Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

I dagens elektroniska samhälle, e-samhället, har invånare hög förväntan och höga krav när det kommer till kvalitet på elektroniska offentliga tjänster, så kallade offentliga e-tjänster. För att uppfylla invånarnas förväntan och krav krävs det att e-tjänsterna utvärderas utifrån kvalitet. Eftersom offentliga e-tjänster nyttjas av t ex invånare i en kommun är det viktigt att invånarna involveras i utvärderingen eftersom det är invånarna som är användaren av e-tjänsten. Kvalitetsramverket COBRA är en metod som används för att mäta kvalitet på offentliga e-tjänster och som involverar användaren. COBRA är ett kvantitativt ramverk och i denna studie kommer COBRA att användas kvalitativt med hjälp av intervjuer för att mäta kvalitet på en specifik offentlig e-tjänst. Syftet med studien är att ta reda på hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och hur resultatet av det kommer bli. Resultatet av studien visar hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och det som har gjorts i denna studie är att tillämpa en intervjuguide utifrån COBRA. Intervjuguiden har genomförts på Skövde kommuns e-tjänst ”jämförelsetjänst”. Resultatet visar resultatet från intervjuerna, hur COBRA har tillämpats kvalitativt samt hur COBRAs kvantitativa frågor har blivit kvalitativa.

Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen. Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt. Problemet med detta är att långt ifrån alla kommuner har en plan för hur de ska arbeta och utveckla nya e-tjänster. Det resulterar i uteblivna effektivitetsvinster för de kommunala verksamheterna som hade kunnat uppnås om en tydlig strategi hade funnits. Dock konstaterar en sammanställning från SKL att kommuner med stor befolkning generellt sätt arbetar bättre. Det finns korrelationer mellan kommunstorlek och hur bra en kommun arbetar med e-tjänsteutveckling samt de ekonomiska förutsättningarna, som kan tolkas att små kommuner torde arbeta sämre med e-tjänster på grund av sämre förutsättningar. Dock finns undantag, kommuner med liten befolkning som är topprankade trots sämre förutsättningar. Hur kan en kommun med sämre förutsättningar lyckas så pass bra och vad gör dem annorlunda från andra?Syftet med studien är att via en jämförelse av två små kontrasterande kommuner, identifiera arbetssätt och faktorer som krävs för en lyckad e-tjänsteutveckling samt att tillhandahålla förbättringsförslag för kommuner med liknande befolkningsmängd.Studiens syfte har besvarats efter en komparativ undersökning med kvalitativ ansats, som genomförts på två små kommuner. Semistrukturerade intervjuer har utgjort den primära insamlingsmetoden av studiens empiri.Resultatet visar hur en framgångsrik mindre kommun arbetar med e-tjänsteutveckling i jämförelse med en annan mindre kommun. Trots likartade förutsättningar så har den ena kommunen etablerat sig som en av Sveriges bästa kommuner inom e-förvaltning och e-tjänsteutveckling, medan den andra återfinns på motsatt håll. Skillnaderna mellan kommunernas tillvägagångssätt är inte stora, men organisationen bakom och kvalitén i det som utförs skiljer sig markant. Dock finns det områden som även den mer framstående kommunen kan förbättra. Utvärdering, marknadsföring och en större involvering av användare är områden som bör prioriteras för att nå bättre slutresultat.

<p>I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.</p><p>Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser. Dessa beskriver fiktiva användares mål, vanor och behov.</p><p>Femton personer ur grupperna dyslektiker, synskadade och äldre intervjuades och observerades i sin användning av fyra offentliga e-tjänster. Intervjuerna resulterade i fyra exempel på personas som presenterades för fem myndighetsrepresentanter i en fokusgrupp. Där utvärderades den förväntade nyttan med att använda personas som en metod att beskriva användargrupper med särskilda behov.</p><p>Resultaten från fokusgruppen visar att studiens tillämpning av personas kompletterar och levandegör riktlinjer för tillgänglighet. Tillämpningen är dessutom lätt att ta till sig på kort tid. Personas ersätter inte möten och utvärderingar med faktiska användare, men kan ge stöd och spara resurser vid planering, utveckling och utvärdering av offentliga e-tjänster. Den generella formen av personas som presenteras i studien behöver anpassas till specifika produkter för att kunna vara praktiskt tillämpbara i faktiska utvecklingsprojekt.</p><p>Studien är utförd på uppdrag av Statskontoret som fram till den 31 december 2005 arbetade med att främja utvecklingen av en elektronisk offentlig förvaltning.</p>

Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service. / En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället. Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser. Dessa beskriver fiktiva användares mål, vanor och behov. Femton personer ur grupperna dyslektiker, synskadade och äldre intervjuades och observerades i sin användning av fyra offentliga e-tjänster. Intervjuerna resulterade i fyra exempel på personas som presenterades för fem myndighetsrepresentanter i en fokusgrupp. Där utvärderades den förväntade nyttan med att använda personas som en metod att beskriva användargrupper med särskilda behov. Resultaten från fokusgruppen visar att studiens tillämpning av personas kompletterar och levandegör riktlinjer för tillgänglighet. Tillämpningen är dessutom lätt att ta till sig på kort tid. Personas ersätter inte möten och utvärderingar med faktiska användare, men kan ge stöd och spara resurser vid planering, utveckling och utvärdering av offentliga e-tjänster. Den generella formen av personas som presenteras i studien behöver anpassas till specifika produkter för att kunna vara praktiskt tillämpbara i faktiska utvecklingsprojekt. Studien är utförd på uppdrag av Statskontoret som fram till den 31 december 2005 arbetade med att främja utvecklingen av en elektronisk offentlig förvaltning.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen. Det leder till att webbsidornas struktur påverkas och det blir svårare för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänsterna. Att förstå och hitta på webbsidan ska vara okomplicerat, i annat fall kommer webbsidan att misslyckas med sitt syfte. Det finns olika sätt att strukturera en webbsida på, bland annat genom logiska hierarkier, kategorisera information och tydliga huvud- och underrubriker. För att presentera och strukturera e-tjänster på webben kan en e-tjänstekatalog tillhandahållas, där leverantörens e-tjänster finns presenterade och beskrivna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga e-tjänster kan definieras, struktureras och kommuniceras för att underlätta för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänster på en kommuns webbsida. Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och datainsamlingen har skett genom två muntliga intervjuer med två personer som arbetar med e-tjänster i två olika kommuner. Data har också samlats in genom en litteraturstudie samt en granskning av de båda kommunernas webbsidor. Resultatet från litteraturstudier, datainsamling via intervjuer samt granskning av webbsidorna visar att de båda kommunerna definierar, strukturerar och kommunicerar e-tjänsterna på olika sätt. Den ena kommunen har använt en informationsstruktur benämnd funkaboda som även många andra kommuner, organisationer och företag använder. Den andra kommunen har strukturerat webbsidan med e-tjänster efter inspiration från den brittiska staten. Båda kommunerna kategoriserar e-tjänsterna efter ämnesområden men endast en kommun definierar en e-tjänstekatalog för att presentera och beskriva alla de e-tjänster som kommunen tillhandahåller. Båda kommunerna använder olika kommunikationskanaler för att informera användarna om e-tjänsterna, som till exempel sociala medier, tjänstemän som informerar och webbsidorna. Kommunernas webbsidor skiljer varandra åt gällande menyer, rubriker, huvud- och underkategorier vilket visas genom en analys och jämförelse av de båda webbsidorna.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.