Thesis (Ph. D.)--Columbia University, 1927. / Vita.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare. Att fånga elevens intresse och aktivt arbeta för att undanröja de hinder som står i vägen för ett ökat elevinflytande är en av lärarens allra viktigaste uppgifter.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga. Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna: Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem? Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger? Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger? Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen. Läraren bör aldrig förlita sig på samma generella lösningar för alla med asperger men att det samtidigt finns en del generella drag som är vanliga för barn med asperger och det föreslås en del metoder för att underlätta skoldagen. Att se hela gruppen och barnets del i den är en annan viktig aspekt. Barnets rätt till att vara en självklar inkluderad del av klassen lyfts fram samtidigt som barnets behov av tid både själv, i liten grupp och i klass också uppmärksammas.       Nyckelord: Asperger. Autismspektra. Pedagog. Skola

No description available.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.   Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.   Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks också om elevers motivation i skolarbetet kan påverkas av olika former av feedback och i fall det finns några fallgropar med de samma. Här behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lärarens ansvar utifrån flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, känsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgår från en kvalitativ ansats innehållande kvalitativa intervjuer med åtta elever. Den slutsats som kan dras utifrån det resultat som framkommit är att feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmål i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gällande detta och alla är inte medvetna om hur feedback påverkar dem då de är ovana vid denna typ av reflektion. Den feedback som ges till eleverna varierar både i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever. Vad som därtill framgår är att feedback bör tydliggöras och utövas på ett mer professionellt sätt för att kunna stärka eleverna på ett gynnsamt sätt i deras pågående skolarbete. Vidare visar studien hur betydelsen av feedback kan ses som både positiv återkoppling och kritik samt att begreppet ses i samband elevernas självförtroende och självkänsla och därtill har en förmåga att påverka dessa i någon riktning vilket verkar utgöra grunden för motivationen.

En central del av arbetet som lärare är betygsättning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmål som ska ligga till grund för betygssättningen. Hur dessa tolkas är upp till varje lärare. Arbetet i klassrummet påverkas av andra saker än lagar, det skapas relationer mellan lärare och elev vilket skulle kunna påverka elevens rätt till en likvärdig bedömning. Syftet med uppsatsen är att kopplat till begreppet likvärdig bedömning undersöka hur och vad lärare betygsätter i kursen hotellkunskap A. Intervjuer med fem lärare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. Förbestämda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvärdig bedömning låg till grund för intervjuerna och frågorna. Efter intervjuerna sammanställdes resultatet utifrån de olika temana. I samband med intervjuerna ombads lärarna att överlämna allt betygsunderlag, ex. prov och uppgifter de använder sig av vid betygssättning inom kursen. Resultatet visar att lärarna vet hur de bör göra och att de tror sig ha likvärdig bedömning eftersom de anser att de väl följer betygskriterier vid framtagning av kunskapskontroller och vid betygsättning. Vid närmre genomgång av deras kunskapskontroller kopplat till kunskapsmålen syns en diskrepans mellan de två och även mellan lärarna. Viktiga skillnader som kommer fram är sättet att rätta prov som görs både efter poängsystem och efter betygsnivåer. Andra skillnader är vid den reella betygssättningen, där en del lärare sätter betyg efter ett helhetsintryck under kursen medan andra kontrollerar elevens prestation och kunskap mot alla faktiska kursmål. Respondenternas kunskapskontroller följer väl betygskriterierna för hotellkunskap A men frågorna i kunskapskontrollerna och sättet att rätta skiljer sig sinsemellan och följer inte alltid kriterierna varför det blir svårt att tala om en likvärdig bedömning.

This essay, with the title: Among children, laser swords and lions. – How do we approach and utilize the cultural experiences of children? is an approach to participate in a scientific discussion in the field of cultural experiences. This text is an attempt to show the importance of paying attention to, how children express themselves, and place their activities in social and cultural contexts. By doing so and approaching children and their activities with an intercultural point of view, I can use my new found knowledge and use it to stimulate their future learning progresses in different fields. This could also be used to help me as a preschool-pedagogue to notice differences in behaviour among children. By approaching this topic from an intercultural point of view, I can receive knowledge or understanding of why these differences occur.

Sammanfattning I vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas uppfattningar. Resultatet visar en stor samstämighet mellan elevernas uppfattningar av verksamheten medan elevernas och lärarens uppfattning delvis skiljer sig åt. Utifrån resultatet går det inte att säga med bestämdhet hur den specialpedagogiska verksamheten ska utformas, det vi kan konstatera är att i den Lilla grupp som vi undersökte så stärktes eleverna på flera plan. I analysen och diskussionen problematiserar vi kring hur vårt resultat förhåller sig till tidigare forskning och lagar, förordningar, råd och direktiv från myndigheterna. Nyckelord: