Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag. / As the development of applications and systems progress so does the ways in which we interact with the application or system. So far, the navigation and usage of applications and systems have been made by hand, through keyboard and a mouse. Recently navigation through touch-screens and voice has been more common. When you are going to navigate the application with your voice, it´s crucial that anyone can navigate the application despite their dialect. To be able to see how a voice recognition API (Application Programming Interface) understands Swedish dialects a study on the characteristics on Swedish dialects were made. These characteristics and combinations of sound were the foundation to the words used for testing the API. Each dialect got a specific word that were supposed to be difficult for the API to understand when the word was pronounced by the actual dialect. A prototype of an android application was developed as a tool for data generation. This thesis contains a prototype and a research and therefore the strategy used for this thesis is Design & Creation Research, with document studies and observation as data generation methods to achieve the desired result. The data were collected through observations with the prototype as a tool and also through studies of documents. Our empirical data that has been registered through the observations and with the help of the application proved that some dialects were easier to understand correctly by the API. In some cases the results were expected because some words were made of combinations of sounds according to the theory that were going to be pronounced in a special way from a certain dialect. Some of the results were low on these certain words but in some other cases the results were surprisingly high. The conclusion we drew from this was that the words we chose with the intention of making it hard for the API to understand only proved to be working on two separate occasions. It was the word containing the combination of the sounds "sje" and "tje" that had common characteristics to all dialects, according to the theory, that got the lowest result.

Lindningsstationen på ABB Power Transformers i Ludvika är idag styrd med fotpedal, som på senare år fått stor kritik kring dess ergonomiska utformning och risk för belastningsskador. I en studie år 2011 testades ett system med röststyrning som bemöttes positivt inom det ergonomiska perspektivet, men negativt inom dess prestanda och bristande säkerhetsklassning. Strax efteråt lades konceptet på is, till vilket företaget nu villee se vart tekniken kring röststyrning och assisterande lösningar ligger idag. Syftet med denna rapport är att skapa ett jämförande underlag för vidare investeringsbeslut av olika lösningar relaterade till industriell röststyrning och assisterande lösningar, vilket inkluderar hur de kan appliceras på den nuvarande lindningsmaskinen. Genom en litteraturstudie och intervjuer skapades 1) en lista med dem kundbehov som lösningen skulle uppfylla samt en lista med kundbehov som lösningen var tvungen att uppfylla samt 2) produktkrav som en trådlös nödstoppslösning var tvungen att följa. Dessa ingångsparametrar användes sedan i en marknadsundersökning där olika företag och system kring röststyrning, assisterande lösningar och nödstopp jämfördes.,  där tre Tre förslag på röststyrning och två nödstopp gick vidare för analys kring konceptuell implementering. Slutsatsen av arbetet blev att tekniken kring industriell röststyrning fortfarande är i en utvecklande fas, där en lösning idag kräver en kombination av flera mindre komponenter. De nödstoppslösningar som identifierades kan dock inköpas och implementeras idag. Om företaget väljer att investera i en lösning inom en snar framtid, rekommenderas en uppgradering av den tidigare lösningens hårdvara från Honeywell. Är företaget villiga att lägga lite mer tid och resurser på lösningen rekommenderas Voice INTER Connect:s lösning. Alternativt avvakta tills ITSpeex kan erbjuda en fullständig lösning. / The winding station at ABB Power Transformers in Ludvika is today controlled using a foot pedal, which in recent years has received a lot of criticism for its poor ergonomic design and risk for repetitive strain injuries. In a study performed in 2011, a voice control system was tested, and positively received from an ergonomic perspective, but negatively when it came to both performance and proper safety. Shortly afterwards, the concept was put on hold, to which the company now wants to see where the technology surrounding voice control and assistive solutions are today. The purpose of this report is to create a comparative foundation for future investment decisions, about different solutions related to industrial voice control and assistive solutions, which includes how the solutions are applied at the current winding station. Through a literature study and interviews,1) a list of customer needs was made, which the voice solution had to fulfill, and 2) product requirements which the wireless emergency stop had to follow. These were later used in a market research where different companies and systems involving voice control, assistive solutions and emergency stops were compared. Three proposals for voice control and two for emergency stop moved on to further analysis about conceptual implementation. The conclusion drawn from the study was that the industrial voice control technology is still under development, where a contemporary solution requires a combination of several smaller components. The identified emergency stops solutions can, however, be purchased and installed today. If the company chooses to invest in a solution within the near future, an upgrade of the previous solution from Honeywell is recommended. With time and resources available, a solution from Voice INTER Connect is the one to pick. Alternatively hold off until ITSpeex can offer a complete solution.

Digitala röstbaserade system uppkom först på 1970-talet och har sedan dess utvecklats och blivit ett allt mer vardagligt fenomen. Det finns till exempel diverse röstbaserade digitala assistenter i de flesta av dagens moderna smartphones, såsom Apples Siri, Google Assistant och Microsofts Cortana. Utöver konsumentelektronik, finns det flera potentiella användningsområden för denna typ av system. I detta arbete har potentialen och behoven för röstbaserade system inom fabriksmiljöer undersökts. Termen behov syftar i detta sammanhang på vad användare av exempelvis ett system behöver för att uppnå sina mål (till exempel vid utförandet av någon specifik uppgift). Genom att ha användarnas behov i åtanke vid utvecklingen av digitala system går det att utforma system som i större utsträckning kan tillgodose användarnas behov och hjälpa dem nå sina mål, vilket generellt sett bidrar till en positivare användarupplevelse (eng. User Experience). Behov manifesterar sig ofta som problem och frustrationer som användare kan uppleva, eller som begränsningar och möjligheter inom kontexten. Till exempel, inom detta sammanhang, skulle ett behov kunna ses som en möjlighet att förbättra eller underlätta utförandet av arbetsuppgifter med hjälp av ett röstbaserat system inom fabriksmiljöer. I detta arbete har behov undersökts empiriskt genom observationer och intervjuer med arbetare inom en fabriksmiljö. Baserat på resultaten från undersökningen kunde ett antal möjligheter och begränsningar för röstbaserade system inom fabriksmiljöer identifieras: möjligheten för arbetare att programmera/konfigurera bearbetningsenheter via röstkommandon, föra anteckningar relaterade till sitt arbete via diktering samt möjligheten att ta emot återkoppling/information via röst. Den huvudsakliga eventuella begränsningen som identifierades var ljudnivån inom fabriksmiljöer samt tekniska och praktiska utmaningar relaterade till dessa system. Baserat på de identifierade begränsningarna och utmaningarna föreslås det (bland annat) som fortsatt arbete inom ämnesområdet att dessa undersöks närmare och mer djupgående.

<p>Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget.</p><p>För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen.<strong> </strong>Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras.<strong></strong></p><p>Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs.</p> / <p>Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty.</p><p>To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered.         <strong></strong></p><p>The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.</p>

Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget. För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen. Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras. Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs. / Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty. To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered.          The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.

Natural language processing is an on-going field that is not yet fully established. A high demand for natural language processing in applications creates a need for good development-tools and different implementation approaches developed to suit the engineers behind the applications. This project approaches the field from an engineering point of view to research approaches, tools, and techniques that are readily available today for development of natural language processing support. The sub-area of information retrieval of natural language processing was examined through a case study, where prototypes were developed to get a deeper understanding of the tools and techniques used for such tasks from an engineering point of view. We found that there are two major approaches to developing natural language processing support for applications, high-level and low-level approaches. A categorization of tools and frameworks belonging to the two approaches as well as the source code, documentation and, evaluations, of two prototypes developed as part of the research are presented. The choice of approach, tools and techniques should be based on the specifications and requirements of the final product and both levels have their own pros and cons. The results of the report are, to a large extent, generalizable as many different natural language processing tasks can be solved using similar solutions even if their goals vary. / Datalingvistik (engelska natural language processing) är ett område inom datavetenskap som ännu inte är fullt etablerat. En hög efterfrågan av stöd för naturligt språk i applikationer skapar ett behov av tillvägagångssätt och verktyg anpassade för ingenjörer. Detta projekt närmar sig området från en ingenjörs synvinkel för att undersöka de tillvägagångssätt, verktyg och tekniker som finns tillgängliga att arbeta med för utveckling av stöd för naturligt språk i applikationer i dagsläget. Delområdet ‘information retrieval’ undersöktes genom en fallstudie, där prototyper utvecklades för att skapa en djupare förståelse av verktygen och teknikerna som används inom området. Vi kom fram till att det går att kategorisera verktyg och tekniker i två olika grupper, beroende på hur distanserad utvecklaren är från den underliggande bearbetningen av språket. Kategorisering av verktyg och tekniker samt källkod, dokumentering och utvärdering av prototyperna presenteras som resultat. Valet av tillvägagångssätt, tekniker och verktyg bör baseras på krav och specifikationer för den färdiga produkten. Resultaten av studien är till stor del generaliserbara eftersom lösningar till många problem inom området är likartade även om de slutgiltiga målen skiljer sig åt.

There is a strong mainstream interest in the tech world for voice interaction, in parts thanks to the technological advancements in the field and the use of big data which in some cases make speech recognition on par with humans. The aim of this paper is to explore the relationship between voice interaction and privacy. Two prototypes on voice interaction of bank services were created, they had differences in feedback, correctness and need of physical interaction. Twelve participants were instructed to perform tasks like checking balance and transferring money with the prototypes. Then they were asked about their relation to privacy in the context of their previous experiences with voice interaction and the two prototypes they used. The results show that what was perceived as private and the need for privacy varied a lot between the participants. In the end a respectful and empowering design to voice interaction is proposed in which the user could customize how the application provides feedback by adding contextual sensitivity e.g. using GPS to know if you are home, or a camera to know if you are looking at the device. / Det finns ett starkt intresse inom IT-branschen för röstinteraktion, delvis tack vare de teknologiska framstegen inom området, och användandet av stora mängder data vilket i vissa fall gör röstigenkänning likställd med människor. Målet med denna rapport är att utforska förhållandet mellan röstinteraktion och personlig integritet. Två prototyper för röstinteraktion av banktjänster skapades, de hade olika återkoppling, korrekthet och behov av fysisk interaktion. Tolv deltagare instruerades att utföra uppgifter såsom att kontrollera kontobalansen och överföra pengar med hjälp av prototyperna. De svarade sedan på frågor om deras relation till personlig integritet i sammanhanget av deras tidigare upplevelser med röstinteraktion och de två prototyper de provat. Resultatet visar att vad som upplevs som privat, och behovet av personlig integritet, varierade mycket mellan deltagarna. I slutändan föreslås en respekterande och stärkande design av röstinteraktion i vilken användaren kan skräddarsy hur applikationen ger återkoppling genom att lägga till kontextuell känslighet t.ex. genom GPS för att veta om du är hemma, eller en kamera för att veta om du tittar på enheten.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.

Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken. / The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.