En utgångspunkt för det här examensarbetet har varit Skolverkets krav på ökad digitalisering i skolan. I studien undersöktes hur lärare uppfattar eventuella möjligheter och utmaningar med att använda bokföringsprogram som digital lärresurs, inom ämnet Företagsekonomi. Syftet med studien var att få mer kunskap om bokföringsprogram som digital lärresurs. Studiens resultat består av uppfattningar ifrån fyra olika lärare och har samlats in genom samtalsintervjuer. Olika möjligheter och utmaningar identifierades och kategoriserades. Studien visar att lärare uppfattar följande möjligheter med bokföringsprogram som digital lärresurs; verklighetsanknytning, helhetsförståelse för redovisning, variationsrik undervisning, digital kompetens samt aktivitet och engagemang bland eleverna. En slutsats är att bokföringsprogram som digital lärresurs möjliggör två delmoment för ett erfarenhetsbaserat-lärande, nämligen ett aktivt experimenterande och konkret erfarenhet. Studien visar att lärare uppfattar följande utmaningar med bokföringsprogram som digital lärresurs; uppstartsprocessen, att undvika förvirring, att hantera automatiska funktioner samt att ha tillräckliga kunskaper. En slutsats är att lärarens roll är viktig för att nämnda möjligheter ska uppnås. Lärarna i studien anser att innan bokföringsprogram används som digital lärresurs, bör elever få erfarenhet och kunskap inom bokföring, med hjälp av andra lärresurser. En slutsats är att bokföringsprogram möjliggör en förlängd lärandeprocess för eleverna, men att det kräver tid och utrymme.

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.

Regeringens mål med digitaliseringen är att Sverige ska vara ledande i utvecklingen för den. Det finns en hög efterfrågan på digital kompetens och beställarkompetensen för digitala lärresurser. Detta inkluderar hur pedagoger använder, utvärderar och väljer ut lärresurser för sina elever. I särskolan ställs högre krav på att lärresurser ska passa elevens behov och förmågor. Studien syftar till att bidra med en ökad digital kompetens för pedagoger inom särskolan med metodik för utvärdering inom UX. En litteratursökning med uppföljande fallstudie har inneburit att deltagare, i intervjuer efter att ha genomfört en utvärdering, har delat med sig av reaktioner och åsikter kring hur en utvärdering av digitala lärresursen kangenomföras. Resultatet gav en bild av hur en gränssnittsinspektion i form av en heuristisk utvärdering kan genomföras av pedagoger utan erfarenhet inom UX- området. Det inkluderar även de åtgärder som rekommenderas göra för att användas mer effektivt. / The Swedish government set a goal for Sweden to become world leading in digitalizing. There is a high demand of digital competence and client competence for digital learning resources. This includes how educators use, evaluate and select learning resources for their pupils. Special schools demands a higher level of adaptability for their digital learning resources to suit their pupils’ needs and abilities. This study aims to contribute with a higher level of digital competence for educators in special school through the use of methods for evaluation used in the UX research area. A qualitative enquiry has been conducted with participants being interviewed after having completed two sets of evaluations of a digital learning resource. They offered their reactions and thoughts on how a heuristic evaluation of the digital resource can be used in their setting as a complement to existing tools for evaluation. The result gives an image on how an interface inspection in the form of a heuristic evaluation can be conducted by educators with little to no previous experience in the UX research field. It also includes the recommended actions to iterate on the heuristic evaluation approach to make it more effective for an educator in special school.