Voice control as a potential method of human-computer interaction is steadilyincreasing, most recently with watches, cars and household appliances. Theelderly should be in focus for more digital development since they aresensitive to bad design. The purpose of the study therefore intends to includethis group in a survey of how a voice control system for beds can be formedfor the residents of a retirement home.  The aim was to study selected components of a system that the elderly couldinteract with using their voice to control their adjustable beds. Limitationswere conducted mainly in the technical aspects of this system by excluding theuse of a technical prototype. The survey was performed using two methods.First, residents of a retirement home were individually interviewed to confirmand strenghten the purpose of the study, that they would benefit of having avoice controlled system to complement the current handheld controller ofeach of their beds. The results of the interviews lay the foundation for thesecond part of the study: user tests of a simulated system. In these tests,selected parts of a hypothetical voice control system were evaluated forusefullness. The results indicate that participants valued simplicity over complexfunctions in a voice control system. In the feedback test, participantspreferred voice over sound as information-carrying. Thus, voice control ofbeds should be developed with a simple design that is conceptually the same,or very similar, to the participants mental model of the handheld controller.

Med detta kandidatarbete vill vi undersöka funktionaliteten mellan röststyrning och andra styrenheter inom smarta hem, där fokuset för undersökningen är behov och intresse av tekniken. Med hjälp utav synsättet agentiell realism som förklaras av Karen Barads teorier finner vi en inblick om hur människan påverkas av dagens enheter och hur enheterna påverkas av oss. Designprocessen uppvisar arbetet kring gestaltningen med hjälp utav ett sammankopplande av en röststyrt internet of things applikation, vilket under en kvalitativ intervju får ett resultat kring frågeställning som används till grund för undersökningen. Resultatet för frågeställningen visar de intervjuade personernas subjektiva åsikt och tankar om röststyrning i dagens hem och om det är något som eftersträvas. Denna undersökning visar att röststyrningen är ett intresse och ett mindre behov i det vardagliga hemmet, men behöver mer utveckling för att fler människor skall vilja använda den.

Instruktioner i ljudform är något man sällan stöter på, såvida de inte ackompanjeras av video. Vanligast är dock text- och bildinstruktioner. Detta arbete utforskar om instruktioner i ljudform kan stå på egna ben, vilka begränsningar det finns och vad man bör tänka på för att skapa tydliga ljudinstruktioner. Detta uppnås genom en iterativ process där jag testar ett flertal prototyper baserade på två olika användningsområden för instruktioner. Med bakning testar jag enkla instruktioner där ordning och precision inte är kritiskt avgörande. Med Lego testar jag komplicerade processer där varje stegs framgång hänger på att de tidigare stegen blivit korrekt utförda. Oavsett hur avancerade instruktionerna är så spelar språket stor roll. Ju mer komplicerade processerna är desto viktigare är användarens språkkunskaper samt uppläsarens uttal och frasering. Det testerna visar är att endast enklare typer av instruktioner lämpar sig i röstbaserad form. Faktorerna som påverkar röstinstruktioners tillämplighet är processens komplexitet, språk-kompatibilitet, diktion, samt förkunskaper.

GATA is a web-application used by truckdrivers transporting timber from assigned pick-up places in the forest to specific receiving locations. GATA is used to facilitate and ease the navigation, communication and planning behind each delivery. This create situations where GATA needs to be used while driving, this is both dangerous and illegal. To solve this problem a voice-controlled proof-of-concept application for the most common features used during driving was developed and given the name GATA-Assistenten. The application was designed with a concept of having a few basic features built upon a stable platform. Dialogflow was chosen as tool to create the AI-voice control and to get it integrated with Google Assistant. Two tracks were created, one for drivers to change the estimated time of arrival and one to get the status on the receiving sites. According to statics at least 0,5% of all traffic related accidents can be directly contributed to interacting with communication devices, this is without taking the unrecorded cases into account. The conclusion based on these statistics is that GATA-Assistenten can not only help avoid accidents but also save lives. If a company wants to invest in safety, it is paramount to use voice-control, however it is also important to do research and development on new technologies to find out and fix the causes behind accidents. / GATA är en webbapplikation som används av lastbilschaufförer vid frakt av timmer från skogarna till mottagningsplatser för att lättare navigera, kommunicera och planera körningar på uppdrag av SCA. Det innebär att chaufförerna ibland behöver använda GATA under färd, något som inte bara kan vara en trafikfara utan även är olagligt. För att lösa detta problem skall ett proof-of-concept på röststyrning utvecklas för några av de vanligaste funktionerna som används under färd i GATA. Röststyrningsapplikationen som fick namnet GATA-Assistenten designades utifrån ett koncept om att ha få grundläggande funktioner byggt på en stabil plattform. Dialogflow valdes som verktyg för att skapa en AI-baserad röststyrning med integration via Google Assistant. GATA- Assistenten bestod slutligen av två huvudspår, det ena för att ändra den av chauffören angivna ankomsttiden till mottagningsplatsen och det andra för att ta reda på aviseringsläge på mottagningsplatserna. Enligt statistik är minst 0,5% av alla olyckor direkt orsakade av en förares interaktion med någon form av kommunikationsutrustning, detta utan att ta mörkertalet i beaktande. Slutsatsen som kan tas av detta är att GATA-Assistenten kan hjälpa till att undvika olyckor och rädda liv. Vill ett företag satsa på säkerhet är röststyrning ett måste, om det finns en nollvision kring olyckor i trafiken måste dock mer forskning och utveckling läggas på ny teknik för att ta reda på samt åtgärda orsakerna bakom alla olyckor.

<p>Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.</p><p> </p><p>För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.</p><p> </p><p>Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.</p><p> </p><p>Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.</p><p> </p><p>Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.</p><p> </p><p>Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.</p><p> </p><p>Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.</p>

<p>The result of this master thesis report describes the advantages and the drawbacks that will arise when implementing an Ethernet based intercommunication system in military vehicles. The report presents a possible solution and describes how different sound applications will be implemented into the suggested solution. </p><p>The report show that IP LAN in vehicles leads to more advantages than drawbacks. The main advantages are that all kind of media can share the same LAN and that there is a lot of knowledge of this technique in the civil area. The main drawback is about delay. The drawbacks are otherwise well known and methods are known to decrease the impact of them. In the suggested intercommunication system the processing delay gives the largest impact on not deliver data in real time. The suggested solution, with separate connections for intercom unit and PC platform to the switch at each crew member gives good reliability and security.</p>

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.   För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.   Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.   Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.   Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.   Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.   Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.   Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.

This project includes an implementation of an intelligent voice recognition assistant for Android where functionality on current existing applications on other platforms is compared. Until this day, there has not been any good alternative for Android, so this project aims to implement a voice assistant for the Android platform while describing the difficulties and challenges that lies in this task.

The result of this master thesis report describes the advantages and the drawbacks that will arise when implementing an Ethernet based intercommunication system in military vehicles. The report presents a possible solution and describes how different sound applications will be implemented into the suggested solution. The report show that IP LAN in vehicles leads to more advantages than drawbacks. The main advantages are that all kind of media can share the same LAN and that there is a lot of knowledge of this technique in the civil area. The main drawback is about delay. The drawbacks are otherwise well known and methods are known to decrease the impact of them. In the suggested intercommunication system the processing delay gives the largest impact on not deliver data in real time. The suggested solution, with separate connections for intercom unit and PC platform to the switch at each crew member gives good reliability and security.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra. Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer. För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor. Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. Fastän läsmomentet av testet gick fortare än röststyrningen för samtliga testpersoner tyckte de flesta av de med läs- och skrivsvårigheter att röststyrning var att föredra.