Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild. Faktakunskap kan betraktas som en viktig grund både i kursplanen och hos lärarna. Lärarna bestämmer vad som är viktig, grundläggande kunskap. Kursplanen ger ett stort tolkningsutrymme åt lärarna, vilket gör att de prioriterar efter egen uppfattning.  Faktakunskap kan inte betraktas bara för sig själv utan måste ses i ett sociokulturellt samband.    Sökord: kursplan, trä- och metallslöjd, faktakunskap

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen. Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt. 72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang. Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten. Dessa elevers engagemang var under lektionen större än det engagemang eleverna som deltog i den traditionellt utformande lektionen visade. Resultatet för enkäten visade också på intressanta skillnader i vissa specifika frågor mellan de elever som tagit del av den traditionellt utformade lektionen och de som tagit del av den musiskt utformade lektionen. Dessa skillnader diskuterades och en avslutande reflektion blev, att olika elever lär på olika sätt och att lärandet främjas av musiska undervisningsmetoder.

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö.<strong> </strong>Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.<strong> </strong> Resultatet av provet visar att det i<strong> </strong>inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.</p>

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser.

Denna studie syftar att undersöka om arbete med skönlitteratur och skilda läsarter i religionskunskapsundervisningen kan uppfylla både utbildnings- som bildningsmål. Genom textanalys har tre textbidrag undersökts och tolkats. Maria Kuchens Den stora skogen och Kerstin Ekmans Gud och Ginko från antologi Boken om oss alla- Tretton röster om Bibeln och Tatjana Brandt´s inledning och essä Överhettad känsla och ambivalent kunskap- En essä om Frances Burney i boken Fängslad- Essäer om lusten till litteraturen och läsningens plats i livet. Ur en antydan om spänning mellan ämnesplanens olika delar och ställt i ljuset av utbildningsvetenskapliga perspektiv, ställs en ökad fokus på faktakunskaper mot ett kunskapsförslag bestående av tolkning, dialog och förståelse. Slutsatser är att tolkningen av de analyserade författarnas texter ger uttryck för både fiktiv som faktiv läsart, samt kan förstås uppfylla både utbildnings- och bildningsmål.  Förslagsvis beskrivs även de två läsarterna fiktiv och faktiv med tillhörande tolkningsgemenskaper kunna uppfylla olika roller i ett undervisningssammanhang och återställa balansen mellan ämnesplanens olika delar.