Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om varför skolor har slöjdval och på vilketsätt lärare upplever slöjdvalets påverkan på slöjdundervisningen. Studien genomfördes meden metod av kvalitativ ansats där fem stycken intervjuer gjordes med slöjdlärare verksamma i grundskolans senare år på skolor där elever ges möjlighet att välja materialinriktning. Frågeställningarna som guidade mig under arbetets gång var: 1. Varför har skolor slöjdval och hur motiveras detta? 2. Vilka för- och nackdelar upplever slöjdlärare med slöjdvalet? 3. Vilka förutsättningar för undervisning i slöjd skapas av slöjdvalet? Huvudresultaten var att tradition är orsaken till varför skolor genomför vad slöjdlärare kallar för slöjdval i grundskolans senare år. Slöjdvalet upplevs av de intervjuade slöjdlärarna sompositivt, likaså av eleverna. De främsta fördelarna med val av materialinriktning visade sig vara:- Mer motiverade och drivna elever- Högre måluppfyllelse och betyg hos eleverna- Ett mer varierat yrke för slöjdläraren- Bättre arbetsmiljö i slöjdsalen. De mest påtagliga nackdelarna menade slöjdlärarna vara dels ojämna grupper i förhållande tillbåde storlek och kön, dels att konflikter kunde uppstå mellan lärarkollegorna samt mellan lärare och elev. Fortsättningsvis visade resultaten att slöjdvalet har påverkan och påverkas av 5 olika ramfaktorer: Tradition, gruppen, rummet, tiden och styrdokument.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt – genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget. Dessa kallade jag för frihet och tvång, identitet och praktik samt scenen och dramat, vilka i nämnd ordning behandlade elevernas valfrihet i relation till slöjden, deras val i förhållande till identitetsskapande och, till sist, möjligheter att utmana den traditionella genusordningen. Jag kom fram till att den uppdelade slöjden, som den mestadels är organiserad med slöjdval någon gång under grundskolans senare år – där flickor väljer att textilslöjda med sina kvinnliga lärare och pojkar att träslöjda med sina oftast manliga lärare – faktiskt underblåser traditionella könsmönster. Men, jag fann också att ”tvåämnesslöjden”, då framförallt pojkar befinner sig i textilslöjdsalen, har möjligheter att utmana genussystemet, då pojkarnas textilslöjdande kan uppfattas som ett utforskande av genuskontraktets gränser, som en praktik vilken orsakar antagonism i den manliga identiteten och som på sikt har möjlighet att skapa nytt innehåll till kategorin man. I det gestaltande arbetet tog jag bland annat fasta på ovan beskrivna teman och utformade en textil berättelse om valfrihet, identitet och utforskande av genusgränser.