Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk. De slöjdlärare som genomförde ett samarbete med planering av ämnet var mer positiva till den nya kursplanen och till ämnets framtid. Gemensamt för alla respondenter var att de såg kvaliteter med ämnet vilket de uppfattade inte kom fram i skolans verksamhet. Slöjdlärarna ser många fördelar med ämnet, de anger att det ger självkänsla och att det är ett ämne som kan hjälpa andra ämnen. Flera slöjdlärare reflekterade över genusaspekter och hur rådande könsmönster påverkar ämnet.Nyckelord: genus, samarbete, slöjdlärare, ämnesidentitet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-45020 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Brass, Karolin |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds