<p>In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters.</p><p>I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways.</p><p>In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils.</p><p>The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training.</p><p>As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way.</p><p>Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express.</p><p>The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances.</p><p>Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school.</p> / <p>I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse.</p><p>Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever.</p><p>I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning.</p><p>Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta.</p><p>Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.</p>

The aim of the study is to examine how four teachers in grades 1–3 describe how they organize teaching to develop reading development inbilingual students' reading acquisition. Based on the aim, two following research questions were concretized: How do four active teachers adapt teaching for students with Swedish as a second language to develop reading acquisition and reading development? What methods do the teachers suggest using in teaching to stimulate and advocate for students with another mother tongue than Swedish? The study is based on a qualitative method and the collection of material is made with semi structured interviews. The respondents in the study comprise four competent teachers in the subject Swedish and Swedish as second language for grades 1–3. A transliteration was made on the collected material and was later analyzed based on a sociocultural perspective. The result shows that teaching reading acquisition with positive meaningful context is encouraging and using different methods in various ways. The methods they use are Bornholmsmodellen, FonoMix, Phonics and Whole language as well as working with concrete materials, images and the body’s’ various senses while learning for students with another mother tongue. Creating an experience where the students' previous experiences and understanding are taken into account is important. Teaching of mother tongue language has a significant importance for the development of the second language reading learning. If students have a strong mother tongue, it can facilitate when the second language is taught. / Syftet med studien är att undersöka hur fyra verksamma lärare arbetar med läsinlärning för att främja läsutvecklingen för elever med svenska som andraspråk.  Utifrån syftet har följande frågeställningar konkretiserats: Hur anpassar fyra verksamma lärare undervisningen till elever med svenska som andraspråk för att utveckla läsinlärning och läsutveckling? Vilka metoder uppger lärarna i studien att de använder för att främja läsinlärningen hos elever med svenska som andraspråk?Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av fyra behöriga lärare i ämnet svenska och två lärare med behörighet i svenska som andraspråk för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att en positiv läsinlärningmed fokus på meningsfullheti undervisningen är en bidragande faktor till läsinlärning för elever med svenska som andraspråk. Planering kring begreppsbetydelse vid bokstavsinlärningär av vikt för att skapa förutsättningar för lärandet. Läraren bör arbeta konkret, med föremål, bildstöd och kroppens olika sinnen vid läsinlärningen för svenska som andraspråks elever. Att man tillsammans skapar en upplevelse kring lärandet är betydelsefullt samt att arbete kring text ska ske i meningsfulla sammanhangdär elevernas tidigare erfarenheteroch förförståelse tas hänsyn till. Modersmålet och Modersmåls-undervisninghar en markant betydelse för utveckling av andraspråkets läsinlärning. Om elever har ett starkt modersmål kan det underlätta när andraspråket lärs in.

<p><em>Bakgrund:</em>Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga.</p><p><em>Syfte:</em>Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på.</p><p><em>Metod:</em>För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie.</p><p><em>Resultat:</em>Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk. Vår studie visar att lärarna oavsett utbildning och antal år i yrket använder ljudmetoden som grund i läsinlärningen för att sedan komplettera med andra metoder som lägger vikt vid interaktion och den kontext eleverna befinner sig i. Lärarens val av läsundervisningsmetoder grundar sig på vilka bakgrundskunskaper som eleven har. Därav drar vi slutsatsen att elever med svenska som andraspråk behöver kompetenta lärare som behärskar flera olika läsundervisningsmetoder både syntetiska och analytiska.</p>

In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters. I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways. In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils. The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training. As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way. Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express. The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances. Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school. / I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse. Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever. I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning. Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta. Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga. Syfte:Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på. Metod:För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie. Resultat:Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk. Vår studie visar att lärarna oavsett utbildning och antal år i yrket använder ljudmetoden som grund i läsinlärningen för att sedan komplettera med andra metoder som lägger vikt vid interaktion och den kontext eleverna befinner sig i. Lärarens val av läsundervisningsmetoder grundar sig på vilka bakgrundskunskaper som eleven har. Därav drar vi slutsatsen att elever med svenska som andraspråk behöver kompetenta lärare som behärskar flera olika läsundervisningsmetoder både syntetiska och analytiska.

Studien fokuserar på språksvårigheter som högstadieelever med utländsk bakgrund möter i att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom utforskar studien faktorer som kan underlätta inlärningen för dessa elever. Studien tittar även närmare på vilka anpassningar som skolan tillämpar för att förenkla förståelsen av naturvetenskapliga ämnena för dessa elever. Metoden som användes i denna studie är kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex utländska elever i åk 7 och 9. Eleverna fick berätta om de svårigheter som de upplever med att lära sig naturvetenskapliga ämnen samt hur de uppfattar att dessa svårigheter kan påverka deras lärande. Dessutom genomfördes intervjuer med två NO-lärare för att utforska vilka utmaningar som lärare möter i undervisningen av naturvetenskapliga ämnena med elever med utländsk bakgrund och vilka anpassningar som lärarna tillämpar i sina lektioner för att stötta elevers lärande. Intervjuerna visade att språket utgör en stor utmaning för elever med utländsk bakgrund i att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Eleverna önskade att skolan skulle använda ytterligare anpassningar som kan underlätta lärandet. Exempel på de anpassningar som eleverna föreslog är: Att läraren försöker förenkla naturvetenskapliga begrepp och använda korta meningar i förklaringen och att utöka användningen av digitala verktyg och anpassat material. Lärarna berättade att de genomför många anpassningar för att underlätta inlärningen för dessa elever, bland annat: att använda kroppsspråk för att underlätta förklaringar och att alla genomgångar under de naturvetenskapliga lektionerna laddas upp på Google classroom. Det gör att genomgångarna blir tillgängliga efter lektionen och att eleverna kan läsa och översätta lektionerna hemma.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med elever med andraspråksutveckling. Vi har valt att göra en kvalitativt inriktad studie där två grundskolelärare och två svenska som andraspråkslärare intervjuas. Det insamlade materialet tolkas med hjälp av kategorikoder. Resultatet visar att elevers förutsättningar påverkar hur undervisningen ska anpassas. Resultatet redogör även för vikten av att inkludera eleven genom att ge stöd och resurser i klassrummet, det vill säga att eleven inte tas ut ur klassrummet.

Sammanfattning Idag finns det i de flesta skolor i Sverige elever med svenska som andraspråk. Matematik är ett av kärnämnena i skolan och kräver att eleverna behärskar det svenska språket för att kunna lösa problemuppgifter som innehåller text. Det är därför intressant att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 1-3 arbetar med problemuppgifter med text med elever som har svenska som andraspråk. Frågeställningen som studien utgår ifrån är hur arbetar lärare med elever som har svenska som andraspråk med problemuppgifter som innehåller text. Vilka svårigheter och utmaningar beskriver lärare att de har om arbete med elever med svenska som andraspråk vid undervisning av problemuppgifter med text. Data inhämtades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med legitimerade grundskolelärare i årskurs 1-3 som hade många andraspråkselever i sina klasser. En tematisk analysmetod tillämpades för databearbetningen. Studiens resultat visar att språket har stor betydelsen för att kunna lösa problemuppgifter med text. Elever med brister i svenska språket kan därför uppleva svårigheter med att kunna läsa texten och avkoda dess mening. Slutsatsen av studiens resultat är att det är utmanande för lärare att undervisa elever som har ett annat modersmål än svenska i problemuppgifter som innehåller text. Men om eleverna bland annat ges tydliga instruktionerna, får texten uppläst högt för sig och får olika begrepp och svåra ord förklarade underlättas arbetet för elever med svenska som andraspråk. Modersmålslärare, bilder som stöd till texten, olika laborativa och konkreta material samt digitala verktyg kan lärare också använda till hjälp för att underlätta arbetet med problemuppgifter med text.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.