<p>Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.</p><p>Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.</p><p>Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen.</p><p>Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.</p>

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning. Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB. Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering. Vidare påverkar också skatteregler om bolagen väljer att bokföra åtgärder i sina fasigheter som investeringar eller som underhåll. Politiker sitter i samtliga bolags styrelser men den politiska påverkan på investeringsbesluten tenderar att vara större i de mindre bolagen. Alla bolag använder någon form av teoretisk kalkylmodell i sina lönsamhetsberäkningar men omfattningen varierar. Kalkyler används i större utsträckning ju större bolagen och investeringarna är men det enskilt viktigaste kriteriet för bedömningen av en investering är fastigheternas fysiska behov, enligt alla de undersökta bolagen. Ekonomiska lönsamhetskrav sätts generellt bland bolagen med ett långsiktigt perspektiv. Andra nyttor som väger tungt vid bedömning av en tänkbar investering är miljöhänsyn, bostadsbehov och befolkningsutveckling i kommunen. Med vår undersökning som grund drar vi slutsatsen att de undersökta bolagen har ett väl fungerande arbetssätt utifrån sina specifika förutsättningar. De har även ett sunt förhållningssätt till investeringsbedömning med hänsyn till sitt lagstadgade allmännyttiga uppdrag. Vi anser dock att vissa av bolagen, trots att deras syfte inte är att gå med vinst, kan ha ett något ett mer företagsekonomiskt tankesätt när det gäller lönsamhetskrav på investeringar samt öka omfattningen i vilken lönsamheten beräknas.

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.