I denna studie har jag undersökt vilka åsikter, normer och föreställningar sompåverkat högstadieelevernas val av slöjdart. Genom kvalitativa intervjuer medutvalda elever har jag fått intressanta svar på mina frågor. Slöjdvalen i högstadietsker oftast under grupptryck från klasskompisarna, där traditionsenliga val görsmed att flickor över lag valt textilslöjd och pojkar valt trä- och metallslöjd. Attslöjdämnet är roligt och att eleverna indirekt vill bli styrda i deras val av slöjdart,med något slöjdarbete som går snabbt samt lite roliga saker för att fågrundläggande kunskaper, samt att locka intresset till de olika slöjdarterna harkommit fram i min studie. Analysen av intervjudeltagarnas svar är att slöjdlärarnabör visa på olika slöjdalster för de olika bedömningsnivåerna med instruktioner itext och bild, för att slöjdprocessen ska bli tydlig och intressant.Miljön kan naturligtvis påverka slöjdvalen med den bullriga trä- ochmetallslöjdsal eller den lugnare miljön som är i textilslöjdsalen. Lärarna är föreleverna förebilder som har ett ansvar för slöjdelevernas uppfattning omslöjdarternas könskodning. Detta är av stor vikt som det krävs att jobba medgemensamt i kommunerna i landet för att eleverna ska få en likvärdig utbildning.

<p>Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.</p>

<p><strong>I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, <em>The theory of affordances, </em>vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - <em>affordanser</em> - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort. </strong></p><p> </p>

Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort.

Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för elevernas möjlighet att välja materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Jag ville ta reda på varför vissa skolor väljer den här modellen av slöjdundervisningens organisation. I undersökningen använde jag mig av kvalitativ data med intervjuer med två rektorer, fyra lärare och åtta elever från olika skolor för att få fram olika åsikter kring valet av materialinriktning i åk 8-9 i grundskolan. Litteratur och tidigare forskning visar att bestämmelsen angående val av materialinriktning i slöjden för elever i åk 8-9 är ett lokalt beslut som är baserat på slöjdämnets historia samt tradition. De visar också att det inte finns tydliga riktlinjer i styrdokumentet som preciserar vilka material som ska kombineras på slöjden i åk 7-9 i grundskolan. Organiseringen av slöjdundervisningen ser olika ut och sker på lokal nivå. Lärare och rektorer tolkar styrdokument olika vilket kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Att eleverna väljer materialinriktning gör att skolan inte förhåller sig till kursplanen och kunskapskraven för ämnet slöjd. Detta resulterar i att eleverna går miste om en del kunskapsområde som behandlas i grundskolan.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.

Syftet med denna studie är att ta reda på om trä- och metallslöjden, dvs den del av slöjden som arbetar med hårda material kan bli sammanslagen med ämnet teknik. Bakgrunden till det är att jag vill undersöka om hur slöjdens framtid skulle kunna se ut och om man skulle behöva förändra ämnet för att låta det passa in mer i framtidens teknikutveckling. Samt om det kanske endast räcker med att ha valfria teknologiska inslag så som läroplanen redan idag tillåter. Studien har gjorts med nio semistrukturerade frågor från fyra informanter. I diskussionsdelen framgår att tekniken mycket väl kan sammanfogas med ämnet trä- och metallslöjd men med komplikationen att det kan vara svårt att få tag på lärare i ett nytt ämne som liknar Finlands motsvarighet till trä- och metallslöjd som heter teknisk slöjd. Det kommer att behövas vara en långsam övergångsprocess för att hinna få utbildade lärare som kan hantera både ämnet teknik och trä- och metallslöjd. Kanske är en mer teknologiinriktad slöjd en väg att gå har jag kommit fram till i min undersökning. En annan aspekt med denna undersökning är att jag vill ta reda på om skolämnet trä- och metallslöjdens status kan förändras, dvs. hur kan man höja det och på vilka sätt är det möjligt. Jag har funnit att slöjdämnets status varierar på olika platser och för olika människor beroende på vilken bakgrund de själv har.

Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna slöjdlärares upplevelser om hur upphävandet av slöjdvalet på högstadiet har påverkat slöjdundervisningen. Studien genomfördes med den kvalitativa intervjun som metod och utgick ifrån tre frågeställningar;Vad finns det för upplevda effekter med att eleverna inte får välja materialinriktning i högstadiet? Vad uppger lärarna som skäl till slöjdvalets borttagande? Vilka ramfaktorer styrslöjdvalet? Huvudresultatet visade att det främst är ramfaktor Gruppen och den ojämna gruppstorleken samt arbetsbelastningen hos slöjdlärarna som styrde slöjdvalet och var anledning till slöjdvalets borttagande. Slöjdlärarna i studien upplevde framför allt positiva effekter när eleverna har båda materialinriktningarna i högstadiet. Den negativa effekt som visade sig i studien var att elevernas möjlighet till fördjupning inom materialinriktningarna minskas.

Syftet med denna studie är att försöka förstå hur slöjdlärare ser på sambedömning som i sin tur leder till ett slutbetyg i ämnet slöjd. Studien genomfördes med kvalitativ metod där 10 stycken slöjdlärare intervjuades, alla verksamma och utbildade i grundskolans årskurs 7 - 9. Intervju med Skolverket har även gjorts för att få en klarare bild och hänvisning i frågeställningarna. Intervjuerna gav en insyn i hur olika sambedömningar ter sig i grundskolorna runt om i Sverige och hur de tänker olika kring bedömningen mot ett slutbetyg i ämnet slöjd. Slöjdlärarna har olika förutsättningar till att kunna bedriva sambedömning och har olika anledningar till vilken utsträckning sambedömning görs eller inte görs. Kunskapsnivåerna mellan de olika slöjdarterna trä- och metall samt textil varierar. I vilken utsträckning ämnesmatriser används är även de olika på samtliga skolor men något som är gemensamt är att samtliga skolor undervisar i båda slöjdarterna, har samma betygskriterier och sätter ett gemensamt termins och slutbetyg i ämnet slöjd. Studien indikerar att det behövs mer forskning kring sambedömning och hur slöjdlärare tillsammans sätter betyg i ämnet slöjd och kanske undersöka hur olika detta görs runt om i skolorna i Sverige.