Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3