Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Miljöpåverkan ur koldioxidutsläppsperspektiv från materialutvinning och framställning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jämföra projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 med hänsyn till hur mycket koldioxid som släpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framställning samt koldioxidutsläppen som sker på grund av projektens materialspill. Maskinisten är ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 består av två flerbostadshus som är byggda med ett prefabsystem. Målet som vill uppnås med föreliggande studie är att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hänsyn till koldioxidutsläpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information från tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA. Information om de två projekten togs genom personlig kommunikation med två personer som var ansvariga för respektive projekt. Mängden koldioxidutsläpp för varje byggmaterial uppskattades med hjälp av dataprogrammet SimaPro 7 och databasen Ecoinvent. Genom att beräkna den totala mängden av varje byggmaterial uppskattades det totala utsläppet som sker för en lägenhet i vart och ett av projekten. Därefter jämfördes resultaten. Det är 150 % mer koldioxidutsläpp för byggmaterialen som användes i (Maskinisten) än de som användes i (Etapp 2). Materialen som användes i Maskinisten släpper ut mer koldioxid vid materialutvinning och framställning. Skillnaden blir ännu större om materialspillet blir större vid byggnationen av det platsgjutna huset. Jämförelsen mellan de två projekten kan generellt sett vara en jämförelse mellan ett platsgjutet betonghus och ett prefabricerat trähus. Det är viktigt at tänka på mängden materialspill när hänsyn tas till miljö samt att försöka minimera resursanvändningen. Studien visar att det är bättre att bygga prefabricerade trähus än att bygga platsgjutna betonghus. Studiens utgångspunkter var koldioxidutsläpp som sker under utvinningen och produktionen av byggnadsmaterialen samt spillmängden vid de olika byggsystemen. Av den information som har samlats under utförandet av föreliggande studie så är det även bättre ur resursanvändningsperspektiv att bygga trähus istället för betonghus men det är flera olika aspekter som hänsyn måste tas till, speciellt att det är bruksskedet som har största miljöpåverkan för en byggnad. I denna rapport studerades inte bruksskedet och därför är resultatet som framställts taget ur koldioxidutsläppen för byggnadsmaterial under produktionsskedet. / Environmental impact of carbon emission from material extraction and production has been a key word in this study. The purpose of this study was to compare the projects Maskinisten and Gävle Strand Etapp 2 with respect to the amount of carbon dioxide emitted during the construction material extraction and production as well as carbon emissions that occur as a result of project material waste. Maskinisten is a site-casted apartment building while Etapp 2 is an apartment building that is built with a prefabricated wood frame construction system. The goal of the present study is to illustrate that the choice of building systems should take into account carbon emissions. The study was conducted by searching information in books, information from previous studies and reports through databases such as ScienceDirect and digital scientific archive DiVA. Information from the two projects was gathered through personal communication with two persons who were responsible for the project. The amount of carbon emission for each building material was estimated by using the computer program SimaPro 7 and database Ecoinvent. By calculating the total amount of each building material that was used in an apartment (the functional unit), the total discharge of carbon emissions that occurs for each apartment was calculated. Then the results were compared with each other. Emissions from construction materials used in Maskinisten are 150% higher than from materials used in Etapp 2. The materials used in Maskinisten release more carbon dioxide during material extraction and production. The difference becomes larger if the waste of material becomes larger in the construction of the site-cast housing. The comparison between the two projects can be generalized to be a comparison between a cast in place concrete building and prefabricated wood frame houses. It is important to keep in mind the amount of material waste and to try to minimize the use of resources. The study shows that it is better to build prefabricated wood frame houses than to cast a concrete building at site. The study focuses on carbon emissions that occur during extraction and production of building materials and waste quantity at both building systems. A result of this study is that it is better from a resource use perspective to build wood frame houses instead of concrete buildings, but there are several different aspects that must be taken into consideration, specially that the user phase of the life cycle of the building causes the greatest environmental impact. Usage phase has not studied in this report therefore the result obtained is taken from carbon emissions for building materials during the production phase.

Syftet med arbetet är att undersöka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedömningen och SundaHus. Med hjälp av systemens bedömningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat. Resultatet har visat att BREEAM-SE ställer höga krav med både standardiserade livscykelanalyser, kemiskt innehåll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED ställer krav på återvinning, återanvändning och emissioner men nämner inte utfasningsämnen eller fullständig materialdokumentation. Miljöbyggnad ställer krav på materialdokumentation men el- och installationssystem behöver inte dokumenteras. Det finns även krav på utfasningsämnen men grundkraven är oftast inte svåra att klara av. Svanen ställer höga krav på byggnadsmaterialets innehåll men behandlar inte produkterna ur ett livscykelperspektiv. När det kommer till materialdatabaserna bedömer Basta enbart det kemiska innehållet och bygger på tillverkares egendeklaration. Byggvarubedömningen ställer krav på kemiskt innehåll och bedömer flest antal aspekter ur ett livscykelperspektiv. Hälften av livscykelkriterierna behöver bli godkända för att produkten ska rekommenderas. SundaHus ställer liknande krav på byggnadsmaterialets påverkan under hela dess livscykel men har något mer realistiska krav på bedömningen. De aspekterna som är svåra att bedöma är därför inte med i bedömningskriterierna. Viktiga skillnader mellan Byggvarubedömningen och SundaHus är att Byggvarubedömningen inte tar hänsyn till utfasningsämnen i tillverkningsskedet.

Thermal inertia is defined as “a measure of the responsiveness of a material to variations in temperature”. This means that materials with high thermal inertia will show small changes in temperature during a cycle of time and vice versa. This study aimed to evaluate the energy saving potential of thermal inertia which can be raised by the choice of various building materials. For this aim, a case study of a preschool building was used in which different configurations (i.e. different combinations of materials) of exterior walls and interior floors were studied using a building energy simulation program, IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE). The study mainly focused on the materials and configurations that yielded high thermal inertia where the results were compared with the as- built design of the preschool building in terms of heating and cooling demand as well as overheating. Furthermore, a life cycle analysis (LCA) was conducted using a LCA program, i.e. One Click LCA. This was done in order to understand better how the choice of building materials, besides the thermal inertia and its energy-saving potential, could affect the carbon footprint of a building from a life cycle perspective. The results indicated that there aren't significant differences in heating demand between the studied material configurations and the reference building. However, moderate changes were observed in both cooling demand and overheating, especially for some materials that have higher thermal inertia. A common denominator among these configurations was that all consisted of interior floors of either wood or massive wood. However, in terms of ”CO2 emissions”, significant differences between the studied materials and reference building were observed. In general, it was found that the life carbon impact increased in the most material configurations. This increase was more than offsetting reductions obtained in the operational ”CO2 emissions”, i.e., the reduction in energy demand caused using materials with higher thermal inertia. The configurations that performed better than the reference building from a life cycle perspective were the ones that didn’t consist of concrete, neither for exterior walls or interior floors.

De senaste åren har byggbranschen gjort stora framsteg då det kommer till energieffektivisering av byggnader i form av passivhus och plus hus. Nu då energianvändningen för att hålla byggnader i drift har blivit så låg, har det blivit en allt mindre del av den totala energianvändningen för hela byggprocessen. För att minska byggprocessens miljöpåverkan ännu mer bör därför fokuset förflyttas till tillverkningen av byggnadsmaterialen och alla byggnadsmaterialtransporter. Syftet med rapporten är att undersöka hur lokalproducerat olika byggnadsmaterial tillverkas i förhållande till Skellefteå. Målet är också att få fram information om hur mycket energianvändning och koldioxidutsläpp de olika byggnadsmaterialen medför under tillverkningsfasen samt transporterna mellan tillverkningsfabrik och Skellefteå. Metoden för att få fram informationen har varit mejlkontakt och telefonsamtal med olika tillverkare. Detta för att få information om råvarornas ursprung samt byggnadsmaterialets tillverkningsplats. Miljövarudeklarationer har lästs för att få information om energianvändning och koldioxidutsläpp för varje byggnadsmaterial. Resultatet visar att det till stor del är möjligt att bygga med lokalproducerade byggnadsmaterial i Skellefteå så länge valet blir grund av betong, stomme av trä, fasad och innerpanel av trä samt plåttak som yttertak. Råvarubrytningen sker dock en längre sträcka från Skellefteå i många av fallen men så länge valet blir trä finns det både råvaror och tillverkning av produkter lokalt. Resultatet visar också skillnaden på energianvändning och koldioxidutsläpp från A1-A4 för de olika byggnadsmaterialen. / The construction industry has made great progress when it comes to improving the energy performance in buildings. The focus should therefore now on be shifted to the manufacturing and transportation of building materials to gain further environmental advantages and lowering the need of energy. The purpose of this study is to investigate the market of locally produced building materials in the vicinity of Skellefteå. The task is further to estimate the energy use and the carbon dioxide emissions the various building materials make during the manufacturing and transportation from the manufacturing plant to Skellefteå. Interviews with different manufacturer by email and telephone has been the method to obtaining the information in this report. The Environmental Product Declarations have been read for information on energy use and carbon dioxide emission for each building material. The results shows that it is possible to construct buildings with local materials in the most parts but you have too choose the right product, in this case wood and concrete. Many building materials that are manufactured in the neighborhood of Skellefteå are dependent on raw materials from other parts of in Sweden and Europe.

In this report two Sustainability Life Cycle Assessments are carried out for two types of tiles for Riksbyggen, to contribute to a sustainable urban transition. Sustainability Life Cycle Assessment involves performing a life cycle assessment based on four principles based on scientific research and presented by the non- governmental, non-profit organization, The Natural Step. The principles concern raw materials, chemically produced substances, degeneration of nature and social conditions.Origin of products, manufacturing sites and manufacturing procedures were initially completely unknown and much of the work has consisted of finding the entire cycles, understand manufacturing processes of ceramic tiles and evaluating what materials and what type of energy sources that are required for the production. A socially sustainable perspective has been of high relevance alongside an ecologically sustainable perspective.The report begins with the basic underlying facts and the purposes of this investigation and that the reasons why Sustainability Life Cycle Assessments are carried out are to provide Riksbyggen and the own workers with documents presenting Riksbyggens ideas regarding sustainability and to hopefully get the ideas further down in the supply chain. The methods used to fulfill the investigation are presented and scientific facts about LCA and ceramic building materials are reviewed. Furthermore the results for the two products and their life cycles are described. The production areas in Italy and Czech Republic are described. The areas for extracting the materials, Ukraine and Czech Republic, and the different types of clay being used are presented. The impact on workers and areas are described and analyzed and hazardous processes such as glazing are investigated. The analysis mainly touches which processes or materials that have the biggest negative effect on the environment, such as extracting of raw materials, and also a critical analysis of the information sources being used, since they mostly consists of interviews and fieldtrips. The report concludes with an analysis of both the results and the use of Sustainability Life Cycle Assessments. It is concluded that the different tiles can be used in the production still meeting Riksbyggen’s sustainability conditions. At last suggestions for further studies and information dedicated to Riksbyggen are presented.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset kräver mer driftenergi än passivhuset för samtliga undersökta städer.Klimatpåverkan under driftskedet för passivhuset är större i Umeå än de övriga städerna ochdärför kommer den öka med större mängd varje år i Umeå än för de övriga städerna. För enanalysperiod för 50 år är det mest fördelaktig att ha passivhus i Malmö jämfört med deresterande städerna med avseende på klimatpåverkan. En tydlig slutsats är att byggandet av ettpassivhus är en positiv åtgärd då den förbrukar mindre energi än ett standardhus. I studienkonstateras att byggnation av passivhus hjälper att minska energianvändningen inombostadssektorn. / Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.

Bygg- och fastighetssektorn i Sverige står för cirka 21 procent av totala växthusutsläppen, där största delen av utsläppen är vid produktion av byggnader. Fokuset för arbetet ligger mest på att göra rätt val av byggnadsmaterial med hänsyn till kostnad och deras klimatpåverkan. I denna rapport undersöks ett nytt byggprojekt som pågår i Borås. Syftet med projektet är att minska klimatpåverkan för den nya byggnaden genom att analysera valet av materialen och hur det kan påverka hela bygget både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Syftet är även att hjälpa privatkunderna att göra rätt materialval för att bygga klimatsmartare med mindre koldioxidutsläpp. Det finns olika synpunkter på vilka byggmaterial som bör väljas när det gäller hållbart byggande, till exempel trä eller betong. Metoden som användes bestod av platsbesök från ett pågående byggprojekt, intervjuer, onlineplattformen Prodikt och litteraturstudie. Utifrån resultatet för intervjustudien och Prodikt konstaterades att de byggnadsmaterial som har stort fokus på miljön är dyra. Detta innebär attdet kan bli svårt att övertyga privatpersoner att välja de materialen med minskad klimatpåverkan. Resultat från beräkningar föreslår en stor förbättring i klimatpåverkan med ersättningsprodukter jämfört med referensprojektets nuvarande produkter. Kostnaden för ersättningsprodukterna visade sig vara högre än kostnader på de befintliga produkterna. Dessutom tyder resultaten på att endast miljövänliga produkter kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Priserna på byggmaterial kommer att sjunka så länge produktionen av miljövänliga produkter ökar dessutom kommer byggkostnaderna bli lägre. Slutsatsen för detta projekt är att det finns påverkande faktorer som kunskap och erfarenhet om materialval med minskad klimatpåverkan. Det kan underlätta både för privatpersoner och organisationen att bygga med en mindre budget och få lägre klimatpåverkan. För vidareforskning kan påverkningsfaktorer studeras om hur informationen kan spridas mer till privatpersoner. / The construction and real estate sector in Sweden accounts for about 21 percent of greenhouse gas emissions, with most of the emissions coming from the production of buildings. The focus of the work is mostly on making the right choice of building materials in terms of cost and their climate impact. This report examines a new production project underway in Borås. The aim of the project is to reduce the climate impact of the new building by analysing the choice of materials and how it can affect the whole building both economically and in terms of sustainability. The aim is also to help private customers to make the right choice of materials to build more climate-smart with fewer carbon emissions. Regarding sustainable construction, different perspectives exist on which building materials are best, for instance such as wood or concrete. The methodology used to obtain the results consisted of site visits to an ongoing construction project, interviews, the online platform Prodikt and a literature review. Based on the results of the interview study and from Prodikt, it was established that the building materials with a strong focus on the environment are expensive. This can make persuading private consumers to opt for eco-friendly materials difficult. Results from calculations suggest a large improvement in climate impact with replacement products compared to the reference project's current products. The cost of the replacement products was found to be higher than the cost of the existing products. In addition, results indicate that only environmentally friendly products will be available in the future. The prices of building materials will decrease if the production of environmentally friendly products increases resulting in lower construction costs. The conclusion of this project is that there are influencing factors such as knowledge and experience on a material selection with reduced climate impact. This can make it easier for private individuals to build on a smaller budget and have a lower climate impact. For further research, influencing factors can be studied on how to disseminate the information more to individuals.