Den här studien handlar om återbruk av tegelstenar, det vill säga tillförsel av olika andelar återbrukat tegel ihop med nytillverkat tegel till nyproduktion av en byggnad. Anledningen till att använda återbrukat tegel är att det kan sänka klimatpåverkan från tegelkonstruktioner avsevärt. Riksbyggen och Bostäder i Borås planerar att riva lagerbyggnaden på Västerbro i centrala Borås, och återbruka teglet som finns där till att producera nya bostadshus. Med hjälp av metodisk selektiv rivning och återbrukshantering är det möjligt att lyckas med detta. Vid närmare undersökning av nya byggnadsprojekt i nutid visar det sig att återbruk av tegel är någonting som blir allt mer vanligt inom branschen, det är alltså inte endast privatpersoner med mindre projekt som väljer att använda återbrukat tegel. I studien utförs en livscykelanalys i syftet att kunna beräkna minskningen av klimatpåverkan som orsakas av framställning av tegel, genom att tillföra återbrukat tegel. Livscykelanalysen jämför två olika alternativ som har olika andelar återbrukat tegel i kombination med nytillverkat tegel, där bägge alternativen jämförs med ett referensalternativ som består enbart av nytillverkat tegel. För nytillverkat tegel inkluderar analysen allt från råvaruproduktion till transport till byggarbetsplatsen, medan för återbrukat tegel inkluderas transport till återbruksanläggning samt rensning och transport till byggarbetsplatsen, Västerbro. Resultatet visar en tydlig klimatbesparing oavsett val av alternativ ett eller alternativ två ställt mot referensen. Alternativ två har lägre klimatpåverkan än vad alternativ ett har, detta på grund av den större andel av återbrukat tegel. Desto större andel återbrukat tegel som används desto mer minskas klimatpåverkan. Dock är alternativ två svårare att genomföra än alternativ ett på grund av begränsningar i form av fria tillgångar av material i dagsläget. Utifrån resultatet dras slutsatsen att majoriteten av utsläppen för återbrukat tegel kommer från transporterna, medan för nytt tegel kommer majoriteten av utsläppen från tillverkningen. Vid kortare transporter kan desto större besparingar göras för just återbrukat tegel. / This study is about the reuse of bricks, which means the addition of different proportions of reused bricks together with newly manufactured bricks for new constructions. The reason for using reused bricks is that it can significantly reduce the climate impact of brick structures. Riksbyggen and Bostäder i Borås plan to demolish the warehouse building on Västerbro in central Borås and reuse the bricks found there to produce new residential buildings. This is possible with the help of methodical selective demolition and reuse management. Upon closer examination of new building projects today, it turns out that the reuse of bricks is becoming increasingly common in the industry, so it is not just private individuals with smaller projects who choose to reused bricks. The study conducts a life cycle analysis in order to calculate the reduction of climate impact caused by the production of bricks, by incorporating reused bricks. The life cycle analysis compares two different alternatives that have different proportions of reused bricks in combination with newly manufactured bricks, where both alternatives are compared with a reference consisting solely of newly manufactured bricks. For newly manufactured bricks, the analysis includes everything from raw material production to the transport to the construction site, while for reused bricks, transport to the recycling facility as well as cleansing and transport to the construction site, Västerbro, are included. The results show a clear climate savings regardless of the choice of alternative one or alternative two compared to the reference. Alternative two has a lower climate impact than alternative one, due to the larger proportion of reused bricks. The larger the proportion of reused bricks, the more the climate impact is reduced. However, alternative two is more difficult to implement than alternative one due to limitations in the form of free access to materials currently. Based on the results, the conclusion is drawn that the majority of emissions for recycled bricks come from transportation, while for new bricks, the majority of emissions come from production. For shorter transports, greater savings can be made for reused bricks. In addition, larger climate savings can be compensated for by long transport distances.

The construction sector in Sweden stands for approximately 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions and approximately 22% out of this comes from the production of new buildings. The purpose of this study was to find a cost effective solution for a company to implement reuse of building materials when building houses.  This report has examined how Bonava can implement reuse of building materials in its operations.  The study has also looked into the barriers to reusing building materials as well as the potential for climate and cost savings by reusing interior building components such as radiators, gypsum walls, interior doors, and ceilings. The method used in this study includes an interview study and a case study. The interview study involved interviews with employees of the company as well as other stakeholders with experience in reuse. The case study examined interior building components in two residential buildings and calculated the costs and climate impact of these materials as new, reused from a demolition site, and reused from a material reuse depot. The study's results showed that the main barriers for reusing building materials are attitudes towards it and the established practice of ordering new products. It also indicates that selective demolition can be more expensive for the developer, while purchasing materials from a reuse depot can reduce product costs. However, the study demonstrates an openness and willingness to implement reuse; it's just a matter of finding the right approach moving forward.

Byggsektorn är en stor bidragande faktor till den globala miljöpåverkan. Hur stor miljöpåverkan ett byggprojekt orsakar baseras utifrån hela livscykeln. En del av livscykeln är material då materialval är ett kritiskt skede i byggprocessen. Genom att välja ett material med en miljöcertifiering som är grundad utifrån ett livscykelperspektiv kan miljöpåverkan begränsas. Till exempel Svanen är en svensk miljöcertifiering som baserar sina kriterier utifrån ett livscykelperspektiv. I många situationer är det ekonomin som styr materialvalet. I den här undersökningen kommer ekonomiskt begränsade materialval att jämföras med miljövänliga material. Kan miljövänliga material hålla samma budget eller hur stor blir annars prisskillnaden? Definitionen av miljövänligt kommer i den här rapporten att grundas på Svanens kriterier.

No description available.

Detta arbete tar upp fuktproblemen vid materialförvaring samt vid leverans. Fokus i arbetet ligger på trämaterial, dock har även andra byggnadmaterial tagits upp. Fuktmätningar och intervjuer på byggarbetsplatser har gjorts för att få en bild på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatser. Arbetet visar att beställaren kan ha en stor påverkan på hur byggnadsmaterialet hanteras på byggarbetsplatserna.

Boländerna är ett äldre industriområde i sydöstra Uppsala som ska omvandlas till en ny stadsdel. Med detta har frågan om utnyttjande av redan befintliga byggnadsmaterial i området uppmärksammats. Denna rapport har tagits fram på Uppsala kommuns och STUNS energi:s begäran för att ge förslag på åtgärder för en hög återvinningsgrad vid byggandet av främre Boländerna.  Med hjälp av tekniska beskrivningar bestämdes materialvolymerna av byggmaterialen betong, gips, tegel, trä och stål i fem byggnader i det blivande rivningsområdet. Litteraturstudier gav information om materialen och dagens återvinningsprocesser samt data från livscykelanalyser för de fem olika byggnadsmaterialen. En hållbarhetsmodell konstruerades med kriterier för att kunna jämföra de olika materialen. Denna modell användes som underlag vid bedömningen av huruvida återvinning och återanvändning av de olika materialen var miljömässigt lönsamt och hållbart. I hållbarhetsmodellen ingick även kostnader som ett kriterium. Resultatet visade att återvinning av samtliga material kan leda till miljöbesparingar. Stål visade sig ha hög klimatpåverkan både vid nyproduktion och återvinning, men enligt modellen var återvinning av materialet ändå fördelaktigt utifrån ett miljöperspektiv. Återvinning av trä respektive återanvändning av tegel visade mest hållbara resultat för alla kriterier i modellen utom kostnaden. I rapporten presenteras också ett urval av studier som kan bli relevanta för att i framtiden ytterligare öka återvinnings- eller återanvändningsgraden av materialen. Exempelvis en ny återvinningsteknik för betong som kan användas på rivningsplatsen vid namn Concrete to Cement and Aggregate (C2CA). I studien undersöktes även åtgärder för att minska klimatpåverkan vid bygg- och rivningsprojekt i Uppsala kommun. Det framkom att materialinventering, noggrann planering av avfallshantering och transport samt tydliga styrmedel och miljöcertifieringar kan bidra till ett ökat fokus på hållbarhet inom byggbranschen och därmed minska dess klimatpåverkan.

Purpose: The aim of this study was to investigate the climate impact of building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås” by ETC Bygg. The purpose also included studying the demands on building materials when it comes to climate impact as well as the challenges of building with more climate friendly materials. Method: This study is based on a literature study and case study of the building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås”. Results: By using the climate-enhanced concrete instead of conventional concrete in the building foundation, the climate impact is reduced by 45%. If the storage of carbon in wood is taken into account, the wooden based materials used in the buildings are considered the most climate friendly. Also, when carbon storage is not taken into account, the wooden frame of cross-laminated timber used in studied buildings results in lower climate impact than conventional concrete. In most cases even better than climate enhanced concrete. The wooden fibre insulation used has one of the lowest climate impact, together with cellulose, when the carbon storage is considered. Data of its impact, without carbon storage, is missing. Literature shows that insulation of cellulose from recycled material, like the one used in the studied buildings, has among the lowest climate impact, whether the storage of carbon is included or not. However, data of the specific cellulose used in the buildings is missing. The results also show that there is possible to make more climate friendly options within a group of materials. In the studied project there has been no greater challenges when using selected materials. Currently there are no demands considering greenhouse gas emissions from building materials. Although, there is regulation in the law which aims at a sustainable development and there is national environmental goals and goals for the building sector to lower the climate impact. Conclusions: By using climate enhanced concrete in the foundation and wood as frame material and insulation, the studied buildings have reduced their climate impact in comparison to usage of more conventional building materials during the product stage. Some major challenges with used materials in the studied buildings do not appear to have existed, which differs from what is described in the literature, where several challenges are mentioned. By using building materials with lower climate impact, it can be considered a way to work towards the goals and regulations considering sustainable development.

Detta arbete är grundad på byggnadsmaterialåterbruk. Syftet med arbetet är att reda ut vilka byggnadsmaterial och inventarier som kan återanvändas vid ombyggnation av Andersbergsgården förskola i Gävle, samt betrakta lönsamheten hos dessa byggnadsmaterial eller inventarier om de skulle selektivt rivas, lagras och sedan återanvändas. Genom en litteraturstudie i början av arbetet samt kontakt med de berörda företagen har både ny information (utöver litteraturen) och resultat formulerats. Litteraturstudien visar att 95% av byggnadsmaterial kan återvinnas. Denna procent överensstämmer om byggnaden inte innehåller farliga ämnen i konstruktionen och är i dåligt skick.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på detta är att säkerställa garantier och kvaliteter för materialen. Det har visat sig att kostnaden för den traditionella rivningen är generellt högre än den selektiva rivningen. Det som kan lagras och återanvändas är till exempel dörrar eftersom de är i bra skick.Till slut kan det sägas att alla konstruktionsmaterial i Andersbergsgården förskola går att återvinna förutom betong och värmeisolering, detta är på grund av att betongen har haft fuktproblem och isoleringen är för gammal för att återvinnas. / This work is about recycling of building materials. The aim of this work is to find out which building materials and equipment could be reused after the deconstruction of the Andersbergsgården preschool in Gävle, and to examine the profitability of these building materials and equipment if it is to be selectively demolished, stored and then reused.Both theory and conclusion were formulated through a literature study at the beginning of the work and contact with the involved companies. Research shows that 95% of building materials can be recycled. This percentage can be achieved if the building does not contain hazardous substances in the construction or it´s in bad condition.The study highlights some of the barriers to the wider use of reused materials. Examples of this are the verification of guarantees and qualities of the materials. It has been shown that the cost of traditional demolition generally is higher than the cost of selective demolition. What can be stored and reused are doors because these are in good condition.In the end, the conclusion is that all building materials in the Andersbergsgården preschool, with the exception of concrete and insulation, can be recycled. The reasons for this are that the concrete has had moisture problems and the insulation is too old to be recycled

Stampad lerjord är ett byggmaterial som använts under människans historia där vissa konstruktioner står än idag. Tekniken bakom materialet är simpelt, men saknar till viss del modern forskning för att det ska kunna integreras till en standard som till viss del kan ersätta betong. I rapporten samlas empiriskt data som kan öppna nya idéer samt leda till framtida möjligheter för forskning när det kommer till att integrera stampad lerjord som en standard för att designa framtida konstruktioner för ett mer hållbart byggande. Metodiken går ut på att genom praktiska experiment, tillverka samt utföra tester på jord samt tryckhållfasthet hos flertal kuber tillverkade i stampad lerjord. Alla tester och provkroppar utförs i ett betonglabb på Högskolan i Halmstad, sedan analyseras och diskuteras den data som givits. Resultatet jämförs därefter med styrkan hos betongklassen C16/20 som motsvara en tryckhållfasthet på 20 MPa för kuber. De 18 kuber som tillverkats innehåller blandningar med jord, vatten och cement. Provkropp nummer 2 adderas med halm. Härdningsprocessen uppgår till 7, 14 och 28 dagar för de två olika blandningar som analyseras. Totalt tillverkas det tre exemplar för respektive härdningsdag samt de två olika blandningar. Det maximala medelvärdet för tryckhållfastheten ges efter 28 dagar. Det existerar tillräckligt mycket allmän information om hur tillverkningen utförs, men saknar till viss del data som beskriver hur olika faktorer påverkar det slutgiltiga resultatet. Därav är frågeställningen anpassad för att på ett experimentellt vis kunna analysera de påverkade faktorerna. Koldioxidutsläpp vid produceringen av cementen som används vid tillverkning av betongklass C16/20 är baserat på produktblad för bascement från Cementa (2020) för att beräkna den mängd cement som krävs för nå upp till den önskade tryckhållfastheten. Beräkningen för utsläppen är en approximation då fler faktorer bör räknas in vid det totala utsläppet med hänsyn till transport och bränslen. Resultatet visar att kuberna varierar mellan de olika blandningar som framställts, där blandningen utan halm presterar 142% mer med hänsyn till tryckhållfasthet. Denna kub representerar i sin tur 51,7% av tryckhållfastheten hos betongklass C16/20 men minskar samtidigt den brukade cementmängden med 26%. Rapporten visar att materialet fungerar för konstruktioner där låg styrka kan anpassas.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.