Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.

<p>Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.</p>

Syftet med studien är att beskriva hur slöjdämnet kan undervisas som ett sammanhållet ämne. Frågeställningarna är följande:  Hur planerar och genomför lärare sin slöjdundervisning? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare i tillämpningen/undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne och vilka förutsättningar krävs? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med åtta slöjdlärare på sex olika skolor. Studiens resultat visar att det skiljer sig åt i hur slöjdundervisningen organiseras på de olika skolorna. Vilka hinder och utmaningar som lärarna upplever i undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne varierar även det beroende på vilka förutsättningar som finns på respektive skola. Utmaningar som lärarna belyser är bland annat brist på gemensam planeringstid och salar placerade långt ifrån varandra. Möjligheter med att undervisa slöjd som ett sammanhållet ämne är enligt merparten av lärarna att det underlättar vid bedömning samt ökar likvärdigheten för eleverna vid betygssättning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.

Syftet med denna studie har varit att undersöka erfarna slöjdlärares upplevelser om hur upphävandet av slöjdvalet på högstadiet har påverkat slöjdundervisningen. Studien genomfördes med den kvalitativa intervjun som metod och utgick ifrån tre frågeställningar;Vad finns det för upplevda effekter med att eleverna inte får välja materialinriktning i högstadiet? Vad uppger lärarna som skäl till slöjdvalets borttagande? Vilka ramfaktorer styrslöjdvalet? Huvudresultatet visade att det främst är ramfaktor Gruppen och den ojämna gruppstorleken samt arbetsbelastningen hos slöjdlärarna som styrde slöjdvalet och var anledning till slöjdvalets borttagande. Slöjdlärarna i studien upplevde framför allt positiva effekter när eleverna har båda materialinriktningarna i högstadiet. Den negativa effekt som visade sig i studien var att elevernas möjlighet till fördjupning inom materialinriktningarna minskas.