Syftet med uppsatsen är att jämföra olika tillvägagångsätt för att strukturera ostrukturerade data, samt förklara valet av tillvägagångssätt för att strukturera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps data gällande IT-ärenden på deras kundtjänstavdelning. En enkätstudie och ett användartest har genomförts på MSB för att undersöka hur struktureringen av deras data kan förbättras. Resultatet från studierna har använts som grund för att skapa en taggningsmall och två olika dokumentmallar, vars uppgift är att sätta regler på hur data ska struktureras. Efter utförd studie rekommenderas MSB använda den framtagna taggningsmetoden Rydbergs taggningsmetod, samt de två dokumentmallar som framtagits och modifierats efter ett användartest. MSB rekommenderas även att ha regelbundna avdelningsmöten där de granskar veckans nyskrivna dokument, samt att följa ett antal riktlinjer som överlämnats vid avslutat exjobb.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen. Det leder till att webbsidornas struktur påverkas och det blir svårare för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänsterna. Att förstå och hitta på webbsidan ska vara okomplicerat, i annat fall kommer webbsidan att misslyckas med sitt syfte. Det finns olika sätt att strukturera en webbsida på, bland annat genom logiska hierarkier, kategorisera information och tydliga huvud- och underrubriker. För att presentera och strukturera e-tjänster på webben kan en e-tjänstekatalog tillhandahållas, där leverantörens e-tjänster finns presenterade och beskrivna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga e-tjänster kan definieras, struktureras och kommuniceras för att underlätta för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänster på en kommuns webbsida. Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och datainsamlingen har skett genom två muntliga intervjuer med två personer som arbetar med e-tjänster i två olika kommuner. Data har också samlats in genom en litteraturstudie samt en granskning av de båda kommunernas webbsidor. Resultatet från litteraturstudier, datainsamling via intervjuer samt granskning av webbsidorna visar att de båda kommunerna definierar, strukturerar och kommunicerar e-tjänsterna på olika sätt. Den ena kommunen har använt en informationsstruktur benämnd funkaboda som även många andra kommuner, organisationer och företag använder. Den andra kommunen har strukturerat webbsidan med e-tjänster efter inspiration från den brittiska staten. Båda kommunerna kategoriserar e-tjänsterna efter ämnesområden men endast en kommun definierar en e-tjänstekatalog för att presentera och beskriva alla de e-tjänster som kommunen tillhandahåller. Båda kommunerna använder olika kommunikationskanaler för att informera användarna om e-tjänsterna, som till exempel sociala medier, tjänstemän som informerar och webbsidorna. Kommunernas webbsidor skiljer varandra åt gällande menyer, rubriker, huvud- och underkategorier vilket visas genom en analys och jämförelse av de båda webbsidorna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och belysa de mest effektivaarbetssätten och arbetsmetoderna för att skapa ett demokratiskt klassrum, samt hurdessa metoder möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att delta i demokratiskaprocesser. Vi kommer också att besvara frågan "Vilka metoder och strategier använderlärare för att skapa ett demokratiskt klassrum?".Skapandet av ett demokratiskt klassrumär viktigt eftersom det främjar elevernas förståelse för demokratiska värden och är endel av lärarnas ansvar att förbereda eleverna för att delta i demokratiska processer isamhället. Eftersom olika lärare kan ha olika uppfattningar om vad ett demokratisktklassrum innebär, därför är det relevant att undersöka vilka arbetssätt och strategier somenligt forskningen är mest effektiva för att uppnå detta. Kunskapsöversikten bygger på sökningar i olika databaser såsom Swepub och ERIC,som har hjälpt oss att hitta relevanta avhandlingar, licentiatuppsatser, vetenskapligatidskrifter samt litteratur från tidigare kurser, vilket innehåller tidigare forskning omämnet. Genom att använda dessa olika källor har vi kunnat dra slutsatser och diskuteraresultatet. Resultatdelen belyser effektiva arbetsformer som lärare kan använda sig avför att skapa ett demokratiskt klassrum. Dessa inkluderar strategier som grupparbete,diskussioner, simuleringar och användning av nyhetsmedia och politiska texter iundervisningen. Resultatet har även belysts att diskussioner i grupper främjarkonstruktivt lyssnande och ansvarsfullt beslutsfattande. Vi diskuterade även enproblematisering av traditionell undervisning som gör demokratiuppdraget abstrakt ochgör att eleverna inte får möjlighet att delta i demokratiska processer. Förslag ges ocksåpå vidare forskningsområden som kan vara intressanta att utforska ytterligare för attundersöka hur man kan implementera demokratiska värderingar och arbetssätt i skolansorganisation och ledarskap.