Diss. Phil. Fak. Bern, 1898.

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 2009

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år. Alla samtal har analyserats genom att använda samtalsprocessens analysmanual och därefter har det undersökts hur lång tid rådgivningssköterskan har stannat i varje fas genom att ta tid med en klocka. Resultatet visar att nästan  alla rådgivningsköterskorna hade brister. Rådgivningssköterskorna gjorde ingen sammanfattning och över hälften av rådgivningssköterskorna tar inte reda på patientens föreställning, farhågor och förväntningar.  Det fanns även stora brister gällande att försäkrar sig om att patienten förstår och att samförstånd råder, samt att rådgivningssköterskan gör patienten aktiv i samtalet. Det fanns brister i att lyssna på patienten. Den totala samtalstiden på cirka 5 minuter visade sig vara de mest effektiva och strukturerade samtalen, medan de längre samtalen på 9-15 minuter i totala samtalstid var mera ostrukturerade. Slutsatsen visade att det fanns brister i varje fas i samtalsprocessen. Att längre samtalstider ger mer ostrukturerade samtal än kortare samtalstider som visade vara mer effektiv och strukturerade samtal.

No description available.

Zugl.: Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2006

Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad? Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

När ett mobilspel använder sig av GPS-koordinater för att positionera användaren kan det uppstå problem vid eventuella GPS-bortfall. En del spel hanterar det genom att frysa spelet till dess att GPS-kontakten kommer tillbaka. I detta arbete har möjligheten att istället positionera användaren med telefonens inbyggda sensorer undersökts. Detta då tanken är att en offline-positionering skall kunna ta över vid GPS-skuggor för att skapa jämnare gameplay för användaren. För att avgöra hur väl offline-positioneringen fungerade i jämförelse med GPS-positioneringen har en rutt tagits. Efter det räknades offline-positioneringens koordinater om till GPS-koordinater så att de kunde jämföras med de GPS-koordinater som kom från GPS:en. I slutändan blev skillnaden stor mellan de två olika positioneringarna. Så pass stor att resultatet i sig blev oanvändbart. Det intressanta ligger dock i att resultatet gav indikationer på att en offline-positionering likt den som detta arbete försöka skapa är möjligt.

This master thesis is focused on topic of using mobile devices in work environment of enterprises, specifically on using mobile devices owned by employees. The thesis is divided into two parts. First part of the thesis describes benefits and risks of using mobile devices in enterprises while allowing usage of mobile devices owned by employees and compares individual mobile platforms in terms of security. Also there is a comparison of individual mobile devices management solutions in terms of security in this part of the thesis. Second part of the thesis is focused on methodology of mobile devices implementation in enterprises and their security. Methodology describes activities required for implementation of mobile devices in enterprises. At the end of this part there are security recommendations which are suitable to apply to mobile devices in enterprises.

Tato diplomová práce detailně analyzuje český trh elektronických komunikací. Podrobně jsou zde popsáni všichni hlavní hráči trhu, jejich vývoj a vzájemné vazby. Práce dále analyzuje současné tržní rozdělení na dílčích telekomunikačních segmentech (data, hlas, mobilní produkty), procentuelní zastoupení jednotlivých operátorů, poskytované služby a hlavní zdroje příjmů. Na těchto statistikách jsou potom vystavěny predikce dalšího vývoje trhu a popis hlavních trendů v následujících letech. Samostatná část je věnována problematice podnikání v oboru elektronických komunikací. Ta popisuje pravidla a požadavky vstupu na trh, vymezení nejperspektivnějších oblastí a definice omezujících faktorů. Rozebrány jsou jak finanční, tak také legislativní aspekty. V modelovém příkladu je poskytnuta orientační představa o možných nákladech na stavbu telekomunikačních sítí, značný prostor je věnován také hlavním právním normám, které tuto oblast upravují.

<p>Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.</p><p>Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.</p><p>En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.</p>