Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen för hur slöjdämnets syfte kan förmedlas till elever. Skolverkets nationella utvärderingar har tidigare påtalat elevers brist på förståelse för slöjdämnets syfte och därför anses examensarbetets fråga relevant. Utifrån syftet med examensarbetet har följande frågeställningar formulerats: Hur arbetar lärare med att förmedla slöjdens syfte för elever? Vilka metoder och arbetssätt använder slöjdlärare sig av för att förmedla slöjdens syfte till sina elever? Vilka utmaningar upplever lärare finns för att förmedla slöjdens syfte till elever?Studien bygger på en kvalitativ undersökning med samtalsintervju som forskningsmetod. I studien använder jag mig av ett sociokulturellt perspektiv där jag utgår ifrån att lärande sker i samspel med andra människor och tar fasta på framförallt språkets vikt i lärandesituationer. Som bakgrund undersöks tidigare forskning och relevant litteratur för forskningsfrågan. Studiens resultat består av svar från totalt sex intervjuer med behöriga och verksamma slöjdlärare. Undersökningen visar att det förekommer flera olika arbetssätt och metoder för att förmedla slöjdens syfte till elever. Dessa har kategoriserats med hjälp av sociokulturellt teori; kommunikation och interaktion med intellektuellt redskap (dvs. språkets betydelse för mediering); användning av andra artefakter som hjälpmedel för att förmedla slöjdens syfte till eleverna; övriga didaktiska/pedagogiska aspekter. Det framkom att flera av intervjupersonerna anser tidspress vara en av de största utmaningarna för att förmedla slöjdens syfte till eleverna. Andra utmaningar som upplevs är att eleverna anser det tråkigt att prata om slöjdens syfte samt att de inte orkar eller inte vill lyssna. Att inte veta hur slöjdens syfte kan förklaras på ett bra sätt anses också problematiskt. Resultaten erhållna i detta examensarbete kan ge stöd till verksamma och framtida lärare genom att visa på olika sätt att arbeta med att förmedla och förklara slöjdämnets syfte för sina elever.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilken uppfattning slöjdlärare har om det centrala innehållet som handlar om olika kulturer, slöjdtraditioner och symboler i slöjden. Tidigare har det hörts kommentarer som ”Det är det svåraste kunskapsområde att arbeta med” samt ”Det området arbetar jag inte med, tänk om eleverna vill skapa något som är olämpligt”. Frågeställningarna i denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper slöjdlärare har om ovanstående områdena samt hur de arbetar/tolkar arbetsområdena. Var hittar slöjdlärare kunskap och inspiration om dessa områden. För att undersöka om det fanns grund att genomföra studien skapades initialt en enkät på sociala medel där endast slöjdlärare är medlemmar. Endast 87 av 10 000 medlemmar svarade på enkäten. I och med antalet respondenter samt de svar som kom in ansåg jag fanns det underlag att arbeta vidare med frågan. Enkäten följdes upp av sex intervjuer med slöjdlärare med avsikt att gå djupare in på frågorna. Resultatet samanställdes och det genererade tre teman, Meningsskapande, Tillfredställelse samt Kunskap. Dessa tre teman uppkom av de gemensamma ord/begrepp som slöjdlärarna oberoende av varandra talade om vid intervjuerna. Diskussionen behandlar främst hur de intervjuade slöjdlärarna möter dessa tre teman.

Studien avhandlar digitaliseringens påverkan på slöjdämnet i grundskolan. Hur slöjdlärare och elever använder digital teknik samt hur slöjdlärare uppfattar vilka möjligheter och hinder digital teknik har för slöjdundervisningen.Studien omfattar både den hermeneutiska och den positivistiska synen på kunskap. Genom att kombinera dessa synsätt ges undersökningen ett större djup avseende mina forskningsfrågor.Forskningsfrågorna besvarades genom en enkätundersökning. Enkäten som bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor, skickades ut elektroniskt till tre utvalda grupper på Facebook. När 38 svar var mottagna initierades analysen.Resultatet visar att en stor majoritet ser positivt på användningen av digital teknik i slöjdundervisningen och att det ger stora eller relativt stora möjligheter att exempelvis utforska modern tillverkningsteknik, öka motivationen för eleverna samt öka ämnesöverskridande samarbete mellan slöjd och andra ämnen. Resultatet visar också att den faktiska användningen är utbredd och väl integrerad gällande de allmänna digitala enheterna. Användningen av de ämnesspecifika digitala enheterna, såsom laserskärare, CAD-program, skärplotter etc, framgår av resultatrapporten. / The study discusses the impact of digitalization on the crafts subject in primary school. How sloydteachers and students use digital technology and how sloyd teachers perceive the opportunities and obstacles digital technology has for craft teaching.The study includes both the hermeneutic and the positivist view of knowledge. By combining these approaches, the investigation is given a greater depth regarding my research questions.The research questions were answered through a survey. The survey, which consisted of both multiple-choice and open-ended questions, was sent out electronically to three selected groups on Facebook. When 38 responses were received, the analysis was initiated.The results show that a large majority view the use of digital technology in crafts teaching positively and that it provides great or relatively great opportunities to, for example, explore modern manufacturing technology, increase motivation for students and increase interdisciplinary collaboration between crafts and other subjects. The result also shows that the actual use is widespread and effectively integrated regarding the general digital devices. The use of subject-specific digital devices, such as laser cutters, CAD programs, cutting plotters, etc., is shown in the results report.

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.