Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred. Ingen elev är den andra lik och alla de bra arbetssätt vi fått ta del av måste anpassas för just den elev och elevgrupp som man undervisar för. Inget arbetssätt är det rätta för alla elever och det är ett komplext uppdrag att anpassa för alla individer i ett och samma klassrum när även klassrummens utformning är en avgörande faktor. Vissa av lärarna möblerade klassrummen så att alla elevers behov kunde tillgodoses. De visade sig att samlingsmattan var en av de mest betydande delarna i klassrummet. På mattan kunde läraren ha ögonkontakt med alla elever och på så sätt kunde eleverna lättare ta till sig instruktionerna. En instruktion som eleverna förstår skapar bra förutsättningar för koncentration.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag. En orsak till detta kan vara hur stor del av pedagogisk utbildning som finns inom lärarkompetensen i arbetslaget, och senare tidens lärarutbildningar har kanske haft för stort fokus på ämneskunskaper vilket har gjort att nutida samhällelig pedagogiska tankar fått alldeles för lite utrymme i lärarutbildningen.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter. Vi vill också undersöka vilka metoder pedagogerna använder för att få med alla barnen i leken. Metod: Som metod har vi använt oss av fokusgruppsintervju där vi har varit på fyra olika förskolor i olika kommuner. De som var med på intervjuerna var förskollärare och fritidspedagoger, sammanlagt femton personer. Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Undersökningen är en kvalitativ studie, vilket innebär att analysera olika variationer som uppkommer i resultatet. Resultat: Vi fick en bild av pedagogers uppfattningar av barn med leksvårigheter via våra fokusgruppsintervjuer. Pedagogerna hade skiftande uppfattningar om barn med leksvårigheter och orsakerna till detta. På några förskolor tolkade vi som att de hade kommit längre i synen på olika leksvårigheter och såg många andra bidragande faktorer till leksvårigheterna än enbart barnet. Verksamhetens utbud påverkade också barns förutsättningar och kunde likaså vara upphovet till svårigheterna.

No description available.

Detta arbete är en fallstudie som försökt finna svar på hur elever med annat modersmål än svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svårigheter som målgruppen stöter på inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda språket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förståelsen. Eleverna som ingått i den undersökta målgruppen studerar i år 5 på en mångkulturell skola. De undersökningsmetoder som använts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkät baserad på 1-tier Multiple Choice-frågor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat.   Fallstudiens resultat har jämförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgå. Resultatet visar att elever med annat modersmål än svenska har likvärdiga resultat inom det naturvetenskapliga ämnet som elever med svenska som modersmål. De är också nöjda med de arbetsmetoder som bedrivs under lektionerna. Det finns inte någon önskan hos eleverna om att undervisas på sitt modersmål inom det naturvetenskapliga skolämnet. Undersökningen har bidragit till en positiv bild ava hur elever med annat modersmål än svenska uppfattar sin inlärningssituation inom ämnet naturvetenskap.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskolepersonal arbetade med genus. Studien fokuserade på förskolepersonalens förhållningssätt i barngruppen. Vi använde oss av fyra respondenter som först observerades och sedan intervjuades. Två datainsamlingsmetoder användes för att på så sätt få med både vad respondenterna tänkte på vad gällde genus och hur de gjorde när de arbetade i barngruppen. I resultatet synliggjorde respondenterna olika strategier för att arbeta genusmedvetet och främja jämställdheten i barngruppen. Resultatet visade att respondenterna hade de teoretiska kunskaperna men ibland hade svårt att omsätta dem i praktiken och vår slutsats blev därför att den största utmaningen i det genusmedvetna arbetet ligger i att omsätta genusteoretiska kunskaper till ett förhållningssätt . Denna studie har bidragit till att synliggöra hur lärare kan arbeta med genus i förskolan

Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet. Vissa försökte öka motivationen hos eleverna genom att ta vara på deras intressen. Eleverna anser att framtiden är en stor yttre motivationsfaktor. I diskussionen framgår det att lärarna inte är helt insatta i motivationsteorier, men det finns kopplingar till forskning. De hade även idéer på hur man kan öka motivationen hos elever. Eleverna och lärarna hade inte direkt några konkreta förslag på vad skolan kunde förbättra. Eleverna och lärarna utgick från olika perspektiv, men inte helt skilda åsikter om motivation för studier.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats. Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation). Barngruppen bestod av sex barn i åldrarna fyra till fem år och det praktiska arbetet sträckte sig över fem tillfällen. Efter genomförandet av veckan kom vi fram till att de övningar vi valt fungerade bra och att barnen var mycket engagerade i aktiviteterna. Vi upptäckte att både begreppet EQ och även de praktiska övningar vi valde, kan kopplas samman med den värdegrund läroplanen ger uttryck för. Därför tycker vi att det vi genomfört under detta utvecklingsarbete är motiverat att använda i förskolans planerade verksamhet.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollärares syn på arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltäckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vår lokala undersökning är däremot tänkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollärare i respektive verksamheter. För att få reda på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlättade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn är att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas närvarande som vuxen i verksamheten och att stärka deras självkänsla genom att bland annat bekräfta barnen. Förskollärarna beskrev också de stora barngrupperna som problematiska för både inagerande och utagerande barn. De menade att små grupper gynnade barn med dessa problem. Det nära samarbetet med föräldrarna förklarades också som en framgångsfaktor för att hjälpa barn i denna problematik. De tre tydligaste motiveringarna till de arbetssätt som förskollärarna använde sig av var olika modeller som SET och Marte Meo, kollegor och litteratur. Förskollärarna bedömde att de använda arbetssätten fungerade bra och de såg framsteg hos barnen i gruppen även om de påpekade att barnens handlingsmönster kunde gå upp och ner i perioder.