<p>Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.</p><p> </p><p>För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.</p><p> </p><p>Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.</p><p> </p><p>Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.</p><p> </p><p>Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.</p><p> </p><p>Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.</p><p> </p><p>Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.</p>

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.   För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.   Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.   Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.   Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.   Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.   Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.   Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.

Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.

<p>In this paper, a navigation support approach for speech-only interaction based on auditory icons for room-based designs is presented, i.e. naturally occurring sounds that have a natural mapping to the system's underlying design metaphor. In contrast to many recent investigations that have focused on multi-modal or augmented reality systems, this paper concerns a unimodal speech and sound-only system. An auditory icon based prototype system for buildings maintenance support using a room-based metaphor was developed. The design was evaluated in a comparison with earcons and no-sound designs. The users’ subjective attitudes toward auditory icons were significantly more positive than to earcons.</p>

In this paper, a navigation support approach for speech-only interaction based on auditory icons for room-based designs is presented, i.e. naturally occurring sounds that have a natural mapping to the system's underlying design metaphor. In contrast to many recent investigations that have focused on multi-modal or augmented reality systems, this paper concerns a unimodal speech and sound-only system. An auditory icon based prototype system for buildings maintenance support using a room-based metaphor was developed. The design was evaluated in a comparison with earcons and no-sound designs. The users’ subjective attitudes toward auditory icons were significantly more positive than to earcons.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla människors vardagliga liv. De kan hjälpa personer med funktionshinder och människor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjälpa personer som ofta har händerna fulla att hitta vägbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela världen. För att locka människor till att förlita sig på IPA:er i det dagliga livet räcker det inte att den är intelligent och tilltalande, den måste också vara tillförlitlig. Det finns många faktorer som är involverade i att bygga ett trovärdigt system. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovärdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgängliga för sina användare. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder har använts i studien. Sammanlagt 11 semi-strukturerade intervjuer genomfördes och varje innehöll ett kort användartest. 100 personer deltog i en enkätundersökning med ljudklipp och specifika frågor om egenskaper hos pålitliga IPA röster. 70 av 100 tillfrågade var överens om att röster som medför känslor, speciellt en känsla av trygghet och lugn, gör en IPA-röst trovärdig. Att låta tydlig, behaglig, människoliknande och erfaren, samt att ha en dialekt som användaren kan relatera till anses också vara viktiga röstegenskaper. Kön anses vara den minst viktiga. / Modern technologies such as intelligent personal assistants (IPA) found in smartphones can simplify the daily lives of people. They are not only useful for people with disabilities but also for those who live stressful lives. Through speech, IPAs can easily help a busy full-handed person find directions, information or send messages across the world. To entice people into relying on IPAs in their daily life, it not only has to be intelligent or appealing enough but also trustworthy. There are many principles involved in building a trustworthy system. This paper focuses on finding out what characteristics make an IPA-voice trustworthy and what kind of voices designers should make available for their users. Qualitative and quantitative research methods were used in the study. A total of 11 semi-structured interviews were carried out each in conjunction with a brief user test. 100 people participated in a survey with audio clips and specific questions regarding characteristics of trustworthy IPA-voices. 70 of 100 respondents agreed that voices that bring about emotions, particularly the feeling of security and tranquility, make an IPA-voice trustworthy. To sound clear, pleasant, human-like and experienced, and have a dialect that the user can relate to are also considered important voice qualities. Gender is considered the least important.