Syftet har varit att bilda en uppfattning om hur mycket metallslöjd som genomförs på skolorna. Jag har valt att i första hand fokusera på mellanstadiet, och vilka förutsättningar som finns för det. Arbetet bygger på telefonintervjuer där slöjdlärare får svara på frågor om metallslöjdande, hur förutsättningarna ser ut, vilken kunskap de har och vad de önskar att få lära sig. Syftet med studien är att undersöka om metallslöjd har mindre utrymme i slöjdämnet än träslöjd.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen. Även en gruppintervju har gjorts med elever som har erfarenhet av samarbete i slöjden. Resultatet visar en viss koppling mellan samarbete i slöjden och lärarens utbildning, då främst vilken läroplan deras egen utbildning svarat emot och att det finns andra faktorer som spelar en betydande roll såsom lokaler för samarbetet i slöjdens olika material, samt att elevernas motivation ökar i viss grad med uppgifter då både hårda och mjuka material ingår.