Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.

<p>Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.</p>

I detta arbete presenteras analysen av böckerna: Trolldom i gamla stan, skriven av Martin Olczek och illustrerad av Anna Sandler (2017), Handbok för superhjältar: Del 1 - Handboken som är skriven av Elias Våhlund och Agnes Våhlund (2017), samt Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen som är skriven av Camilla Brinck (2018).Analysen gjordes genom en hermeneutisk inriktning vilket innebar att böckerna analyserades med målet att tolka, förstå och förmedla upplevelser av materialet. Huvudsyftet med analysen var att få syn på genusdrag hos huvudkaraktärerna och vilka könsrollsmönster som de speglade. Som hjälp får att veta vilka könsstereotypa karaktärsdrag jag skulle leta efter användes Maria Nikolajevas (2017) schema över typiska karaktärsdrag hos manliga och kvinnliga huvudpersoner. Schemat användes dessutom som ett verktyg för att kunna synliggöra om huvudkaraktärerna i de valda böckerna förstärkte eller förbröt de traditionella föreställningarna om vad som anses manligt och kvinnligt.Bakgrunden till arbetet ligger i att man i dagens samhälle ofta förväntar sig att en persons biologiska kön även innebär att personen skall bete sig på ett specifikt sätt. I olika kulturer och i olika samhällen finns det förväntningar om vad som anses manligt och kvinnligt. Det man ofta glömmer bort är att normer kring genus och kön ofta förändras över tid vilket då innebär att dagens samhälle är berikat med fler överskridande könsrollsmönster. Barnböckerna representerar ofta aktuella debatter inom samhället och genom att analysera barnböcker kan man på syn på olika debatterade områden, i detta fall genus och könsrollsmönster. Slutsatsen i analysen blev att huvudkaraktärens biologiska kön inte bety

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender.   The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.