Music is an important part of people’s lives and thanks to technology development music is more accessible than ever. It creates a pleasant auditory environment in many situations such as when driving, and in-car music streaming is one of the most requested features amongst drivers. Using technology such as mobile devices when driving is a major safety concern which can be addressed by implementing voice control. Said modality, if implemented successfully, puts less cognitive demand on the driver than using manual controls or looking at a monitor. This thesis has resulted in a set of design suggestions for voice interaction between driver and a music service for a safe and pleasant user experience where the dialogues aim at providing drivers with a feeling of familiarity and brand recognition with the music service. The design suggestions are based on design guidelines and previous research on voice interaction and in-car technology including cognitive demands on the driver. Input from drivers and music listeners have been collected first through a questionnaire on controlling music applications while driving followed by a design workshop where the participants, based on different stories, designed dialogues between driver and a music service. The research found that drivers are highly concerned with traffic safety, and want to be able to quickly and safely search for specific music or music that suits a current mood. In terms of familiarity, drivers should be able to use existing features from the music service when interacting through voice and be able to make actions that affect their private account - such as saving songs to a playlist. / Musik är en viktig del i människors liv och tack vare teknikutveckling är musik mer tillgängligt än någonsin. Det skapar en behaglig och musikalisk miljö i flertalet situationer såsom under bilkörning, och musikströmning i bilen är en av de mest efterfrågade funktionerna bland bilförare. Användning av teknik såsom mobila enheter under bilkörning är dock en viktig säkerhetsfråga vilken kan åtgärdas genom att implementera röststyrning då en lyckad implementation av röststyrning kräver lägre kognitivt fokus av bilföraren än användandet av manuella kontroller eller att titta på en skärm. Detta examensarbete har resulterat i ett antal designförslag för röstinteraktion mellan bilförare och en musiktjänst för en säker och trevlig användarupplevelse, där ett mål är att bilföraren via dialogen ska få en känsla av bekantskap med musiktjänsten och dess varumärke. Designförslagen är baserade på riktlinjer för design samt tidigare forskning inom röstinteraktion och teknik i bilen, då även inkluderat kognitiv belastning på föraren. Åsikter från bilförare och musiklyssnare har samlats in via en enkät om att kontrollera musikapplikationer under bilkörning och en designworkshop där deltagarna, baserat på olika historier, designade dialoger mellan bilförare och musiktjänsten. Studien fann att bilförare är väldigt säkerthetsmedvetna och att de vill på ett säkert och snabbt sätt söka efter specifik musik eller musik som passar det nuvarande humöret. När det kommer till igenkänningsfaktorn bör bilförare vid röststyrning kunna använda existerande funktioner i musiktjänsten och kunna använda funktioner som påverkar ens egna användarkonto - såsom att kunna spara låtar i en spellista.

Syftet med denna rapport är att undersöka bilförares uppfattning om touchless som interaktion och med det bidra med kunskap om utforskandet av interaktionstyper använda i fordon. Touchless är ett samlingsnamn som syftar till att människa-datorinteraktion sker utan fysiska beröringar. Två interaktionstyper inom touchless är röstinteraktion och gestinteraktion. Röstinteraktion syftar till att använda röstkommandon och dialoger för att interagera med ett system. Gestinteraktion syftar till att använda sig av kroppsrörelser i form av gester för att interagera med ett system.I studien har det genomförts enkäter samt intervjuer. Tidigare forskning har även undersökts kring hur bilförare uppfattar touchless som interaktion. I analysen har ett affinitetsdiagram och ett chi-två test genomförts. Intervju-och enkätdata har kategoriserats till positiva och negativa uppfattningar om interaktionstypernaResultatet från enkäten visar att personers generella uppfattning om gestinteraktion är negativ och att röstinteraktion är positiv, men att interaktionstyperna kan vara bra på olika saker. Resultatet från intervjun bekräftar enkätens resultat, det visar även att en kombination av röst-respektive gestinteraktion möjligtvis kan vara optimalt för interaktion med fordon. / The purpose of this study is to examine driver’s perception regarding touchless as an interaction and therefore contribute with knowledge regarding the research of how interactions are being used in vehicles. Touchless is an interaction term that aims towards human-computer interactions that does not require physical touch. Two subcategories to touchless is voice interaction and gesture interaction. Voice interaction aims towards the use of voice commands as well as voice dialogs to interact with a system. Gesture interaction aims towards the use of body movements in the shape of gestures to interact with a system.Surveys and interviews have been used in this study. Earlier research about driver’s perception regarding touchless as an interaction has also been considered. The analysis phase includes an affinity Diagram and a chi-square test. Interview and survey data have been categorised into positive as well as negative perceptions regarding the interaction types.The result from the survey shows that the general perception of the respondents regarding gesture interaction is negative and the perception of voice interaction is positive, however the different interaction types are shown to be more optimal at different systems. The results from the interviews confirms the result from the survey, it also shows that a combination of both voice and gesture interaction can be ideal for interaction with vehicles.

There is a strong mainstream interest in the tech world for voice interaction, in parts thanks to the technological advancements in the field and the use of big data which in some cases make speech recognition on par with humans. The aim of this paper is to explore the relationship between voice interaction and privacy. Two prototypes on voice interaction of bank services were created, they had differences in feedback, correctness and need of physical interaction. Twelve participants were instructed to perform tasks like checking balance and transferring money with the prototypes. Then they were asked about their relation to privacy in the context of their previous experiences with voice interaction and the two prototypes they used. The results show that what was perceived as private and the need for privacy varied a lot between the participants. In the end a respectful and empowering design to voice interaction is proposed in which the user could customize how the application provides feedback by adding contextual sensitivity e.g. using GPS to know if you are home, or a camera to know if you are looking at the device. / Det finns ett starkt intresse inom IT-branschen för röstinteraktion, delvis tack vare de teknologiska framstegen inom området, och användandet av stora mängder data vilket i vissa fall gör röstigenkänning likställd med människor. Målet med denna rapport är att utforska förhållandet mellan röstinteraktion och personlig integritet. Två prototyper för röstinteraktion av banktjänster skapades, de hade olika återkoppling, korrekthet och behov av fysisk interaktion. Tolv deltagare instruerades att utföra uppgifter såsom att kontrollera kontobalansen och överföra pengar med hjälp av prototyperna. De svarade sedan på frågor om deras relation till personlig integritet i sammanhanget av deras tidigare upplevelser med röstinteraktion och de två prototyper de provat. Resultatet visar att vad som upplevs som privat, och behovet av personlig integritet, varierade mycket mellan deltagarna. I slutändan föreslås en respekterande och stärkande design av röstinteraktion i vilken användaren kan skräddarsy hur applikationen ger återkoppling genom att lägga till kontextuell känslighet t.ex. genom GPS för att veta om du är hemma, eller en kamera för att veta om du tittar på enheten.