<p>In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities?</p><p>The method I used to examine my question was qualitative interview.</p><p>The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers.</p><p>Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school.</p><p>Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows.</p><p>My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children.</p><p>Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter?</p><p>För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer.</p><p>De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6).</p><p>De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte.</p><p>Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet.</p><p>Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter.</p><p>Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering</p>

<p>Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg & Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.</p>

In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities? The method I used to examine my question was qualitative interview. The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers. Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate. During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school. Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate. The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows. My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children. Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning / Sammanfattning Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter? För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer. De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6). De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter. I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte. Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter. Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet. Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter. Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering

Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg &amp; Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka några idrottslärares tolkning av den nationella kursplanen för idrott och hälsa och hur denna tar sig i uttryck genom LPP. Studien utgår från nedanstående frågeställningar 1. Vad innehåller en LPP? 2. Hur skiljer sig LPP från den nationella kursplanen? Metod I studien har vi utgått från en kvalitativ textanalys ifrån tio olika LPP, med hjälp av Googles-sökmotor har vi sökt på ”pedagogisk planering åk 7-9 idrott och hälsa” för att få tillgång till det material som skall analyseras. Studien utgick ifrån de tio första LPP som dök upp i resultatet från sökningen. Resultat Genom analys av LPP har det visat sig att idrottsläraren har olika stora möjligheter att fritt formulera en egen LPP som inte alls behöver vara identisk med den nationella kursplanen. En tolkning vid arbetet med LPP, är att se det som ett uttryck eller försök till att förändra skolans styrning av ämnet. Överlag tolkas det som att lärare runt om i Sverige har använt sig av LPP för att förenkla och förtydliga ämnets mål. Genom att ha skrivit en LPP fick lärarna en annan typ av ansvar då de inte bara följde kursplanen utan även tolkade den på ett eget sätt. En LPP kunde vara nästan ”identisk” som den nationella kursplanen, men även ha fria tolkningar av kursplanen. Detta berodde på hur långt utanför ramarna läraren valde att gå. Slutsats Utifrån resultatet av studien kan det sammanfattas att det varierar väldigt mycket hur skolornas LPP ser ut. Generellt sett är det svårt att få fram ett tydligt svar för hur det ser ut i hela landet. Detta beror på att den insamlade data från nätet var väldigt begränsad och i liten omfattning. Det kan tolkas att Skolverket inte uppmanar lärarna att skriva LPP då det inte förekommer på deras hemsida överhuvudtaget.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll läraren har för att stärka elevers motivation, samt belysa hur man kan arbeta för att motivera elever i grundskolans tidigare år inom matematikämnet. Studiens frågeställningar är: Hur uppfattar lärare begreppet motivation? Hur ser lärare på sin roll för att skapa motivation hos sina elever inom matematikämnet? Hur arbetar lärare för att bibehålla eller öka elevers motivation till lärande inom matematikämnet? Studiens empiriska del utgörs av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer, varpå urvalet består av fem verksamma lärare med ett gediget intresse för matematikämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt har i resultatet tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, det vill säga att motivationsarbetet ställts i relation till en social kontext. Som grund för arbetet ligger en litteraturstudie som berör allt från vilka olika motivationsfaktorer som finns till hur läraren arbetar för att skapa en motiverande undervisning. Efter analys och tolkning av empirin framkom ett mönster, vilket tydligt visar att läraren anses vara den mest avgörande faktorn för att elever ska känna motivation gentemot matematikämnet. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att läraryrket är en mångfasetterad profession, varav lärarens agerande har stor betydelse för att skapa goda relationer, tillhandahålla meningsfull undervisning, stärka elevens självkänsla samt få varje elev att känna sig bekräftad. Således är det viktigt att som lärare ha ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna och att som lärare utstråla entusiasm och engagemang. Dock framkom det i studien även hinder som lärare anser hämma elevers motivation. Dessa är bland annat yttre faktorer såsom föräldrars negativa inställning till matematikämnet vilket överförs till barnet. Även för stora klasser där sämre möjlighet att tillgodose varje elevs behov påträffades, liksom svårigheten i att motivera elever som inte ser något syfte och samband i sitt lärande.

Det finns en större sannolikhet att flerspråkiga elever kan komma att möta fler språkliga utmaningar i NO-ämnena än elever som blir undervisade i sitt modersmål. Flerspråkiga elever ska under en kortare period lära sig att både använda sig av det svenska språket samt att lära sig NO- begrepp vilket leder till språkliga utmaningar. Med hänsyn till att flerspråkiga elever behöver stöd för att komma framåt i sitt arbete behöver läraren se till att det sker en extra tydlig planering med extra språkligt stöd i sin pedagogiska NO- planering. Vi vill med vår studie ta reda på om och hur lärare skapar bättre förutsättningar för flerspråkiga elever i NO undervisningen. För att kunna svara på våra forskningsfrågor, samlade vi in material genom att utför observationer och intervjuer av lärare för årskurs 4–6. Observationerna verkade som underlag för att kunna genomföra halvstrukturerade intervjuer och därmed kunna få reda på vilka språkliga stöttnings metoder lärare använder sig av till flerspråkiga elever i NO-ämnena. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika typer av modaliteter i sin pedagogiska planering som stöd i NO-ämnena. Resultatet har även visat att kooperativt lärande har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling och lärande i NO-ämnena.

Studien undersökte hur lärare i fritidshem arbetar med pedagogiska planeringar med utgångpunkt i policy enactment teorin. Frågeställningarna fokuserades på att förstå hur lärarna i fritidshem betonar sitt arbete med pedagogiska planeringar och vilka metoder de implementerar för att få en högre kvalitet i verksamheten samt för att skapa en strukturerad undervisning för elevernas lärande och utveckling. Studiens metod inkluderade en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer, där studieobjekten var tio verksamma lärare i fritidshem med olika arbetserfarenheter. Materialet bestod av lärarna i fritidshems resonemang kring studiens ämne. Data som samlades in från intervjuerna bearbetades genom en tematisk analysmetoden för att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar. Resultatet i studien visade att lärarna i fritidshem betonar pedagogisk planering som en väsentlig del av fritidshemsverksamheten, där utgångspunkten är i de nationella målen och andra policytexter. Lärarna i fritidshem använder sig av olika metoder för att utföra arbetet med pedagogisk planering, vilka tillvägagångssätt som används anpassas utifrån förutsättningar och behov som finns i verksamheterna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar utomhusundervisning utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Forskningsfrågor som guidar den här studien är: “Hur synliggörs utomhusundervisning vid planering i såväl skriftliga planeringsdokument som i tal?” och “Hur motiverar förskollärare de didaktiska ställningstagandena i relation till utomhusundervisning?”. För att svara på studiens forskningsfrågor har dokumentanalys och forskningsintervju använts som metoder för att samla in datamaterial. För att stärka planeringsdokumenten som samlats in spelades pedagogernas diskussioner in med hjälp av en ljudupptagare. Ljudinspelningarna från planeringarna analyserades tillsammans med de skriftliga planeringsdokumenten. De pedagogiska planeringarna följdes upp med intervjuer av förskollärare som spelades in med ljudupptagare och analyserades. Datamaterialet har transkriberats och kategoriserats utifrån likheter och skillnader i empirin. Studiens teori är utvecklingspedagogik med tillhörande begrepp, lärandets akt och lärandets objekt som har använts vid analys av datamaterialet. I studien medverkar fyra förskolor från två kommuner i södra Sverige. Förskollärarna har varierande yrkeserfarenheter med olika kunskaper om utomhuspedagogik och didaktik. I resultatet synliggörs variation i hur arbetslagen planerar för undervisning utomhus utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Samtliga arbetslag har en strävan om att inkludera utomhuspedagogik i deras temaarbete. I förskolornas planeringsdokument synliggörs det att utformningen av utomhusundervisning varieras i förhållande till deras temaarbete. Studiens förskollärare motiverar att didaktikens frågor är en bra utgångspunkt för undervisning utomhus. Något som genomsyrar resultatet är brist på kunskap om didaktik som begrepp. Det framförs att förskollärare behöver mer vägledning i både att inta medvetet didaktiskt förhållningssätt och hur utomhusundervisning kan samverkas med undervisningen som bedrivs inomhus. Det framförs i studien att didaktisk planering ökar förutsättningar för förskoleverksamhet att bedriva undervisning som stimulerar barns utforskande. Förskolor har olika förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogik, både vad gäller miljöns utformning och pedagogernas kunskaper.