Under min sista VFU på lärarutbildningen kom jag för första gången i kontakt medentreprenöriellt lärande. Detta pedagogiska förhållningssätt väckte ett intresse, och fick mig att fundera över hur lärare förhåller sig till detta ur ett slöjdperspektiv. Syftet med arbetet blir därmed att ge en inblick hur slöjdlärare i högstadiet förhåller sig till entreprenöriellt lärande, hur man kan inkludera detta i undervisningen, och slutligen om det skulle kunna påverka slöjden som ämne. Denna studie baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fyra olika slöjdlärare. Den teori som har använts är Lars Lindströms modell kring estetiska lärprocesser. Resultatet av studien visade på att lärarna överlag var positiva till förhållningssättet, men att det råder viss osäkerhet kring entreprenöriellt lärande. Däremot var de överens att företagsam undervisning bör ha en koppling till verkligheten och samhället. Resultatet visar även hur lärare kan tänka sig att inkludera detta i undervisning och att det finns en förhoppning att entreprenörskap kan höja ämnets status, men även en farhåga att det kan påverka ämnesinnehållet.

Syftet med studien är att ta reda på hur några fritidslärare talar om begreppet entreprenöriellt lärande samt hur de talar om hur de kan främja entreprenöriella förmågor hos eleverna vilket även motsvarar studiens frågeställningar. Studien är en kvalitativ undersökning där två intervjuer gjordes med verksamma fritidslärare som vi fick kontakt med genom vår verksamhetsförlagda utbildning. Till grund för intervjuerna användes en studieguide som dels berörde generella frågor om entreprenöriellt lärande och dels utgick ifrån, några utav oss, konstruerade fiktiva scenarion. De generella frågorna i studieguiden var av öppen karaktär för att få djupare förståelse för respondenternas tolkningar av begreppet entreprenöriellt lärande. De scenarion som valdes utgick ifrån vanligt förekommande händelser på fritidshemmet som lärarna kunde relatera till. Studiens resultat visar att fritidslärarna talar om en bred definition av begreppet där entreprenöriella förmågor och kompetenser är centrala och uttrycker även att fritidspedagogik har förutsättningar att gynna dessa. De förmågor som lyfts som mest centrala i intervjuerna är kreativitet, engagemang, nyfikenhet, ansvar, problemlösningsförmåga, idéskapande, samarbete och trygghet. Utifrån våra fiktiva scenarion belyser även resultatet hur miljön kan påverka elevernas lärande och utveckling samt vikten av ett entreprenöriellt förhållningssätt hos lärarna. I diskussionen berör vi hur fritidslärarna beskriver att miljö och ett handledande arbetssätt är viktiga delar i deras arbete med främjandet av elevers entreprenöriella förmågor.