Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.