Syftet med denna studie är att få syn på både hur några högstadielärare ser på handskrivande iförhållande till att skriva på dator och om de använder handskrivande som en lärresurs.Bakgrunden till denna frågeställning är att det blir allt vanligare att eleverna på högstadiet harvar sin dator som arbetsredskap och som verktyg för att både söka efter information och läsade digitala läromedel de använder i de olika kurserna. Att miljön i skolorna blir alltmerdigitaliserad ligger i linje med Skolverkets riktlinjer att ”eleverna ska ges möjligheter attkommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019. s.252). Kommer datorn som skrivverktyg då helt ersätta handskrivande? För att nå fram till syftetmed denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre aktivahögstadielärare. Resultaten visar att det är en stor hjälp både för lärare och för elever att användadatorn som skrivverktyg, men att det fortfarande finns vinster att uppnå med att hålla kvarhandskrivande som en lärresurs. / <p>Svenska</p>

Digitaliseringen blir en allt större del av vårt samhälle vilket även har influerat den tidiga skrivundervisningen i skolan där handskrivande och det digitala skrivandet i olika grad används i det tidiga skrivandet. Lärare behöver ta ställning till när och hur mycket de två skrivverktygen ska användas i den tidiga skrivundervisningen, då läroplanen Lgr22 menar att båda ska läras ut. Det är därför av intresse att undersöka vad forskningen säger om vad som sker i den tidiga skrivinlärningen när elever skriver för hand eller skriver digitalt. Syftet med litteraturstudien är att diskutera för- och nackdelar med båda skrivverktygen. Vetenskapliga artiklar hittades genom sökningar i olika databaser och blev valda genom granskningar utifrån syfte och frågeställningar. Relevanta delar bearbetades och formade ett resultat. Resultatet visar att båda skrivverktygen kan användas i den tidiga skrivundervisningen men i olika syften. Pennan är viktig i bokstavsinlärningen medan datorn kan vara ett bra verktyg i textskapandet. Elever kan ha svårigheter med båda skrivverktygen vilket kan ha en påverkan på skrivinlärningen. Slutsatsen blir att en individanpassning behöver göras i valet av skrivverktyg. Vidare forskning behövs inom området då digitaliseringen inom skolan är en pågående process och dess fulla påverkan på den tidiga skrivundervisningen går ännu inte att se.

Kinesiska tecknen såg från början inte ut som sin nuvarande form. Den aktuella skrivstilen är en följd av över tretusen års förändring och utveckling. I början var ett tecken en avbildning av ett riktigt föremål eller hade ett logiskt begrepp. För närvarande ser de flesta tecknen ut som en främmande symbol. I min undervisningsverksamhet visar det sig att det är en stor utmaning för en elev som behöver memorera tusentals tecken för att sedan kunna skriva dem för att räknas som skrivkunnig. Därför har detta arbete ett syfte att underlätta elevens studiebörda. Aktionsforskning används som metodansats för att uppfylla detta syfte. Genom tidigare forskning i området, teorier i barns lärande samt hjälp från handledaren kunde aktionsforskningens fyra faser verkställas. Under arbetets gång har eleverna även repeterat sina kunskaper i strecktyperna och streckordningen som också ingår i teckens struktur. Resultatet visar att om en elev förstår ett teckens struktur har eleven lättare att komma ihåg tecknet och ju mer kunskap eleven har i radikaler och komponenter desto lättare blir det för eleven att lära sig nya tecken. Att lära sig skriva ett tecken med hjälp av kunskap i radikaler och komponenter gör att eleverna får mindre belastning på arbetsminnet, vilket även förbättrar elevernas handskrivning av kinesiska tecken. Dock är det inte alla tecken som går att analysera på ett tydligt och logiskt sätt och ett undervisningsmaterial som är anpassat för elever tar tid att utforma.