Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

Matematik är ett viktigt ämne som är genomgående för skolans verksamhet. För att kunna räkna och utläsa matematiska tal behövs inte enbart en matematisk förmåga utan även en god språklig förståelse och begreppsliga förkunskaper. Denna studie grundar sig på en tidigare systematisk litteraturstudie av samma författare. Studiens syfte är att undersöka de strategier och representationer elever använder vid problemlösning i relation till modersmål och genus. Syftet är att se om och i så fall hur elevers strategier samt användning av representationer vid lösning av problemlösningsuppgifter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt mellan elever som har svenska som modersmål och andraspråkselever. För att samla in den empiri som krävdes besöktes två olika skolor där eleverna fick svara på problemlösningsfrågor. Empirin analyserades för att sedan kunna visa ett resultat. Resultatet visade på små skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan svenska som modersmål och andraspråkselever.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.