No description available.

Tanken med undersökningen var att ta reda på hur läxläsningssituationen, för ämnet kemi, i hemmen upplevs av vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 och vilken inställning vårdnadshavare och elever har till läxor i kemi. Eftersom den forskning som är gjord främst är inriktad på de lägre årskurserna är det intressant att titta lite närmre på läxläsningssituationen för de högre årskurserna, då nivån på kemiundervisningen höjts och vårdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjälpa sina barn med läxan. Studien gjordes med hjälp av enkäter som delades ut till alla vårdnadshavare och elever på en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lärare och totalt deltog 60 st. hushåll i enkätstudien. För att få ytterligare en dimension på undersökningen gjordes en intervju med den lärare som undervisar eleverna i kemi. För att få en djupare inblick i hur vardagen kan se ut med tanke på mängden läxor, och om det från undervisande lärares sida gjordes några anpassningar i innehållet av läxorna till olika elever. Resultatet blev att det i stort sett råder harmoni under läxläsningssituationen i de hushåll som valde att delta i studien. En majoritet av både vårdnadshavare och elever var positivt inställda till läxor och ansåg att kunskaperna i kemi fördjupades med hjälp av läxor. Den största anledningen vårdnadshavare i studien uppger till att de hjälper sina barn med läxan i kemi är förfrågningar från barnen. Denna förfrågan från barnen beskrivs också som en av de starkare drivkrafterna till att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolarbete. Det visar sig också att de flesta vårdnadshavare tycker att läxan i kemi är anpassad efter deras barn samt att de flesta vårdnadshavare inte har något behov av att påverka kemiläxan. Även om många elever i studien uppger att de får den hjälp de vill ha, behöver det inte betyda att de vill ha någon som sitter med under hela läxläsningspasset. Den hjälp vårdnadshavarna kan ge är att se till att det finns studiero samt eventuellt svara på frågor som kan uppkomma längs vägen

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är: Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor? Hur och varför ger lärare läxor? Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande? Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument? Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt. Lärarna ser både fördelar och nackdelar med att ge läxor. En fördel är att läxor ses som ett sätt att befästa kunskap, medan en nackdel är att elevernas olika hemförhållanden kan påverka läxläsningen. Inga av lärarna har reflekterat över varför läxbegreppet är frånvarande i den nuvarande läroplanen, men majoriteten tror att det handlar om en politisk fråga. Om läxor kan kopplas till lärande råder det delade meningar om. Några av dem tror att det kan ha en positiv inverkan medan några är osäkra. I stort sett är lärarna överens om att läxor inte är nödvändiga för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan. Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen. Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen. Motargument som framkommer är den stress elever kan uppleva, då den inkräktar på fritiden samt att den tar tid att förbereda och följa upp. Studiens slutsats är den att det behövs någon form av reglering för läxor och hur de ges.

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor? Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv. Även syftet med deras läxor varierar, exempelvis repetition, mängdträning samt att koppla vardagserfarenheter till skolarbetet. Samtliga anser att det kan finnas problem med läxor och har utformat sitt arbete med läxor på olika sätt.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns. En negativ konsekvens av läxor kan vara stress enligt lärarna. Läxarbetet påverkas av en mängd faktorer, centralt är elevens föräldrar. Lärarnas syn på förälderns inverkan diskuteras utifrån kvantitativa forskningsresultat, men också utifrån Bourdieus teori om symboliskt kapital. Förälderns praktiska inverkan i läxarbetet betonas av lärarna. Lärarna ser en skarp gräns mellan arbetstid och fritid, men tycker inte att läxan är problematisk ur det perspektivet och menar sig heller inte ha stort inflytande av skolungdomarnas fritid.

Läxor är en realitet för de allra flesta skolbarn. Ändå nämns ingenting om läxor i vare sig den gällande läroplanen (Lpo94, 1998) eller vår aktuella kurslitteratur på lärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde läraren hamnar därmed i ett vägledningsmässigt tomrum i att avgöra om läxor ska tillämpas eller ej för att uppnå målen. Syftet med denna studie är att undersöka hur barnens relationer påverkas av läxor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i årskurs 4 och 5, har om sina läxor och hur det påverkar deras relationer till läraren och skolan, föräldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden. Studien konstaterar att läxornas påverkan på relationen till läraren och skolan inte är märkbar, att relationspåverkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till föräldrar och hemmet påverkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende på hur lätt eller svårt barnet har med läxan påverkas i allra högsta grad barnets egen inställning till läxan och till ämnet i sig.