Natural language processing is an on-going field that is not yet fully established. A high demand for natural language processing in applications creates a need for good development-tools and different implementation approaches developed to suit the engineers behind the applications. This project approaches the field from an engineering point of view to research approaches, tools, and techniques that are readily available today for development of natural language processing support. The sub-area of information retrieval of natural language processing was examined through a case study, where prototypes were developed to get a deeper understanding of the tools and techniques used for such tasks from an engineering point of view. We found that there are two major approaches to developing natural language processing support for applications, high-level and low-level approaches. A categorization of tools and frameworks belonging to the two approaches as well as the source code, documentation and, evaluations, of two prototypes developed as part of the research are presented. The choice of approach, tools and techniques should be based on the specifications and requirements of the final product and both levels have their own pros and cons. The results of the report are, to a large extent, generalizable as many different natural language processing tasks can be solved using similar solutions even if their goals vary. / Datalingvistik (engelska natural language processing) är ett område inom datavetenskap som ännu inte är fullt etablerat. En hög efterfrågan av stöd för naturligt språk i applikationer skapar ett behov av tillvägagångssätt och verktyg anpassade för ingenjörer. Detta projekt närmar sig området från en ingenjörs synvinkel för att undersöka de tillvägagångssätt, verktyg och tekniker som finns tillgängliga att arbeta med för utveckling av stöd för naturligt språk i applikationer i dagsläget. Delområdet ‘information retrieval’ undersöktes genom en fallstudie, där prototyper utvecklades för att skapa en djupare förståelse av verktygen och teknikerna som används inom området. Vi kom fram till att det går att kategorisera verktyg och tekniker i två olika grupper, beroende på hur distanserad utvecklaren är från den underliggande bearbetningen av språket. Kategorisering av verktyg och tekniker samt källkod, dokumentering och utvärdering av prototyperna presenteras som resultat. Valet av tillvägagångssätt, tekniker och verktyg bör baseras på krav och specifikationer för den färdiga produkten. Resultaten av studien är till stor del generaliserbara eftersom lösningar till många problem inom området är likartade även om de slutgiltiga målen skiljer sig åt.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning.Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar. Resultatet av studien visar att materialkategorin hade bäst överensstämmelse med Handboken, medan hygienrutiner och tillvägagångssättet skiljde sig på flest punkter. / Are the guidelines of the Handbook being met regarding catheter irrigation? An observation study about the guidelines adherence and hygiene routines during catheter irrigation according to the Handbook. Patients with urethral catheters are frequently occurring in the healthcare, and are therefore something that the nursing staff often gets in contact with. Irrigation of catheters is associated with complications, which is why a comparative qualitative study has been made from the point of the Handbook for health and care staff and it’s guidelines regarding hygiene material and way of execution to ensure a good and safe care. The study is intended to describe the agreement between how the irrigation of catheters is executed in reality with the guidelines given in the Handbook. The observations were carried out at a ward and the participations were assistant nurses and patients who had indwelling catheters. The result of the study shows that the material category had the best agreement with the Handbook, whereas the hygiene routines and way of execution differed on most points.

Extramural English (EE) activities are activities in English that students spend time on outside of school. Previous studies have often concluded that EE activities have a positive effect on students’ English proficiency. The phrasal verb is a language feature which often causes problems for learners of English as a second language. Phrasal verbs are multi-word phrases whose meaning cannot be guessed by the learner, often causing them to avoid using them. This study investigates the phrasal verb usage among Swedish secondary school students and if it is possible to link the usage to level of engagement in popular EE activities. The source of data for this study is the Swedish Learners English Corpus (SLEC), which contains texts written by Swedish secondary school students. An important feature that makes this corpus suitable for this study is that the metadata contains information about time spent on EE activities among the students. The analysis of the phrasal verb usage is structured around a three-level analysis of phrasal verb constructions. Although some differences in the use were noted, the study shows that phrasal verbs are a language feature which is not affected by amount of time spent on EE activities to a significant extent. / Extramural engelska (EE)-aktiviteter är aktiviteter på engelska som elever spenderar tid på utanför skolan. Tidigare studier har ofta kommit fram till att EE-aktiviteter har en positiv effekt på elevernas engelska kunskaper. Frasverb är en språkfunktion som ofta orsakar problem för elever som studerar engelska som andraspråk. Frasverb är fraser som består av flera ord och vars betydelse inte kan gissas av eleven, vilket ofta får dem att undvika att använda dem. Denna studie undersöker användningen av frasverb bland svenska högstadieoch gymnasieelever och om det är möjligt att koppla användningen till hur mycket tid de spenderar på populära EE-aktiviteter. Datakällan för denna studie är ’Swedish Learners English Corpus’ (SLEC), som innehåller texter skrivna av svenska högstadie- och gymnasieelever. En viktig del som gör denna korpus lämplig för studien är attkorpusens metadata innehåller information om hur mycket tid som läggs på EE-aktiviteter bland studenterna. Analysen av användningen av frasverb-konstruktioner är uppbyggd kring en analys i tre nivåer. Även om vissa skillnader i användningen noterades, visar studien att frasverb är en språkfunktion som inte påverkas av mängden tid som spenderas på EE-aktiviteter i betydande utsträckning.

The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla.

Tekniken är ett skolämne i förvandling med en ökade komplexitet i allmänhet och ökat fokus på mångfacetterad hållbar utveckling i synnerhet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare framhåller att hållbar utveckling integreras i grundskolans teknikämne. Frågor som undersökts är vad lärare uttrycker om vilka arbetsområden som väljs, vilka dimensioner av hållbar utveckling som tenderar belysas och huruvida man använder färdigställda underlag, såsom globala målen eller 200 timmar teknik, i undervisningen. Dessutom framkommer en rad faktorer som lärarna anser verka möjliggörande eller hindrande för integrering av hållbar utveckling inom grundskolans teknikämne. En enkät och intervjuer av semistrukturerade/ostrukturerad typen har genomförts och analyserats med hjälp av innehållsanalys (enkät) respektive tematisk induktiv analys (intervjuer).Undersökningen visar att samtliga lärare som kommit till tals i detta arbete hävdar att de till någon del införlivat hållbar utveckling i sin teknikundervisning. Flera lärare anser dock detta behäftat med svårigheter som har sitt ursprung i exempelvis tidsbrist, brist på kompetens eller ämnets komplexitet. Vanligast är att man införlivar den ekologiska aspekten av hållbarhet, medan ekonomisk respektive social hållbarhet behandlas i mindre omfattning. De ämnesområden som verkar lämpa sig mycket väl för att ta upp hållbar utveckling i teknikämnet är samhällsbyggnadsprojekt, teknikutvecklingsprocesser, livscykelsprojekt samt teknikhistoriska projekt (inklusive hur framtiden ter sig).Nyexaminerade lärare har ofta större fokus på fler aspekter av hållbar utveckling då detta ingått i deras utbildning, medan fortbildningar med fokus på hållbarhet eftersöks för de lärare som inte har denna tradition.Elevernas attityd till undervisning om hållbar utveckling är generellt god och förbättras av att ta upp verkliga projekt med vardagsanknytning samt att arbeta lösningsfokuserat.De lärare som säger sig integrera hållbar utveckling i sin teknikundervisning utgår inte normalt från globala målen utan refererar snarare tillbaka till desamma. Materialet 200 timmar teknik används av några lärare, i vissa fall med ett specifikt fokus på hållbar utveckling. / This study investigates how sustainability is integrated in the school subject technology (teknik) in the Swedish primary and lower secondary school. The research questions examined include what topics teachers convey that they tend to choose, what aspects of sustainable development are of focus and whether specific support materials (such as the sustainable development goals) are used while teaching. In addition, several factors emerge that the teachers consider enable or hinder the ability to integrate sustainable development within the technology subject in the compulsory school. Data was collected using a survey as well as semistructured/unstructured interviews. The data was analysed using content analysis (a survey) and thematic inductive analysis (interviews).All teachers that were surveyed or interviewed state that they integrate sustainable development to some degree in their technology teaching. Several of the teachers, however, described difficulties to do so originating in lack of time or competence but also in the complexity of the topic. Most commonly, the ecological aspect of sustainable development was integrated, while the economic and social aspects of sustainability was less prevalent. Topic areas where it seemed most convenient to integrate sustainability included community building projects, technology development processes, life cycle projects and projects related to historical development of technology (including an outlook to the future).Technology teachers that graduated recently often had a greater focus on several aspects of sustainable development as this had been included as part of their education, while further training with a sustainability focus was sought by those teachers who did not have this background.The pupils usually had a positive attitude to teaching with respect to sustainable development. It was found that the positivity of students toward sustainability could be increased by involving real-life projects originating in the everyday life of the students, as well as using a solution-focused approach.The teachers that say that they integrated sustainable development in their technology teaching usually refer back to the Sustainable Development Goals, rather than using them as the basis for their teaching. The material 200 hours of technology (200 timmar teknik) was used by some teachers, in certain cases combined with a specific focus on sustainable development.

Bakgrund: Traditionellt sett förknippas ekonomistyrning med den formella styrningen och mycket fokus har därmed lagts på den formella styrningen. Eftersom företag idag påverkas av kultur på olika sätt, kan den formella styrningen kompletteras med den informella styrningen. I styrningsarbetet blir ledarnas uppgift att reflektera på inflytande, vägleda och vidta olika åtgärder så att medarbetarna utför önskvärda ageranden. Samtidigt bör hänsyn tas till att det som kommuniceras av ledarna inte alltid uppfattas likadant av medarbetarna. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur företagskultur relaterar med den cybernetiska och administrativa styrningen, med avseende på vilken typ av relation som är förekommande enligt ledarna och medarbetarna. Uppsatsens delsyfte är att beskriva ledarna och medarbetarnas uppfattning om den cybernetiska, administrativa och kulturella styrningen som styrmedel. Metod: Studien har genomförts på en av IKEAs organisationer i Älmhult och är därmed en fallsstudie. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ ansats med femton semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare. Vidare har studien utgått ifrån en deduktiv ansats. Slutsats: Resultatet av studien visar att företagskultur relaterar till den cybernetiska och administrativa styrningen på flera olika sätt. Kulturen har en kompletterande, stödjande och samverkande effekt på den cybernetiska ochadministrativa styrningen. I vissa fall förekommer det även motsägande relationer mellan styrsystemen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att kultur som styrmedel används i större omfång än den cybernetiska och administrativa styrningen i fallföretaget. Ledarna och medarbetarna har liknande uppfattning om den kulturella och administrativa styrningen. Uppfattningen om den cybernetiska styrningen som styrmedel varierar dock bland ledare och medarbetare. / Background: Traditionally, management accounting is associated with formal management and a lot of focus has thus been placed on formal management. Since companies today are influenced by culture in different ways, formal control can be supplemented with informal control. In the management work, the leaders' task is to reflect on influence, guide and take various measures so that the employees perform desirable actions. At the same time, it should be taken into account that what is communicated by the leaders is not always perceived in the same way by the employees. Purpose: The essay aims to describe how organizational culture relates to the cybernetic and administrative management, with respect to what type of relationship is present according to the leaders and employees. The partial aim of the essay is to describe the leaders' and employees' perception of the cybernetic, administrative and cultural management as a means of governance. Method: The study has been carried out at one of IKEA's organizations in Älmhult and is thus a case study. The survey is based on a qualitative approach with fifteen semi-structured interviews with leaders and employees. Furthermore, the study was based on a deductive approach. Conclusion: The result of the study show that corporate culture relates to cybernetic and administrative control in several different ways. Culture has a complementary, supportive and synergistic effect on cybernetic and administrative control. In some cases, there are also contradictory relationships between the control systems. Another conclusion that can be drawn is that culture as a means of control is used to a greater extent than cybernetic and administrative control in the company. Leaders and employees have a similar opinion about the cultural and administrative management. However, the perception of cybernetic governance as a means of governance varies among leaders and employees.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.