<p>Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. </p><p>Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. </p><p>Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson). Dessa skildrar perioden mellan 1850-tal och 1930-tal. </p><p>En jämförelse mellan den faktiska historiska utvecklingen och den skildrade verkligheten i skönlitteraturen visar att de politiska händelserna till viss del lyser igenom i skönlitteraturen. Exempel på detta är införandet av realexamen samt flickornas entré på läroverken. Vissa fenomen, såsom latinfrågan och bottenskolan, tas inte alls upp i skönlitteraturen.</p>

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson). Dessa skildrar perioden mellan 1850-tal och 1930-tal. En jämförelse mellan den faktiska historiska utvecklingen och den skildrade verkligheten i skönlitteraturen visar att de politiska händelserna till viss del lyser igenom i skönlitteraturen. Exempel på detta är införandet av realexamen samt flickornas entré på läroverken. Vissa fenomen, såsom latinfrågan och bottenskolan, tas inte alls upp i skönlitteraturen.

I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968.  Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser.  Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.

I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968.  Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser.  Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.