Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker.   Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning. Både den lärarcentrerade och den elevcentrerade undervisningen skiljer sedan i grad av styrning från läraren. Ett intressant fynd finns inom kategorin elevcentrerad, ostyrd undervisning, där lärarprofiler inom slöjd och musikämnet samsas med lärarprofilen kompisen som beskrivs som en oseriös lärare som alltför mycket baserar undervisningen utifrån elevers intressen och viljor utifrån målet att bli omtyckt (Bidwell, Frank & Quiroz, 1997). I resultatdiskussionen diskuteras innebörden av detta och det ifrågasätts om detta fynd kan tolkas som en anledning till slöjdämnets status i skolvärlden.   Dessutom lyfts det i diskussionen fram, vikten av att reflektera över undervisningsmetod och mål i utvecklandet av lärarrollen och det poänteras att forskning som resulterat i lärarprofiler skulle kunna fungera som ett hjälpmedel i detta.

Denna uppsats handlar om lärare som har kommit till Sverige i vuxen ålder, utbildat sig här och är yrkesverksamma instrumentallärare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte är att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallärares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lämnar sina hemländer bakom sig. En del av det som de tar med sig från sin uppväxt i hemlandet, t.ex. språk, utbildning osv. kan bli användbara i Sverige. Hur den utlandsfödda läraren förhåller sig till den ”nya situationen” tas upp i uppsatsen.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre utlandsfödda instrumentallärare som kommer från mellanöstern och är yrkesverksamma inom musik- och kulturskolan. Uppsatsen tar sin utgång i de tre instrumentallärarnas berättelser av sina livsresor; den flerkulturella bakgrundens betydelse i yrkesutövningen och under musikhögskoleutbildningen. Resultaten visar att musiklärarnas undervisning påverkas av de musikutlärande traditioner som är av universell karaktär. Deras val av repertoar påverkas inte av den egna etniciteten och den flerkulturella bakgrunden utan det visar sig att det är instrumentets/ämnets undervisningskulturer och traditioner som bestämmer vilken repertoar lärarna använder i undervisning.