Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Det här lyfts fram utifrån tre frågeställningar som inriktar sig på att belysa pedagogers upplevelser gällande pedagogisk dokumentation, vilka faktorer som påverkar samt utvecklingen av arbetssättet. Undersökningen är kvalitativ och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin. Datainsamlingen utfördes med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. För att sammanfatta de enskilda intervjuerna och göra återkoppling utifrån svaren, genomfördes även en fokusgruppsintervju där tre av deltagarna från de enskilda intervjuerna deltog.   Resultatet påvisade att det kollegiala lärandet, pedagogens kunskaper och förhållningssätt samt vikten av reflektionstid påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna såg att utvecklingsmöjligheter fanns i form av ett nära samarbete med förskolechefen samt tydliga riktlinjer och mallar. Tillgången till digitala verktyg var också något som pedagogerna nämnde främjade arbetssättet.   Samtliga pedagoger framhåller tiden som en bristande faktor för att kunna utföra pedagogisk dokumentation. Det här kan tolkas som ett normativt handlande som skapats utifrån sociala konstruktioner inom förskolans verksamhet. Kontentan av undersökningen är att pedagogens engagemang och förhållningssätt är en avgörande faktor för att  pedagogisk dokumentation ska bli till ett integrerat arbetssverktyg att använda sig av i verksamheten.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ”Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd?”, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund.Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos. / The purpose of this study is to take the teachers' perspective, examining the physical environment in schools for children in need of special support. Through observations and interviews with educators who have assumed the study's main question "How do the teachers of the physical environment in schools for children with special needs?" Has the collected empirical material was analyzed by means of the study, two theoretical perspectives: salutogenic approach / SOC and Vygotsky's developmental psychology and previous research and background.The results of the study show that teachers find that the physical environment is very important for children in need of special support. For a student, only a small change in the environment can be the difference between experiencing SOC and feel included or to experience chaos.

The purpose of this study is to examine teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the read-aloud experience. In order to examine this, I have based this study on a framing of questions that are being answered by a combined method out of observations of the read-aloud experiences and interviews with teachers about read-aloud implementation at their work place. Results from the observations and interviews have together been analysed to perceive the teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the experience.  Previous research emphasizes that teachers should be well-read about the implementation of read-alouds and how it should look like in order to be a rewarding experience for children. The results of the study show that teachers work with read-alouds has a significant impact on how this moment is shaped. Knowledge and commitment are important aspects for a rewarding read-aloud experience, as this i crucial in order to capture the children´s attention and interest. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar hur stunden för högläsning utformar sig. För att närmare undersöka detta har jag formulerat några frågeställningar som besvaras genom kombinerad metod av observation av högläsningsstunder samt intervjuer med pedagoger om deras arbetssätt med högläsning. Resultat från både observationer och intervjuer har tillsammans analyserats för att se hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar stunden för högläsning. Tidigare forskning lyfter att pedagoger bör vara pålästa kring hur arbetet med högläsning ska gå till för att det ska vara givande för barnen. Undersökningens resultat visade att pedagogers arbete med högläsning har stor betydelse för hur denna stund utformar sig. Kunskap och engagemang är viktiga aspekter för att det ska bli en givande högläsning då detta är avgörande för att kunna fånga barnens uppmärksamhet och intresse.