Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

I dagens samhälle matas barn med texter i olika format, både i skolan och på fritiden. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan blir medvetna om hur de kan lära elever att skapa ett kritiskt förhållningssätt, critical literacy, med utgångspunkt i elevnära texter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i grundskolan förhåller sig till begreppen critical literacy och elevnära texter. Fem lärare har deltagit i en intervjustudie och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: - Hur uppfattar lärarna critical literacy? - Hur uppfattar lärarna elevnära texter? - Vilka elevnära texter använder sig lärarna av i undervisningen? - Hur arbetar lärarna med critical literacy med utgångspunkt i elevnära texter? Resultatet visar att både critical literacy och elevnära texter är begrepp som är svåra att definiera och kan tolkas på olika sätt, därför blev svaren varierande. Men det ansågs viktigt att ge elever critical literacy, kritiskt förhållningssätt, både mot elevnära texter men även mot exempelvis läromedelstexter. / In today's society, children are fed with texts in different formats, both in school and at leisure. It is therefore important that teachers in primary school become aware of how they can teach students to create a critical attitude, critical literacy based on student related texts. The purpose of the study is to contribute knowledge of how primary school teachers relate to the concepts critical literacy and student-related texts. Five teachers have participated in an interview study and with the help of the following questions the purpose has been answered: - How do the teachers perceive critical literacy? - How do the teachers perceive to student - related texts? - Which student texts do the teachers use in the classroom? - How do teachers work with critical literacy based on student-related texts? The result shows that both critical literacy and student-related texts are hard-defined and interpreted in separate ways and therefore the answers were varied. However, it was considered that it is important to give the students critical literacy, critical attitude, both towards student-oriented texts, but also against, for example, teaching material texts.

This study concerns choices of texts and reading comprehension strategies in teaching. The purpose of the study is to investigate if and how teachers' perceptions of pupils' reading habits are consistent with the pupils' own beliefs. The purpose is also to investigate if there are any differences in reading habits between pupils with Swedish as their first language and pupils with Swedish as a second language and if this is considered when teachers choose texts and/or work with reading comprehension strategies in teaching. The study is based on qualitative interviews with three active teachers, two of whom are class teachers and one who teaches in Swedish as a second language. The interviews aim at gaining knowledge about how teachers choose texts in teaching, what they base these choices on and how they work with reading strategies. The study is complemented by a student survey to map students' reading habits at home and at school. The questionnaire aims at gaining knowledge from students to see whether teachers 'perceptions about student reading habits are in line with the students' own beliefs. According to my results teachers' perceptions about student reading habits do not always match the perception of the students themselves. Based on the results of this study there are no significant differences made between first and second language students when it comes to choosing texts in the teaching, either based on the reading habits of the students or teachers 'perceptions of students' reading habits. Nor are there any significant differences made in the teaching of reading strategies. On the other hand, teachers make certain adjustments in teaching to give all students the same conditions. / Denna studie berör lärares val av texter samt arbete med läsförståelsestrategier i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärares föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna uppfattningar, om det går att uttyda några skillnader i läsvanor hos elever med svenska som modersmål respektive elever med svenska som andraspråk samt om lärare tar hänsyn till skillnader i läsvanor vid val av texter samt arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare varav två är klasslärare och en undervisar i svenska som andraspråk. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna väljer texter i undervisningen och vad de baserar dessa val på samt hur de arbetar med undervisning av lässtrategier. Studien kompletteras med en elevenkät för att kartlägga elevers läsvanor hemma och i skolan. Enkäten syftar till att få kunskap om hur lärarnas föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna föreställningar. Mina resultat visar att lärares uppfattningar om elevers läsvanor inte alltid stämmer helt överens med den uppfattning eleverna själva har. Utifrån studiens resultat går det inte att uttyda att några betydande skillnader mellan första- och andraspråkselever görs när det kommer till val av texter i undervisningen varken utifrån elevers läsvanor eller utifrån lärares föreställningar om elevers läsvanor. Inga betydande skillnader görs heller vid undervisning av lässtrategier. Däremot gör lärarna vissa anpassningar i undervisningen för att alla elever ska ges liknande förutsättningar.