Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ”bildskapande aktiviteter” har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet. Resultatet beskriver ett flertal aspekter där betydelsen med bildskapandet på fritidshem tas upp och tydliggörs. Bland annat att den största skillnaden mellan elever och fritidshemspersonalen är att eleverna vill ha mer bildskapande aktiviteter medan fritidshemspersonalen tycks vara nöjda med det bildskapande som redan finns på fritidshemmet

Syftet med denna studie är att studerar de konkreta stöttande handlingar som utförs av förskollärarna i samband med bildskapande aktiviteter. För att studera studiens syfte har vi formulerat följande frågeställningar; Vilka stöttande handlingar utför förskollärarna i bildskapande aktiviteter? Vad händer om barnen ges mer eget utrymme i bildskapande aktiviteter utan att förskolläraren går in och stötta aktiv? Studien grunder sig i ett sociokulturellt perspektiv där interaktion har valts som analysmetod, handling samt stöttning som analysbegrepp för att förstå vårt resultat. Denna kvalitativa studie genomfördes i form av videodokumentationer och fältanteckningar på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarnas stöttande handlingar varierar och att de har olika syften. Det framkommer att en del av förskollärarna interagerade väldigt aktivt med barnen på en verbal såväl som icke-verbal nivå. Det visar även att det fanns förskollärare som interagerade passivt och därmed inte lyckades få barnen att uttrycka sig på samma sätt som de barnen som hade aktiva förskollärare. Vår slutsats är att förskollärarnas närvarande har en tendens att mestadels stötta barnen i den sociala interaktionen under bildskapande aktiviteter. Förskollärarnas roll och engagemang har enormt stor betydelse när det kommer till barnens möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.