Several researches asserts that as teachers are responsible for the content of teaching and by formulating teaching "Why, ""How" and "What", that will also give signals to students about what is important knowledge. This essay addresses the difficulties teachers may face in terms of self-disclosure student texts and awareness of this in the design of teaching and writing tasks. Research shows that self-disclosure and self-therapy student texts exist and that teachers are experiencing a difficulty with regard to assessment and treatment. Through qualitative interviews examined seven teachers' design of any, to the student, self-disclosure information from curriculum and policy documents. Another purpose of this paper is to examine the extent to which teachers, through the information they give to their pupils, may affect the texts students submit.   It turns out that the respondents are united in the belief that they, through their data, may affect the texts they receive from their students when they are the ones that control the content of teaching, and they agree that the curricula gives them a great choice for design data. The survey shows that the perception of the curriculum that will open up for self-disclosure texts differ as some of the respondents believe that the curriculum is very much about the students way to express feelings and opinions, while others believe that they may try to package this data in another purpose or exercise. This essay shows that there are different approaches on self-disclosure students texts, some encouraging these texts and others are trying to stay more neutral in the choice of writing topics.

This paper describes the working environments of gymnasium teachers in Swedish when they mark, correct, or assess their students’ written texts that have been handed to them. Which strategies do they use for making this activity less time-consuming and efficient? How do they perceive their workload? If they teach other courses than Swedish 1, 2 and 3 – do they perceive any difference in the workload of marking, correcting, grading, or assessing students’ written texts? To examine this, a web-based survey has been conducted with a qualitative approach. Sixteen teachers, who all had teaching licenses as well as experience teaching at a Swedish gymnasium, participated. Then a qualitative content analysis, inspired by Graneheim and Lundman (2004), analyzed the answers made to the four free-text questions of the survey.  The results show that teachers spend considerable time marking student texts during workdays. There is some variation in strategies the teachers use to be time-efficient, even though some patterns have been detected. Most teachers report a difference between marking texts that have been handed in by the scope of the courses in Swedish, and other courses (including Swedish as a second language as well as foreign languages). The teachers give their students a lot of written feedback when they perform this task, although they make different demands on their students on how to use it.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

This dissertation considers the language socialization of law students. One message that the law students encounter is that legal Swedish is an entirely new language. The main aim is to investigate what linguistic norms are conveyed to the students through the teachers’ comments on the students’ texts and through various forms of writing instructions. The material consists of student texts with teacher comments and documentation on various phases of instruction with a focus on writing. Teacher comments on texts written during the first year of the law programme are analyzed and categorized. The analysis stems from two models. The first model is based on different text levels, like formal conventions of writing, sentence construction, text structure, word choice and style, and content. The second model distinguishes different linguistic norms based on three layers: The first layer consists of written language norms in general language practice, the second of academic language norms and the third of norms that are specific to the use of legal language. The results show that word choice and style is the most common category for the teachers’ comments in the first term of the law programme and content is the most common in the second term (with word choice and style the second most common). Formal conventions of writing, sentence structure and different types of grammatical constructions are some of the things the teachers criticize. Surprisingly few of the teachers’ comments concern more overarching aspects such as text structure or the aim and genre of the text. Comments are made on local features in the text, but rarely on more global features. The teaching practice that the writing of law students belongs to entails, among other things, that the students’ texts are assessed anonymously for the sake of fairness. This means that there is not much opportunity for a student to discuss the text with the teacher who commented on and assessed it. The construction of the teachers’ text comments is particularly important when dialogue between student and teacher on the text draft and final version is not an integral part of instruction. The teachers’ written comments are usually brief and do not allow much space for a consideration of linguistic norms and text patterns, which reduces the opportunities for the teachers and the law programme to contribute to a deeper linguistic awareness in the law students.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3