsaren 11. I Fräsaren 10 uppgick medeltemperatur till 21,5 °C för fallen då Ecopilot var i normal drift och då prognosstyrningen var avstängd. Då Ecopilot var avstängd var medeltemperaturen 22,1 °C. Under mätperioderna uppmättes en variation som understeg ± 1 °C från medelvärdet för respektive mätperiod. Baserat på resultaten presenterade i detta examensarbete antaganden angående hur stor besparing av värme som Ecopilot ger upphov till revideras. Att jämföra energianvändning före och efter installation av styrsystem såsom Ecopilot kan ge en dålig bild av hur stor del av energibesparingen som orsakats av Ecopilot, speciellt om reglerkurvorna i det gamla systemet var dåligt intrimmade.

Syftet med denna studie var att undersöka klimat- och kostnadseffektiva lösningar för att minska kontorsbyggnaders påverkan på miljön. Byggnader står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan och kostnader, det finns därav behov av att hitta sätt att reducera den påverkan. Teorin som låg till grund för studien var livscykelanalys och livscykelkostnad, som tar hänsyn till klimatpåverkan och kostnader genom hela byggnadens livscykel. Metoden som användes var litteraturstudie, där tidigare forskning och studier analyserades. Diskussion fördes även med sakkunniga personer inom ämnet för att identifiera lösningar för att minska klimatpåverkan och kostnader i byggnader. En hypotetisk fallstudiebyggnad skapades där klimat- och kostnadseffektiva åtgärder implementerades. Genom att titta på byggnadsdelarna stomme, klimatskal, isolering och dess inverkan på energianvändning i en kontorsbyggnad identifierades olika åtgärder som kunde minska klimatpåverkan och kostnader. Dessa inkluderar användning av återvunnet material och minskad energiförbrukning genom förbättrade isoleringsegenskaper. Ytterligare undersöktes val av material och teknik vilket anses hållbara och energieffektiva. Resultatet visar att byggnadsmaterialen har störst påverkan på klimat och kostnaden under Produkt- och Byggproduktionsskedet, medan energiförbrukningen har störst påverkan under skedet Driftenergi i Användningsskedet. De klimatåtgärder som framstår som mest framstående och optimala lösningar för vår fallstudiebyggnad inkluderar användningen av kostnadseffektiva solceller på taket (Åtgärd 7), isolering av ytterväggarna med PIR-isolering (Åtgärd 5), tilläggsisolering av ytterväggarna med EPS-isolering (Åtgärd 3) samt minskat materialspill på byggarbetsplatsen med 25%. Dessa lösningar visar sig inte bara ha en betydligt lägre klimatpåverkan, utan även en mer fördelaktig kostnadseffektivitet över hela livscykeln för fallstudiebyggnaden. / The purpose of this study was to investigate climate and cost-effective solutions to reduce the environmental impact of office buildings. Buildings account for a significant portion of Sweden's climate impact and costs, and there is a need to find ways to reduce this impact. The theoretical framework underlying the report was life cycle analysis and life cycle cost, which consider the climate impact and costs throughout the building's life cycle. The method used was a document study, where previous research and studies were analyzed. A hypothetical case study building was created, where climate- and cost-effective measures were implemented. By examining the building components such as the structure, envelope, insulation, and their impact on energy consumption in an office building, various measures were identified to reduce climate impact and costs. Additionally, the selection of sustainable and energy-efficient materials and technologies was investigated. The results show that building materials have the greatest impact on the environment and cost during the Production and Installation stages, while energy consumption has the greatest impact during the Operational energy use module in the Use stage. The climate measures that stand out as optimal solutions include the use of cost-effective solar panels on the roof (Measure 7), insulating the outer walls with PIR insulation (Measure 5), additional insulation of the outer walls with EPS insulation (Measure 3), and reducing material waste at the construction site by 25%. These solutions not only demonstrate significantly lower climate impact but also exhibit a more advantageous cost-effectiveness over the entire lifecycle.