Arbetets syfte är att undersöka hur användandet av dynamisk svårighet i jämförelse mot användningen av statiska svårighetsgrader påverkar ett casualspels återspelningsvärde och huruvida spelare upplever inlärningskurvan annorlunda. De teorier som ligger grund för arbetet fokuserar kring två områden, där det ena är hur dynamisk svårighet utformas på bästa sätt och vilka fördelar det skulle kunna bidra med. Det andra kretsar kring casualspel och varför casualspel har haft den framgång och vad det är som tilltalar spelare att spela dem samt vad det är som ger spel återspelningsvärde och väl utformade inlärningskurvor. För att utföra undersökningen har två versioner av ett casualspel, vars spelmekanik fokuserar runt skrivhastighet på tangentbord, utvecklats där den ena använder sig av dynamisk svårighet medan den andra använder sig av tre statiska svårighetsgrader. Resultatet från undersökningen visar inte på ett direkt samband att dynamisk svårighet skulle ge ett spel högre återspelningsvärde men att några av de problem som uppstår vid statiska svårighetsgrader kan lösas. Resultatet visar även på att fler undersökningar inom området är nödvändiga.

Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Det här lyfts fram utifrån tre frågeställningar som inriktar sig på att belysa pedagogers upplevelser gällande pedagogisk dokumentation, vilka faktorer som påverkar samt utvecklingen av arbetssättet. Undersökningen är kvalitativ och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin. Datainsamlingen utfördes med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. För att sammanfatta de enskilda intervjuerna och göra återkoppling utifrån svaren, genomfördes även en fokusgruppsintervju där tre av deltagarna från de enskilda intervjuerna deltog.   Resultatet påvisade att det kollegiala lärandet, pedagogens kunskaper och förhållningssätt samt vikten av reflektionstid påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna såg att utvecklingsmöjligheter fanns i form av ett nära samarbete med förskolechefen samt tydliga riktlinjer och mallar. Tillgången till digitala verktyg var också något som pedagogerna nämnde främjade arbetssättet.   Samtliga pedagoger framhåller tiden som en bristande faktor för att kunna utföra pedagogisk dokumentation. Det här kan tolkas som ett normativt handlande som skapats utifrån sociala konstruktioner inom förskolans verksamhet. Kontentan av undersökningen är att pedagogens engagemang och förhållningssätt är en avgörande faktor för att  pedagogisk dokumentation ska bli till ett integrerat arbetssverktyg att använda sig av i verksamheten.

Sparfunktionen är ett betydelsefullt och vanligt förekommande inslag i digitala spel, vilket inte givits speciellt mycket uppmärksamhet av forskningen. Denna undersökning har utforskat hur utformningen av sparfunktionen påverkar spelarens upplevda svårighet i ett digitalt spel.En kvantitativ undersökning har genomförts, i vilken två grupper av respondenter tilläts spela varsin version av ett enklare FPS-spel. Den enda skillnaden mellan versionerna var deras respektive sparfunktioners utformning. Den ena versionen hade en manuell sparfunktion, den andra en automatisk. Data samlades in medelst ett frågeformulär och datafiler i artefakten.Resultatet tyder på en viss skillnad i upplevd svårighet mellan grupperna. Det gick dock inte att slå fast någon statistiskt signifikant skillnad. Därtill var undersökningens respondenter för få för att resultatet skulle vara generaliserbart på en större population.

Denna studie undersöker svårighetskurvor i run-baserade spel, det vill säga spel som börjar om när man förlorar och handlar om att klara sig längre varje omgång. Studien utförs med hjälp av ett tidigare utvecklat spel som modifieras med justerbara svårighetskurvor. Tidigare forskning har lagt fokus på varierande svårighet i spel, men inte på den ökande svårighet som är central i run-baserade spel. Effekterna av olika former på svårighetskurvan, linjär, exponentiell eller avtagande, undersöks och tolkas för att komma fram till användbara tumregler för utvecklare av liknande spel. Dessa tumregler inkluderar att använda linjär svårighet som startpunkt och att se till att den upplevda svårigheten alltid ökar. Studien hoppas också ligga som grund till vidare forskning om svårighet, både variation och ökning. Andra studier skulle kunna validera dennas resultat eller jämföra dess resultat med de som presenteras här.

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur dynamisk svårighetsjustering påverkar hur spelare värderar ett spels svårighet, presterar under en spelsession och huruvida de kan upptäcka ett system för sådan justering samt identifiera hur det fungerar.  Arbetet vilar främst på Robin Hunickes arbete kring dynamisk svårighetsjustering men vidrör även koncept som svårighet, flow och olika typer av svårighetsjustering. För att undersöka huruvida system för dynamisk svårighetsjustering påverkar spelande har ett plattformsspel utvecklats och speltestats i två versioner av en handfull respondenter, en version som justerar svårigheten i spelet dynamiskt och en som balanserats för hand. Resultatet från dessa speltester ger inga direkta stöd för att dynamisk svårighetsjustering får spelare att prestera bättre och tyder på att spelare vid en första spelomgång har svårt att identifiera system för dynamisk svårighetsjustering. Resultatet visar dock även på att mer undersökningar kan behövas på ämnet i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att försöka undersöka vad det finns för olika undervisningsmetoder som underlättar för elever som är i matematiksvårigheter. Studien är en systematisk litteraturstudie från begränsade sökningar i Web of Science. Studien har visat på att det finns en rad olika orsaker till varför elever hamnar i matematiksvårigheter, men att det finns olika åtgärder som läraren kan göra för att underlätta för dessa elever som till exempel att använda sig av tallinje, strategier för självreglering eller illustration. / The purpose of this essay is to examine different kinds of teaching methods and what they can do to help students who are in difficulties in mathematics. The study is a systematic literature study based on Web of Science. The study has shown that there are a variety of reasons why students have difficulties in mathematics, but there are also many teaching methods that a teacher can use to help and make it easier for these students like to use number line, self-regulation strategies and illustration.

Bakgrund: Det är cirka 70 000 personer som årligen är i behov av palliativ vård i Sverige. Den palliativa vården bedrivs inte som det önskas och vårdpersonalen har stora svårigheter att förstå vad palliativ vård är och vad denna typ av vård innebär. Palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Den allmänna vården som bedrivs idag av hemsjukvårdens olika yrkesgrupper utförs mer i hemmet och detta gäller även vårdandet hos de patienter som har behov av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat visade följande huvudteman: Man har olika syn, Man inser svårigheterna och Man är beroende av varandra. Slutsats: Patient och närstående får ofta möta vården själva när ingen vårdpersonal vill ta ansvar för dem i deras utsatta situation. Vårdpersonalen har olika syn på vad palliativ vård innebär. Vårdpersonalen kan inte själva utföra vården utan måste ske inom team annars brister vården enligt den palliativa vårdfilosofin brister.

Studien behandlar elevers erfarenheter kring inkonsekventa textuppgifter i matematik. Syftet är att bilda kunskap om elevers syn på tillvägagångssätt vid lösandet av och svårig­heter med uppgifterna. Studiens teori utgår från fenomenologin då den stämmer över­ens med studiens syfte. Datamaterialet i stu­dien utgår från tio semistrukturerade inter­vjuer med elever i årskurs 6. Eleverna har under intervjuerna fått delge tillväga­gångs­sätt och vad de erfar var svårt och lätt med olika textuppgifter. Resultatet visar att problemmodellering var den vanligast förekommande strategin bland eleverna, men även direktöversättning förekom. Eleverna menade att svårigheten med textuppgifter var att beräkna och förstå vad de skulle göra. Eleverna hade olika preferenser av den omformulerade uppgiften men alla elever förutom en ansåg att standardversionen eller versionen där sambanden var tydligare var enklast att förstå. Slutsatser som kunde dras var att eleverna tenderade att koppla samman signalord med ett visst räknesätt, oavsett vilken strategi de använde sig av. Eleverna var även mer medvetna om problematiken kring beräkningen än de språkliga faktorerna. Deras olika preferenser av formuleringen av en uppgift kunde bero på deras tidigare erfarenheter av textuppgifter. / This study discusses pupils’ experiences of inconsistent word problems within mathe­matics. The aim is to form knowledge about pupils’ views of strategies and difficulties when solving inconsistent word problems. The theory in the study is based on phenomenology as it corresponds to the aim of the study. The material consisted of ten semi-structured interviews with pupils in grade 6. In the interviews the pupils described how they solved word problems and which difficulties they experienced with word problems. The result displayed the problem model approach as most common among the pupils, but direct translation also occurred. Complex aspects which the pupils mentioned were to calculate and perceive which rule of arithmetic to use. The pupils preferred different forms of rewording, but all except one pupil chose the standard version or the conceptual rewording. Conclusions drawn from the study was that pupils tended to associate relation terms with a rule of arithmetic, regardless of which strategy they used. The pupils were more aware of complications of the computing than of linguistic aspects. The difference in preferences of rewording could be due to differences in experiences of word problems.

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. / Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.