Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.

Denna studie grundar sig på tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick på skolan och var 18-22 år. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad på narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som används i berusningssyfte. De frågeställningar vi arbetat efter var följande: Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat? Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhällsansvar? Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fått argumentera, definiera och motivera hur dessa gränser görs. Vi har utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valt att tolka dessa gränsdragningar som symboliska, d.v.s. de representerar värderingar som individen institutionaliserats in i och aktivt upprätthåller. Analysmetoden baseras på Faircloughs kritiska diskursanalys där vi analyserat ungdomarnas samtal utifrån hur isärhållandet mellan narkotikaklassade preparat och icke-narkotikaklassade preparat upprätthålls, förhandlas och omförhandlas i form av symboliska gränsdragningar. Utifrån det insamlade materialet fann vi att alkoholen hade en särställning gentemot övriga berusningspreparat då det både var tillåtet och socialt accepterat. En återkommande gränsdragning som konstruerades i samtalen var mellan problematiskt och icke problematiskt bruk. Gränsdragning kopplades samman med kontroll, social kontext, ålder och miljö. I samtalet om cannabis användes alkohol som referenspunkt och delade upp deltagarna i två polariserade läger. Ena sidan var för en legalisering medan den andra sidan var för ett totalförbud av samtliga berusningspreparat vilket vi tolkade utifrån hur ungdomarna såg på ansvarsfördelningen. Den svenska beskattningsmodellen av alkohol och tobak beskrevs som tvivelaktig eftersom den innebär att staten tjänar pengar på individers mer eller mindre skadliga bruk.

Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier.   Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier. Den teoretiska ansatsen som utgör analysramen är de allmändidaktiska frågorna Hur?, Var?, Vad?, Varför?, Med vem? och För vem?.   De sju intervjupersonerna ger en samstämmig bild av sina skolupplevelser. Resultaten av studien visar bland annat att en-till-en-undervisning eller undervisning i liten grupp ansågs vara till fördel för lärande. Det fungerade bättre när skolarbeten eller examinationer delades upp i mindre delmål. Samtidigt som de behövde lugn och ro fick det inte gå för långsamt för då upplevde de skolan som tråkig. De var i behov av ett tempo som stimulerade, men inte störde. Filmer, dialoger, grupparbeten, praktiskt arbete och laborationer gav dem det tempo och stimuli som de eftersökte, och dessa nämnda undervisningsstrategier gav dem en förankring till verkligheten som gjorde att de såg syftet och relevansen av att lära sig det som behandlades och därför upplevde lärande. För lärandet kom också relationen mellan lärare och elev att ha stor betydelse. Hos de lärare som visade tålamod och mänsklighet samt visade att de trodde på eleverna upplevde de att de lärde sig. Miljön spelade också stor roll och det i miljön som inverkade positivt var att det rådde lugn och ro, att det var ordning bland sakerna, att de hade egna arbetsplatser och att de var placerade på ett sådant sätt så att de kände att de hade kontroll på vad som pågick i klassrummet. Snäva och tydliga ramar var bra för att de skulle fungera socialt accepterat i skolmiljön och därmed få möjlighet till lärande.   Intervjuerna ger en rik information om vad vuxna upplevde vara positivt för lärande under skoltiden, vilket alla lärare kan dra nytta av i sin undervisning.

Syftet med uppsatsen är att jämföra olika tillvägagångsätt för att strukturera ostrukturerade data, samt förklara valet av tillvägagångssätt för att strukturera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps data gällande IT-ärenden på deras kundtjänstavdelning. En enkätstudie och ett användartest har genomförts på MSB för att undersöka hur struktureringen av deras data kan förbättras. Resultatet från studierna har använts som grund för att skapa en taggningsmall och två olika dokumentmallar, vars uppgift är att sätta regler på hur data ska struktureras. Efter utförd studie rekommenderas MSB använda den framtagna taggningsmetoden Rydbergs taggningsmetod, samt de två dokumentmallar som framtagits och modifierats efter ett användartest. MSB rekommenderas även att ha regelbundna avdelningsmöten där de granskar veckans nyskrivna dokument, samt att följa ett antal riktlinjer som överlämnats vid avslutat exjobb.

Barnhälsovårdssjuksköterskornas uppgift är att arbeta för att främja barns hälsa och utveckling. De ska identifiera och initiera lämpliga åtgärder vid problem i barns hälsa och utveckling. I deras uppdrag ingår även att vara ett stöd för barnet och föräldrarna. När Covid-19 pandemin spreds påverkades hela världens befolkning och även hälso- och sjukvården berördes av den uppkomna situationen. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att ge barn och deras föräldrar stöd under Covid-19 pandemin. En kvalitativ metod med en fenomenologisks ansats användes. Öppna intervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte. Vid analysen av intervjuerna användes en kvalitativ beskrivande innebördsanalys. Resultatet visade att essensen av fenomenet som undersöktes var att förmågan att bibehålla stödet gav nöjdhet. Essensen av fenomenet byggs upp av två innebördsteman, Betydelsen av att vara flexibla och Möta ett behov av ökat stöd. Slutsatsen är att det är nödvändigt att vara flexibel vid en pandemi och att stöd behöver utökas och kunna ges i olika former till barn och föräldrar. / The task for specialist nurses in health care service for children is to promote children´s health and development. They must identify and initiate appropriate interventions when there is problem in children's health and development. Their mission also includes being a support for the child and the parents. When Covid-19 pandemic spreads, the entire world's population was effected and health care was also effected of the upcoming situation. The purpose of the study was to describe the child health care nurse's experiences of providing support to children and their parents during the Covid-19 pandemic. A qualitative method with a phenomenological approach was used. Open interviews were applied to preserve the purpose of the study. In the analysis of the interviews, a qualitative descriptive meaning analysis was used. The results showed that the essence of the phenomenon of study was that the ability to maintain support provided satisfaction. The essence of the phenomenon is built up by two main themes, The importance of being flexible and Meeting a need for increased support. The conclusion is that it is necessary to be flexible in the event of a pandemic and that support needs to be expanded and given in various forms to children and parents.