Mårtensson, Charlotte och Sörensen, Camilla (2024). Handskriftens betydelse i den tidiga skrivutvecklingen- en systematisk litteraturöversikt (The significance of handwriting in  early writing development- a systematic literature review). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Litteraturöversikten ämnar bidra med kunskaper som handlar om strukturerade undervisningsmetoder av handskrift och betydelsen av att skriva för hand för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Vid val av skrivverktyg i skolan tenderar handskrift att hamna i skymundan till förmån för digitala läromedel varpå ökad förståelse av handskriftens betydelse kan medföra ett mer välgrundat val av skrivverktyg i skolan.   Syfte och frågeställningar Denna litteraturöversikt syftar till att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling, med fokus på kognitiva processer.   Problemområdet ledde fram till följande frågeställningar: 1.      Vilka undervisningsmetoder och effekter av dessa visar den valda forskningen som framgångsrika i undervisningen av handskrift för att främja tidig skrivutveckling?   2.      Vad beskrivs i forskningen som väsentliga aspekter för att stödja elever i den tidiga skrivutvecklingen genom att förebygga handskriftssvårigheter?   Teori Denna litteraturöversikt avser att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling med fokus på handskrift och kognitiva processer, därför används kognitiv teori som teoretisk utgångspunkt och ramverk.  Resultatet speglas mot bärande begrepp i “Texttriangeln” (Hoel, 2001) såsom lokal och global nivå i skrivprocessen samt mot bärande begrepp i “The capacity theory of writing” (McCarney et al, 2013; McCutchen, 2000) såsom arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne. Metod I denna studie har systematisk litteraturöversikt använts som metod. Sökprocessen mynnade ut i 49 träffar på vetenskapliga artiklar som avgränsades till 6 artiklar och som kompletterades med 3 manuella artiklar och som utgör grunden i denna studie. Analys av de utvalda artiklarna genomfördes utifrån tematisk analys.   Resultat Resultatet av den systematiska litteraturöversikten visar att strukturerade undervisningsmetoder i handskrift och den övriga skrivutvecklingen leder till framgång hos alla elever och är avgörande för elever som riskerar att hamna i skrivsvårigheter. Tolkning av det samlade resultatet tyder även på att strukturerade undervisningsmetoder som används tidigt i skolåldern leder till förebyggande av skrivsvårigheter.  Specialpedagogiska implikationer Det är av vikt att lärare som arbetar med skrivinlärning har den kunskap som behövs för att kunna välja det arbetssätt som bäst gynnar alla elever. Arbetssättet bör bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Som speciallärare har man en central roll i sitt uppdrag att stötta lärare att utveckla sin undervisning och att presentera aktuell forskning. Speciallärarens breda uppdrag ger möjligheten att leda utvecklingsarbete som är inriktat på tidiga evidensbaserade interventioner inom skrivutveckling med handskrift som verktyg. Med stöd i tidigare forskning och resultatet kan denna litteraturöversikt förespråka en metod som systematiskt inkluderar hela skrivprocessen från handskriftsträning till produktion av texter i ett sammanhang.

The aim of this study is to investigate how teachers and primary school pupils view the use of handwriting in literacy tuition and what their thoughts are on the future of handwriting. In the study, handwriting is compared to today’s digital ways of writing. The study sets out from the Swedish curriculum (Lgr 11) and is based on interviews with teachers and pupils in grades 1–3. The results show that the pupils tend to see handwriting mainly from an individual perspective and that they consider it to be important knowledge in adult and professional life. The teachers in the study view handwriting from a pedagogical perspective and focus mainly on its role in literacy tuition. In contrast to the pupils involved in the study, the teacher are uncertain regarding the future of handwriting.

No description available.

No description available.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv. Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga. Respondenterna fokuserar på att lusten, innehållet i det barnet skriver samt att väcka skrivglädje är viktiga aspekter. Datoranvändningen ses som något positivt för alla barn och som något som kan väcka intresse för att skriva. Vår undersökning visar också på att föreställningen att vi kommer att skriva för hand även i framtiden finns även om digitala skrivverktyg tar över mer och mer. Ämnesord : korrekt pennfattning, handskrift, lärare, makt, tradition, sociohistorisk

I den alltjämt pågående digitaliseringen i skolan ökar också antalet digitala verktyg i skriftspråks­under­visningen. Som följd minskar kraven om handskrift och i media målas skrivande för hand upp som en döende konst. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad pedagogisk forskning säger om grundärares attityder till handskrift som skrivmetod. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades tre frågeställningar:                     ·            Vilken attityd har grundlärare till att undervisa i handskriftstekniker såsom exempelvis skrivstil?                     ·            Vad tror lärare om handskriftens framtidsutsikter?                     ·            Vilka argument har lärare för att undervisa eller inte undervisa i handskrifttekniker? Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie, vilket betyder att olika vetenskapliga publikationer har lästs, jämförts och sammanställts. Studien innehåller sju vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling, en masteruppsats och en kandidatuppsats. Kandidatuppsatsen representerar det nationella perspektivet i ett urval som i huvudsak består av internationellt genomförda studier.  Resultatet av studien visar att lärares attityder till handskrift är varierande. En majoritet av lärarna vill fortsatt praktisera handskriftsundervisning och har en positiv attityd till att undervisa i handskriftstekniker, men intresset avtar ju högre årskurs läraren undervisar i. Lärare anser att handskrif­tens betydelse minskat i skolorna, där brister i lärarutbildningen, tidsbrist, styrdokumentens utformning samt ett större fokus på digital teknik tros ligga bakom minskningen. Målet med handskriftsundervis­ningen är enligt lärare ökad läslighet, samtidigt som de upplever att elevernas handstil har försämrats. Endast lärarstudenter påtalar de kognitiva fördelar som kommer av att skriva för hand. Slutligen upplever lärare en osäkerhet kring handskrivandets framtid.

Denna studie undersöker lärares motiveringar till valet av skrivverktyg i svenskundervisningen. I och med den ökade digitaliseringen i läroplanen intensifieras pressen på lärarna att välja och styrka valet av handskrift, datorskrift eller en kombination av dem.    Tidigare forskning indikerar att handskriften genererar en större kognitiv process hos eleverna och tenderar att få dem att minnas det skrivna bättre än vid digitalt skrivande. Däremot visar forskningen att digitala verktyg oftare motiverar elever till skrivande. Lärare känner att de inte har nog kompetens för att undervisa skrivundervisning med olika verktyg. Det är främst de digitala verktygen som många lärare upplever som svåra att förmedla.    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där fokus ligger på begreppen mediering och den proximala utvecklingsnivån. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har sex lärare i årskurs 1–3 intervjuats, för att få inblick i lärares inställning till valet av olika skrivverktyg.   Studiens resultat pekar på att samtliga lärare utgår från den senaste revideringen av läroplanen och implementerar mer digitala verktyg i skrivundervisningen än förut. Lärarna motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen, tillgänglighet, erfarenhet och tidigare forskning. Sammantaget uppger lärarna att de önskar en kombination av de olika skrivverktygen. / <p>Svenska</p>

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.

Att kunna skriva för hand sammankopplas tätt med lärande men eftersom samhället och skolan kommit att digitaliseras är det inte ovanligt att pennan som lärandemedel får stå i skymundan i klassrummet. Tidigare forskning har belyst att pennan helt riskerar att helt ersättas med digitala redskap som surfplattor. Arbetet syftar därmed analysera hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar att skrivinlärningen ser ut beroende på om elever skriver för hand eller på surfplatta. Arbetet utgår från sociokulturellt lärande som teoretiskt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte används kvalitativa metoder med tonvikt på semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av data. Resultatet visar att det råder en delad mening bland lärare som varit verksamma sedan 1990-talet kontra lärare som varit verksamma sedan sent 2000-tal kringvilken typ av skrivinlärning som fungerar bäst. Lärare som varit verksamma sedan 2000-talet förordar läsplattan som verktyg och ser inga direkta fördelar med analoga skrivsätt. De andra lärarna förespråkar en slags blandning av digitala och analoga skrivsätt där de menar att det analoga sättet skall användas som en slags bas innan digitala redskap används. Avslutningsvis råder viss oenighet mellan de olika lärarna gällande de två undervisningssätten där eleven skall stå i fokus. / <p>Inriktning svenska</p>

I Sverige finns tiotusentals medeltida brev och juridiska handlingar, så kallade diplom, bevarade och publiceras löpande. Det här arbetet har som delsyfte att transkribera och översätta ett diplom som ännu inte blivit utgivet. Utöver det innehåller uppsatsen en kartläggning av de graftyper som förekommer i brevet från ett paleologiskt perspektiv. Till sist kommer en paleografisk undersökning av de två olika varianter av skrivteckenen som finns i diplomet, enrummigt ’ɑ’ (cursiva recentior) och tvårummigt ’a’ (cursiva antiquior), med syfte att undersöka om det finns tendenser och mönster i hur de två används av den så kallade MELL R-skrivaren i brytningstiden mellan de två skrifttyperna. Resultatet ger vid handen att det finns flera sådana tendenser, vilket illustrerar hur nytt och gammalt kan samexistera med olika funktioner innan det ena slutligen ersätter det andra.