Plus de 80 000 libérations des prisons de France ont été enregistrées chaque année au cours de la dernière décennie. La question du devenir pénal des sortants de prison s’impose dans une réflexion générale sur la récidive et la réinsertion sociale. Un échantillon de la population carcérale a été constituée à partir d’un terrain professionnel afin d’étudier les parcours et les profils sociaux des sortants. Cette recherche, dans une approche quantitative et qualitative, tente de dégager les déterminants sociaux les plus prédictifs de l’évolution du parcours post-carcéral.L’analyse des effets des fins de peines aménagées, et plus généralement les parcours de vie, permet d’isoler un certain nombre de facteurs qui marquent, en tendance, la poursuite d’un parcours pénal. La nature et la qualité du lien social qui caractérise l’individu avant l’incarcération, déterminent la poursuite d’un parcours pénal ou son interruption. Se trouve également réaffirmée la plus forte répression de l’illégalisme populaire (vol, violence, infraction au code de la route), délinquance touchée le plus largement par la récidive, et caractéristique des couches sociales les plus pauvres. / More than 80 000 inmates have been released from French prisons in the last ten years. Questions about these releasees had to be studied from the point of view of recidivism and social reintegration. A sample of the French inmate population has been built, from a professional field, to study the social profiles and courses of the released inmates. This study tries, by quantitative and qualitative approach, to find the most predictive social determinants of the individual post-custodial journey.Analysing the results of sentence adjustments, and more generally life courses, made it possible to isolate a number of factors that can predict the pursuit (or not) of a criminal route.The nature and the quality of the integration into the social fabric before custody, defines the continuation or interruption of a criminal life.The strongest repression of the most common offences (theft, violence, reckless driving) is also confirmed by the study as well as the fact that the segment of the population most affected by repeat offenses are the poorest classes.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.