Analogical reasoning is a key component in our ability to learn and drawn conclusions about novel concepts and phenomena based on the knowledge we have about structurally similar but well-known entities. Analogical reasoning is frequently used within science education thanks to its explanatory possibilities regarding abstract and incomprehensible concepts and phenomena. However, research has found that pupils often find it difficult to understand the teachers’ analogies – they find themselves with the double task of understanding both the source- and the target-domain of the analogy. To approach this difficulty, this report aims to investigate the didactical power of self-generated analogies, where the pupils themselves create the analogical comparison. In a systematic literature review, findings are synthetised from current studies and a few key elements for successful use of analogical reasoning and self-generated analogies within science education is presented. The investigation reveals that self-generated analogies benefit the conceptual understanding but may lead to misconceptions. Apart from extended conceptual understanding, the self-generated analogies 1) helps the pupils to contextualise the content, 2) promotes the ownership of learning, and 3) motivates them to investigate more about the content. To avoid misconceptions when using self-generated analogies, it is crucial that the teacher guides the pupils and points out the weak spots and limits to the analogies. / Analogiskt resonemang är en central kognitiv förmåga som hjälper oss att förstå nya och okända begrepp och fenomen utifrån de kunskaper vi redan har. Analogiska jämförelser används i stor utsträckning inom naturvetenskaplig undervisning eftersom de lämpar sig väl för att förklara abstrakta begrepp och fenomen som inte kan observeras med blotta ögat.                     Traditionellt förklarar läraren det nya och okända (kallat måldomänen) med en analogisk jämförelse till något konkret och välkänt (kallat källdomänen). Forskningen visar dock att eleverna ofta har svårt att förstå och relatera till lärarens källdomäner, och de ställs inför den dubbla uppgiften att avkoda både källdomän och måldomän för att bygga kunskap utifrån det analogiska exemplet. Denna rapport undersöker de didaktiska möjligheter och problem som ryms inom så kallade självgenererade analogier – där eleverna själva väljer källdomäner och utifrån dessa bygger analogiska kopplingar till måldomänen.  Denna rapport består av en systematisk litteraturstudie som syftar till att presentera och problematisera didaktiska aspekter av analogiskt resonemang och självgenererade analogier. Förutom att det gynnar elevernas begreppsförståelse på ett bredare plan så pekar resultatet på att självgenererade analogier 1) hjälper eleverna till ökad begreppsförståelse och att kontextualisera innehållet i undervisningen, 2) stärker det så kallade lärägandet och 3) verkar motiverande och sporrande att söka mer kunskap kring måldomänen. Det största problemet med analogiskt resonemang i allmänhet och självgenererade analogier i synnerhet är dock att det kan leda till att eleverna bygger sin kunskap på missuppfattningar kring de naturvetenskapliga begreppen. För att undvika sådana missuppfattningar bör läraren guida eleverna under skapandet av analogierna, och tydligt lyfta fram exemplens brister och begränsningar.  För lärare i naturvetenskapliga ämnen är alltså analogiskt resonemang och självgenererade analogier ett viktigt verktyg för att öka elevernas begreppsförståelse – samtidigt som pedagogen bör vara medveten om metodens problem.

Essän handlar om hur min bildningsresa har gått från en förort till Stockholm och vad som hänt mig på min bildningsresa till Linnéuniversitetet. Från betong till en grönskande stad. Funderingar om tyst kunskap och mitt yrkeskunnande som lärare och pedagog och vad som hänt under vägen och vad som påverkat mina val.

Syftet med studien är att lyfta variationen i sätt fenomenet kemi, uppfattas och erfars av barn i förskolan vid olika undervisningstillfällen samt hur dessa uppfattningar kan bidra till hur kemi som lärandeobjekt kan utvecklas. Studien som genomförts tar inspiration i från fenomenografin samt variationsteorin där bland annat begreppen lärandeobjekt och urskiljning valdes ut för att skapa en djupare förståelse för barns beskrivningar. Den metod som valdes till studien var en semistrukturerad intervju och i studien deltog sammanlagt fem barn i blandade åldrar som fick delta i experimentet under introduktionstillfällen och uppföljningstillfälle. Under experimentets gång fanns vi studenter med och aktivt ställde frågor för att uppnå resultat på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att de yngre barnen använder analogier för att beskriva experimentet medan de äldre barnen i större utsträckning använder direkta beskrivningar. Vidare visar studiens resultat att inga större förändringar har skett i barnens beskrivningar mellan introduktionstillfällena och uppföljningstillfället, dock kunde vi, studenter, se att barnen uppmärksammade begrepp som vi, studenter, lyfte under introduktionstillfällena som de sedan i sin tur själva lyfte under uppföljningstillfället. Slutligen kan vi, studenter, inte dra en generell slutsats om barns beskrivningar om kemiska reaktioner på grund av litet urval, dock kan studien visa mönster att de äldre barnen som medverkade i studien i större utsträckning använde sig av direkta beskrivningar medan de yngre barnen mestadels använde sig av analogier. Dock visade studiens resultat att både de yngre och äldre barnen urskilde egenskaper i experimentet kopplat till tidigare erfarenheter. / The purpose of the study is to highlight the variation in ways the phenomenon of chemistry is perceived and experienced by children in preschool at different teaching times and how these perceptions can contribute to how chemistry as a learning object can be developed. The study that has been carried out takes inspiration from phenomenography and variation theory where the concepts of learning objects and discernment were chosen to create a deeper understanding of children's descriptions. The method chosen for the study was a semi-structured interview and a total of five children of mixed ages participated in the study, in both introduction session and follow-up session. During the experiment, we, students, were involved and actively asked questions to achieve results on our questions. The result of the study shows that the younger children use analogies to describe the experiment, while the older children to a greater extent use direct descriptions. Furthermore, the result of the study shows that no major changes has taken place in the children's descriptions between the introduction sessions and the follow-up session, however, we, students, observed that the children paid attention to concepts that we, students, raised during the introduction sessions, which they used themselves during the follow-up session. At last, we, students, cannot draw a general conclusion about children's descriptions of chemical reactions due to a small selection, however, the study can show patterns that the older children who participated in the study to a greater extent used direct descriptions while the younger children mostly used analogies. However, the results of the study showed that both the younger and older children distinguished characteristics in the experiment linked to previous experiences.

<p>Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget.</p><p>För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen.<strong> </strong>Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras.<strong></strong></p><p>Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs.</p> / <p>Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty.</p><p>To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered.         <strong></strong></p><p>The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.</p>

Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget. För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen. Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras. Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs. / Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty. To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered.          The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.

No description available.

Egtvedflickans bärmölska – om bryggprocessen för fermenterade blanddrycker under sydskandinavisk äldre bronsålder. The Braggot of the Egtved Girl- the brewing process of Early Bronze Age mixed fermented beverages in South Scandinavia. Abstract The residues of an alcoholic drink containing honey, wheat, myrica gale and berries in the oak log coffin of the Egtved barrow from the Early Bronze Age in Denmark is an example of prehistoric European mixed fermented beverages. Drawing analog inference from archaeological, historic and ethnographic sources by method of Chaine Operatoire this thesis constructs a schematic model of the brewing process of this drink and classify it as an ancient braggot. Keywords: Chaine Operatoire, ancient beer, analogy, mead, nordic grog, boiling stones.