Uppdragsgivare till detta examensarbete var Vägverkets ITS-avdelning. Vägverket ska vara en möjliggörare för tjänster inom ITS-området, och detta arbete beskriver de mobila ITtjänster inom ITS som tros finnas år 2009. Det är också viktigt att se hur den nationella vägdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven från de mobila IT-tjänsterna. Detta eftersom NVDB är en grunddatabas över det data Vägverket tillhandahåller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjänster och det är därför viktigt att den innehåller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med två metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag använt för att sätta mig in i Vägverkets ITS-strategi, mål, pågående ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionärers idéer om framtidens samhälle och ITS. Intervjuerna gjorde jag med personer som arbetar inom ITS eller IT, för att få deras synpunkter om möjliga framtida mobila IT-tjänster inom ITS.Resultatet pekar på att de framtida mobila IT-tjänsterna kommer vara positioneringstjänster av olika slag. Många anser idag att det är svårt att få information om grundläggande vägdata, som t.ex. köer, olyckor och vägbeskrivning. Utrustningen som kommer att användas tros av majoriteten av de intervjuade att vara mobiltelefonerna, men de kommer vara mer avancerade än de är idag. För att förbättra NVDB för att få igång tjänsteutvecklingen är det viktigt att alla kommunala och statliga vägar finns med, vilket det inte gör idag. Dokumentationen kring NVDB ansågs också komplicerad.

<p>Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. </p><p>Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.</p>

Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

Financial services have historically been offered by central entities which has put financial systems in the control of a number of central parties. Some argue that this centralization has contributed to a more unequal distribution of wealth. However, during more recent time with the emergence of blockchain, traditional perspectives on transparency and democratization have shifted. Increasing financial inclusion has been highlighted as a crucial step in decreasing poverty levels and blockchain has been discussed as a technology with a potential to make a difference in this ambition. This study will focus on sub-Saharan Africa where 550 million individuals lack access to financial services despite having access to mobile phones. As a consequence of this, mobile financial services boomed in sub-Saharan Africa, starting in Kenya. This study will therefore focus on mobile financial services and more precisely on the perceived usefulness of blockchain technology for the mobile financial services. Furthermore, the study aims to explore what role blockchain can play in further increasing financial inclusion in the region. This was done by conducting several interviews with people representing start-ups, government agencies, telco companies during a research trip to South Africa and by participation in the Blockchain Africa Conference 2019 in Cape town.  The findings from the research show that blockchain is perceived as useful for mobile financial services, mainly because of its ability to reduce costs by removing intermediaries, to automate processes and to create decentralized trust. However, it was also found that the usefulness is negatively affected today due to the lack of common protocols and definitions, which makes it difficult for blockchain to yet make a real difference in increasing financial inclusion. / Finansiella tjänster har historiskt sätt tillhandahållits med hjälp av centraliserad datalagring genom pålitliga intermediärer såsom banker och försäkringsbolag. Detta har satt det finansiella systemet i kontroll av några få centrala aktörer vilket somliga menar har ökat den ekonomisk ojämlikheten. På senare tid, i samband med blockkedjeteknologins framväxt, har synen på demokrati och transparens skiftat. Ökad finansiell inkludering har lyfts fram som avgörande för att minska fattigdomen. Blockkedjeteknologin har framhävts att ha potential att göra skillnad i detta arbete. Denna studie fokuserar på Subsahariska Afrika där 550 miljoner individer saknar tillgång till finansiella tjänster trots att de har tillgång till mobiltelefoner. Att erbjuda mobila finansiella tjänster är viktigt för att möjliggöra finansiell inkludering. Studien ämnar därför att undersöka upplevd användbarhet av blockkedjeteknologi för mobila finansiella tjänster och hur tekniken kan utöka finansiell inkludering i kontinenten. Detta har delvis gjorts genom en forskningsresa till Sydafrika där flertalet intervjuer utfördes med personer som representerar startupbolag, regeringen, telekombranschen och den akademiska världen. Resultaten från studien visar att blockkedjeteknologin upplevs vara användbar för mobila finansiella tjänster, främst på grund av dess förmåga att sänka kostnaderna genom att ta bort mellanhänder, automatisera processer samt skapa säkra decentraliserade system. Däremot måste standardiserade protokoll och definitioner måste utvecklas innan detta kan realiseras. Fram till dess kommer det att vara svårt för blockkedjeteknolgi att göra en verklig skillnad i ökad finansiell inkludering.