SammanfattningVårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansågatt det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn somskrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metodensamt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll ochkvalitet. Våra frågeställningar var:1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver pådatorn istället för på traditionellt sätt med papper och penna och på vilket sätt?2. Vilka för- och nackdelar har ASL-metoden enligt lärarna?3. Vilka elever gynnas/missgynnas av ASL-metoden enligt lärarna?För att svara på frågorna har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ostruktureradeintervjuer och ostrukturerade observationer. Sammanlagt intervjuade vi fyra lärare ochnärvarade vid två observationstillfällen. Vår studie bygger till stor del på olika forskaresaspekter kring läs- och skrivinlärning samt bakomliggande teorier.Resultatet av vår studie pekar på att alla elever gynnas av metoden på ett eller annat sätt,lärarna ansåg att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar med metoden vad gällerelevernas skriv- och läsinlärning. Alla lärarna var överens om att textmängderna ökadebåde vad gäller innehållet och kvaliteten när eleverna använder datorn somskrivverktyg. Den främsta orsaken till denna ökning var elevernas samarbete.Nyckelord: ASL metoden, samarbete, datorn som skrivverktyg, skriv- och läsinlärningoch textinnehåll

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3