<p>Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet. Under intervjuerna uttrycktes åsikter om att elever får möta praktiskt tillämpad matematik i träslöjdsundervisningen, där möjligheter till konkretisering och visualisering ges. De intervjuade lärarna är positiva till samarbete, men uppger att något sådant inte existerar i dagsläget. De anser att det finns ett antal faktorer som hindrar dem från att arbeta aktivt för ämnesintegrering, bland annat tidsbrist, organisation och attityder. Lärarna uppger att de har liten eller ingen insyn i varandras arbete, varför det är svårt för dem att hjälpa eleverna att väva samman sina erfarenheter inom matematik och träslöjd. Det framkommer även att lärarna upplever att eleverna kan ha svårt att förstå sambandet mellan matematik och träslöjd. Vi kan här se en koppling till vilken generell syn som finns på de båda ämnena, där matematiken anses ha högre status än träslöjden. Med matematik avses allt som oftast den akademiska matematiken och inte de kunskaper som gemene man använder sig av dagligen. Vi upplever att våra intervjuer har bidragit till att idéer om samarbete mellan matematik och träslöjd har väckts hos våra intervjupersoner. Eftersom vi anser att ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd har stora fördelar för elevernas kunskapsutveckling, är vår förhoppning att sådant arbete kan komma att utvecklas. Vi hoppas även att de som läser vår studie kan inspireras till att arbeta ämnesintegrerat.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet. Under intervjuerna uttrycktes åsikter om att elever får möta praktiskt tillämpad matematik i träslöjdsundervisningen, där möjligheter till konkretisering och visualisering ges. De intervjuade lärarna är positiva till samarbete, men uppger att något sådant inte existerar i dagsläget. De anser att det finns ett antal faktorer som hindrar dem från att arbeta aktivt för ämnesintegrering, bland annat tidsbrist, organisation och attityder. Lärarna uppger att de har liten eller ingen insyn i varandras arbete, varför det är svårt för dem att hjälpa eleverna att väva samman sina erfarenheter inom matematik och träslöjd. Det framkommer även att lärarna upplever att eleverna kan ha svårt att förstå sambandet mellan matematik och träslöjd. Vi kan här se en koppling till vilken generell syn som finns på de båda ämnena, där matematiken anses ha högre status än träslöjden. Med matematik avses allt som oftast den akademiska matematiken och inte de kunskaper som gemene man använder sig av dagligen. Vi upplever att våra intervjuer har bidragit till att idéer om samarbete mellan matematik och träslöjd har väckts hos våra intervjupersoner. Eftersom vi anser att ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd har stora fördelar för elevernas kunskapsutveckling, är vår förhoppning att sådant arbete kan komma att utvecklas. Vi hoppas även att de som läser vår studie kan inspireras till att arbeta ämnesintegrerat.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Med frågan Var finns träjuntan som ingång och övergripande ramfråga behandlar den här undersökningen frågeställningarna Hur ser relationer till tradition ut hos människor som träffas i grupp för att slöjda i materialen trä och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trä och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda på om materialet trä har samma funktion som det textila materialet i att förena människor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har därutöver behandlat frågor kring varför människor väljer att träffas på ett sådant sätt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och träjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har använts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige. I en av dessa, en syjunta, har en träworkshop genomförts med syfte att närmare utforska deltagarnas relationer till materialen trä och textil. Den pragmatiska kunskapsteorin med handlingen i fokus har använts för att se närmare på de kunskapsprocesser som skapas i dessa grupper. Slöjdgruppernas relation till materialen och till slöjdprocessen har speglats genom den amerikanske sociologen Richard Sennetts teorier om hantverk. Resultatet visar att de slöjdgrupper som träffas i dag följer en tradition, en syjuntetradition. Historiskt har framför allt det textila materialet samlat människor, både män och kvinnor, i vad vi idag kallar syjuntor men som även gått under namn som kafferep, bindstugor eller rockstugor. Den praktiska kunskapsprocessen i slöjdgruppernas verksamhet förmedlas i korthet genom att se och göra. Den består av problemlösning i kombination med vana, rutin eller rytm. Av teori och praktik. Rytmen skapar samtidigt utrymme för den sociala samvaro som kännetecknar syjuntan, av samtalet som böljar fram och tillbaka mellan här och nu och världen utanför. / BI / Design

Syftet med undersökningen är att kartlägga böjträmetoder och utveckla förenklade teknikerför böjning av björk med inriktning mot tillämpning i skolslöjden. Arbetet är gjort utifrånfrågeställningarna ”Vilka manuella tekniker finns för att forma och böja björk och vilka föroch nackdelar har dessa? ” samt ” Hur kan böjträtekniker förenklas för tillämpning iskolslöjden?” Hypotesen för denna undersökning är således genom att undersöka vilkatekniker för böjträ som passar inom skolslöjden kan användningen av metoden styrkas.Jag har i denna undersökning testat på de manuella tekniker och verktyg för böjträ som jagfunnit för ämnet via olika källor som litteratur, hemsidor och från lärares erfarenheter. Dessaär basning via bastrumma, genom blötläggning, spårning, skiktlimning samt med verktygenstrykjärn och plattång. Metoden för denna undersökning var kvasiexperimentell metodsammankopplad med ramfaktorteorin i en positivistisk infallsvinkel. De för och nackdelarsom finns för varje teknik presenteras genom sammanställda tabeller utifrån mätningsanalysoch konstateranden i experimentfasen samt de fyra ramfaktorerna ekonomisk faktor,miljöfaktor, rumslig faktor samt tidsfaktor med fokus på användning i skolslöjden. Utifrån deutvalda ramfaktorerna visar resultatet på att teknikerna för bearbetning och lyckad formningav böjträ är skiktlimning och strykjärnsmetoden. Resultatet visar även att alla olika teknikerför böjträ oftast kräver något typ av stöd i form av mall för att förhindra sprickningar avfibrerna. Formplattan jag tagit fram förenklade formning av böjträ och gav totalt sett ett bättreresultat än utan ett stöd för fibrerna i ytterkant.

Syftet har varit att bilda en uppfattning om hur mycket metallslöjd som genomförs på skolorna. Jag har valt att i första hand fokusera på mellanstadiet, och vilka förutsättningar som finns för det. Arbetet bygger på telefonintervjuer där slöjdlärare får svara på frågor om metallslöjdande, hur förutsättningarna ser ut, vilken kunskap de har och vad de önskar att få lära sig. Syftet med studien är att undersöka om metallslöjd har mindre utrymme i slöjdämnet än träslöjd.

<p>Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.</p>

Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.

No description available.

<p><p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.</p></p>