Uppsatsen utgår ifrån en enkät där 13 stycken slöjdlärare i låg- och mellanstadiet svarade på olika frågor om metallslöjd. Resultatet analyseras utifrån fem kategorier: behörighet, förutsättningar, läroplaner, antal tjänsteår och framtid. I resultatet framkom det att det inte är någon av deltagarna i studien som använder mer än 25 % av tiden på arbeten i metall. Dock menar drygt hälften av de tillfrågade att de lägger ner ungefär 25 % av tiden till att arbeta med materialet. I resultatet framkommer det också att de fem parametrarna som utgjorde kategorier för resultatanalysen inte påverkade omfattningen av undervisningen i metallslöjd. På frågan om slöjdens framtid svarade vissa av deltagarna att de trodde att metallslöjden skulle försvinna på grund av ekonomiska orsaker. En del trodde också att det kommer att komma in nya tekniker i ämnet och nämner då 3-D-skrivare och CAD som exempel på sådana. Undersökningen visar att metallslöjden får ganska lite utrymme i trä- och metallslöjden hos några av informanterna. En av anledningarna som nämns är ekonomiska faktorer och brister på rätt utrustning, en annan är elevernas låga ålder. Varför slöjden är viktig är också en fråga som diskuteras i uppsatsens diskussionsdel. Ett av de argument som förs fram är att slöjden väger upp de teoretiska ämnena. Ett annat är att skolan ska spegla samhället där olika människor har olika förutsättningar.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild. Faktakunskap kan betraktas som en viktig grund både i kursplanen och hos lärarna. Lärarna bestämmer vad som är viktig, grundläggande kunskap. Kursplanen ger ett stort tolkningsutrymme åt lärarna, vilket gör att de prioriterar efter egen uppfattning.  Faktakunskap kan inte betraktas bara för sig själv utan måste ses i ett sociokulturellt samband.    Sökord: kursplan, trä- och metallslöjd, faktakunskap

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur nu verksamma slöjdlärare uppfattar begreppet entreprenörskap i relation till deras egen undervisning. Studiens forskningsfrågor undersöker hur slöjdlärare förhåller sig till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Samt vilka för- respektive nackdelar lärare uppfattar att det finns med entreprenöriellt lärande. De deltagande lärarna har fått besvara ett antal frågor som skickats ut och besvarats via mail. Resultaten i denna undersökning visar att de deltagande respondenterna förhåller sig till entreprenörskap på olika sätt, både medvetet och omedvetet. Alla respondenter kopplade dock entreprenörskap till idéutveckling och handlingskraft och de var eniga om att slöjduppgifters utformning hade stor betydelse för elevers lärande. Uppgifterna bör vara kreativa, lösningsinriktade och verklighetsanknutna för att eleverna ska tillgodogöra sig färdigheter som de har användning av i sin vardag och i sitt kommande yrkesliv. Alla respondenter uppfattar det entreprenöriella lärandet som fördelaktigt, de nackdelar som framkom med entreprenöriellt lärande är det ökade elevansvaret som inte passar alla elever.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.</p>

<p>Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.</p>

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades. Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete; Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan.

Syftet har varit att bilda en uppfattning om hur mycket metallslöjd som genomförs på skolorna. Jag har valt att i första hand fokusera på mellanstadiet, och vilka förutsättningar som finns för det. Arbetet bygger på telefonintervjuer där slöjdlärare får svara på frågor om metallslöjdande, hur förutsättningarna ser ut, vilken kunskap de har och vad de önskar att få lära sig. Syftet med studien är att undersöka om metallslöjd har mindre utrymme i slöjdämnet än träslöjd.

The study intends to shed light on how teachers in the subject sloyd, both within textile- and wood- and metal sloyd, relate to gender in their intentions and in their action in school practice and the possible discrepancy in between. Furthermore, the study aims to investigate how the historical legacy of gender coding in sloyd affect teachers in today’s education. The study is based on a qualitative research perspective, and could therefore be placed in the humanities with further delineation didactics. Furthermore, the study is fully encompassed by the hermeneutic doctrine, when the author’s prior understanding as prospective sloyd teachers affects the study. Gender Theoretical models and concepts by Yvonne Hirdman and Britt-Marie Thurén is used in the study as an analytical tool for understanding the discrepancy between intention and action realized in the sloyd classroom. The study includes six active sloyd teachers that have been observed and subsequently interviewed on sloyd and gender. The study shows five possible gender orders in the sloyd classroom and informants of the study can be classified to two of them. The study also shows that teachers relate to the historical legacy of gender coding in different ways in their sloyd teaching. Most sloyd teachers relate to this legacy by not acknowledging it, but rather sharing it with students in passing. Students' creativity, motor skills and problem solving are keywords for the abilities the informants want to see that students develop in sloyd.